App Store

Google Play

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Överlevarna & Det judiska Högalid

En podd, tre ämnen: Om de som överlevde Förintelsen, om Andra generationen samt om det judiska Högalid.
Runt om i Högalid har det bott judar från början av 1900-talet och framåt; Lindvallsplan, Folkskolegatan, Långholmsgatan, Brännkyrkogatan, Slipgatan, Heleneborgsgatan och Reimers Holme är några kända, judiska adresser. En del hade också sina butiker och verkstäder i området. Även Nachmansonskas barnkrubban på Götgatan 55 spelade en viktig roll för många söderjudar.
Hör av dig om vill berätta din historia från det judiska Högalid.
Producent: Bernt Hermele
Podden Överlevarna har finansieras av bl. a. Statens Kulturråd, Palmefonden, Helge Ax:son Johnson Stiftelse, Annika och Gabriel Urwitz´Stiftelse och bokförlagen Lind & Co och Ordfront.

Överlevarna

Paula berättar om sitt liv, tiden i Karlstad, Stockholm och om Peter. Inspelat 3 dec 2022.

Paula Nissenkorn 1927-2025, del 1

Paula Nissenkorn berättar om sitt liv, tiden i Karlstad och Stockholm. Inspelat 29 januari 2023.

Paula Nissenkorn 1927-2025, del 2

- I mitten av 60-talet, när jag var nio, tio år, ville min mamma återvända till Ungern. Det blev tal om skilsmässa och min mamma frågade vem jag ville bo med. Jag svarade att jag var van att leva i Sverige och ville stanna här. Jag ångrar inte mitt svar, men jag tror inte min mamma blev glad, även om jag hade skäl för mitt ställningstagande. Lyckligtvis blev det aldrig någon skilsmässa, säger Peter Könyves, som växte upp på Bergsundsstrand 23.
Runt om i Högalid har det bott judar från början av 1900-talet och framåt; Lindvallsplan, Folkskolegatan, Långholmsgatan, Brännkyrkogatan, Slipgatan, Heleneborgsgatan och Reimers Holme är några kända, judiska adresser. En del hade också sina butiker och verkstäder i området. Även Nachmansonskas barnkrubban på Götgatan 55 spelade en viktig roll för många söderjudar.
Hör av dig om vill berätta din historia från det judiska Högalid.

Det judiska Högalid #1 - Peter Könyves

- Min bror och jag var inte glada åt att vår pappa rökte. Och vi förstod tidigt att man kunde dö av rökning. Många av oss som är överlevandes barn, vi var jätterädda att föräldrarna skulle dö. Det var skräcken. Det var ju hemskt att pappa rökte. Så min bror och jag, vi gömde cigaretterna, säger Paula Grossman.

Det judiska Högalid #2 - Paula Grossman

Inspelat 10/7 2025
- Min mamma dog bara något halvår innan min bar mitzva. Regina Skulka och Tsili Grossman hoppade in och hjälpte till, de kokade all maten. De var jättesnälla. Jag ser hur de står där och lagar maten, säger Ben Auerbach. 
Hur kändes det för dig att inte ha med mamma? 
(Paus) 
- Jag minns inte riktigt hur det kändes för mig.

Det judiska Högalid #3 - Ben Auerbach

György Fenyö, ungersk jude, född 1936 . Han berättar om hur han som barn överlevde Gettot i Budapest och flydde från de nazistiska Pilkorsarna. 1956 beslutade han sig för att fly igen, den här gången från den kommunistiska regimen. Inspelat tisdag den 29 augusti 2017. 
Foto: Cato Lein

#1 György Fenyö

"Jag har överlevt av en ren slump" berättar Stella Tjajkovski. Hon är född 1923, och är en av ytterst få som överlevde gaskammaren i Auschwitz. Foto: Cato Lein. Samtalet är inspelat hemma i Stellas lägenhet, torsdag den 31 augusti 2017.

#2 Stella Tjajkovski

"Mimmi" Levy, född 1928, överlevde som flicka förintelselägren i Auschwitz och Bergen-Belsen. Större delen av hennes släkt, bland annat hennes föräldrar, mördades. 
- Jag hade tur som hade ett ariskt utseende.
Inspelat 1 september 2017.

#3 Franciska "Mimi" Levy

"Intill vårt hus fanns en stor synagoga. Där eldade nazisterna upp unga, gamla, hela familjer, bara för att de var judar, bland annat min skolkompis Rena. Jag kunde höra deras skrik."
Ruth Weiner, född 1927. Inspelat 21 september 2017.
Foto: Cato Lein

#4 Ruth Weiner

"Svälten i Auschwitz var så svår att vi grät mer än vad vi åt., för ett grässtrå slog man ihjäl varann. Jag förlorade hela min familj, mamma pappa, min syster och bror. Det var min gråt hela livet: varför jag? Jag vill inte berätta mer, mitt hjärta tål inte mer."
Ester Miska, född 1923. Inspelat den 12 sept.
Foto: Cato Lein
Ljudbearbetning: Tobias Kessler

#5 Ester Miska

Varför blev din pappa medlem i stormtrupperna, SA?
- Pappa hade varit arbetslös länge. 1933, en månad efter Hitler kommit till makten, gick han med i SA. Han fick en dolk och en trumpet. Min mor sa alltid att han gick med SA för att få ett jobb.
Var din pappa övertygad nazist?
- Ja, det var han. Efter kriget gömde han uniformen på vinden, men sedan tog han fram den igen. Ännu på 1990-talet använde han uttrycket Rassenschande, rasskändning. Det där bruna gick aldrig bort. För att reta mig kunde han börja sjunga nazi-sånger. Jag svarade med att sjunga Internationalen. Då slutade han, säger Folke Schimanski. 
Foto: Cato Lein

#84 Folke Schimanski

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...