App Store

Google Play

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Överlevarna/Det judiska Högalid

En podd, tre ämnen: Om de som överlevde Förintelsen, om Andra generationen samt om det judiska Högalid.
Runt om i Högalid har det bott judar från början av 1900-talet och framåt; Lindvallsplan, Folkskolegatan, Långholmsgatan, Brännkyrkogatan, Slipgatan, Heleneborgsgatan och Reimers Holme är några kända, judiska adresser. En del hade också sina butiker och verkstäder i området. Även Nachmansonskas barnkrubban på Götgatan 55 spelade en viktig roll för många söderjudar.
Hör av dig om vill berätta din historia från det judiska Högalid.
Producent: Bernt Hermele
Podden Överlevarna har finansieras av bl. a. Statens Kulturråd, Palmefonden, Helge Ax:son Johnson Stiftelse, Annika och Gabriel Urwitz´Stiftelse och bokförlagen Lind & Co och Ordfront.

Överlevarna

- Mitt och Elis liv har alltid varit hit och dit och framåt och tillbaka. Elis satt på nätterna och spelade poker på en svartklubb på Hornsgatan. Han satte mig alltid på en pedistal samtidigt som det förekom mycket kvinnor, säger Kerstin Rosén.
Var han otrogen?
- Ja.

Det judiska Högalid #5 - Kerstin Rosén

- Pappa missbrukade tabletter, han tog när det blev jobbigt. Läkarna skrev ut helt sjuka mängder. Till slut tog kroppen stryk och pappa dog när han var 52. En vilsen själ blir inte mindre vilsen av livets gång, säger Ted Ponedel.
Var mamma med på begravningen?
- Nej.

Det judiska Högalid #4 - Ted Ponedel

Inspelat 10/7 2025
- Min mamma dog bara något halvår innan min bar mitzva. Regina Skulka och Tsili Grossman hoppade in och hjälpte till, de kokade all maten. De var jättesnälla. Jag ser hur de står där och lagar maten, säger Ben Auerbach. 
Hur kändes det för dig att inte ha med mamma? 
(Paus) 
- Jag minns inte riktigt hur det kändes för mig.

Det judiska Högalid #3 - Ben Auerbach

- Min bror och jag var inte glada åt att vår pappa rökte. Och vi förstod tidigt att man kunde dö av rökning. Många av oss som är överlevandes barn, vi var jätterädda att föräldrarna skulle dö. Det var skräcken. Det var ju hemskt att pappa rökte. Så min bror och jag, vi gömde cigaretterna, säger Paula Grossman.

Det judiska Högalid #2 - Paula Grossman

- I mitten av 60-talet, när jag var nio, tio år, ville min mamma återvända till Ungern. Det blev tal om skilsmässa och min mamma frågade vem jag ville bo med. Jag svarade att jag var van att leva i Sverige och ville stanna här. Jag ångrar inte mitt svar, men jag tror inte min mamma blev glad, även om jag hade skäl för mitt ställningstagande. Lyckligtvis blev det aldrig någon skilsmässa, säger Peter Könyves, som växte upp på Bergsundsstrand 23.
Runt om i Högalid har det bott judar från början av 1900-talet och framåt; Lindvallsplan, Folkskolegatan, Långholmsgatan, Brännkyrkogatan, Slipgatan, Heleneborgsgatan och Reimers Holme är några kända, judiska adresser. En del hade också sina butiker och verkstäder i området. Även Nachmansonskas barnkrubban på Götgatan 55 spelade en viktig roll för många söderjudar.
Hör av dig om vill berätta din historia från det judiska Högalid.

Det judiska Högalid #1 - Peter Könyves

Paula Nissenkorn berättar om sitt liv, tiden i Karlstad och Stockholm. Inspelat 29 januari 2023.

Paula Nissenkorn 1927-2025, del 2

Paula berättar om sitt liv, tiden i Karlstad, Stockholm och om Peter. Inspelat 3 dec 2022.

Paula Nissenkorn 1927-2025, del 1

Staffan Lamm, född 1937, berättar:
Morfar, Martin Lamm, var periodvis sömnlös och brukade stå och titta ut. När tyskarna hade ockuperat Danmark och Norge 1940 stod han i lägenheten och tittade med kikare om tyskarna var på väg in. Till slut fick han en panikattack och rusade ner på centralen och sprang omkring där och skulle hitta någonstans att åka. Till slut köpte han en biljett till Uppsala, där hans barndomshem låg. Han var helt ifrån sig. Till slut lyckades en vän få honom att lugna ner sig.
När kriget var slut och allt återgick till det vanliga, var han fortfarande orolig och stod vid fönstret och tittade. 1949 fick han underliga idéer om att utklädda personer dök upp i smyg och tog judar till koncentrationslägren. Det gick godsvagnar nere på skeppsbron då och han var rädd att det var judar som åkte i väg. Han hade väldigt kraftiga vanföreställningar.
Min mormor var helt slutkörd av att ta hand om honom och en natt övernattade hon hos goda vänner på Skeppsbron. Då blev han ännu vildare och trodde att hon hade fraktats i väg. Mamma fick komma och lugna honom. Han hotade henne med en kökskniv, så att hon blev tvungen att ringa till Långbro. De kom och hämtade honom. Och då blev det nästan som han hade fruktat; det kom folk och band fast honom och bar ner honom. Efter ett par veckor fick han komma hem och levde nästan ett år till.
1950 gick han ut framför spårvagnen på Skeppsbron och blev överkörd.
- Hur påverkade den här händelsen dig, du var tolv år gammal?
- Jag var rädd att jag också var tokig.
Foto: Ingela Håkansson Lamm
Inspelat på Judiska Hemmet, Stockholm.

#89 Staffan Lamm - Andra generationen

Sven Aschberg. Sven, som fyllt 93 år, är en charmerande och intressant person, som ogärna talar om det personliga.
Svens pappa, bankiren och socialisten Olof Aschberg, stod i främsta ledet bland de svenska judarna för talrika, antisemitiska attacker, under början av 1900-talet och framåt.
Under Andra världskriget flydde familjen från Frankrike till USA. Där blev även Sven utsatt för antisemitiska kommentarer, från en del skolkamrater. Men de erfarenheterna avstod Sven att prata om under vårt samtal.

#88 Sven Aschberg - Andra generationen

“Happy Days” with Totta Näslund. By: Peter le Marc. Translation: Irving Albert. Recorded 2005.
From the TV-documentary "My mother was killed by a suicide bomber"
"https://www.youtube.com/watch?v=6L_fDNsekxg&t=61s
From the TV-documentary "Totta"
https://www.youtube.com/watch?v=nnxsiFbnq6c&t=2s

Happy Days

- Efter kriget hade mamma en ständig rädsla, hon repade sig aldrig. Hennes självkänsla var stukad. På nåt sätt hade hon tappat sitt människovärde. Hon la alla sina förhoppningar på mig. Ibland kunde det kännas tungt, Katarina Hellgren.
Foto: Cato Lein

#45 Katarina Hellgren - Andra generationen

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...