App Store

Google Play

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Anekdot

Verket är klassikerpodden där kulturhistoriens viktigaste mästerverk diskuteras, upplevs och analyseras. Tillsammans med ledande litteratur- och konsthistoriker diskuterar Anna Jansson och Paulina Helgeson klassikernas betydelse och vad de kan säga oss idag. Verket är ett samarbete mellan Litteraturbanken, Nationalmuseum och bildningsmagasinet Anekdot vid Stockholms universitet. Fler poddar, essäer och filmer hittar du på Anekdot.se.

Verket – en podd om klassiker

”Verkligheten imiterar dikten”, hävdade Evert Taube en gång. Och visst hade den svenska sommaren framstått helt annorlunda om inte Taube besjungit den? Själv skarvade han en hel del med sanningen i sina biografiskt anstrukna visor. I självbiografin ”Jag själv ett brusand’ hav” från 1952 berättar Taube sin egen historia, om fyrmästarsonen på Vinga som ville bli konstnär, tvingades till sjöss och så småningom förändrade den svenska visan. Litteraturvetaren David Anthin gästar Verket och berättar om Taubes lika fascinerande liv som unika fabuleringskonst.

Samtalsledare: Paulina Helgeson
Klippning: Urban Göranson
Producent: Magnus Bremmer

#37 "Jag kommer av ett brusand' hav" (1952) – av Evert Taube

Alexander Roslins porträtt från 1768 är en av den svenska bildkonstens mest kända porträtt. Ofta beskrivs "Damen med slöjan" som förförisk och gåtfull, men förlagan var högst verklig: Roslins franska hustru, Marie-Suzanne Giroust, själv konstnär och ledamot av franska konstakademien. Vad är det som har gjort detta porträtt så älskat? Vem var Alexander Roslin? Och vad kan porträttet lära oss om 1700-talets kultur och bildkonstnärliga uttryck? Konstnären Fredrik Söderberg och konsthistorikern Sabrina Norlander Eliasson gästar klassikerpodden Verket.

Samtalsledare: Anna Jansson
Klippning: Urban Göranson
Producent: Magnus Bremmer

#38 Damen med slöjan (1768) – av Alexander Roslin

"Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum". Edith Södergrans rader hör till den svenskspråkiga litteraturhistoriens mest bevingade. Med sin lika kroppsliga och bildstarka som komplexa lyrik banade Södergran väg för modernismen. Allt ryms i signaturdikten "Vierge moderne" från 1916. Vad är det som gör dikten så stark? Vem är egentligen titelns "moderna jungfru"? Och hur togs de radikala raderna emot i sin egen samtid? Litteraturvetaren Boel Hackman gästar klassikerpodden Verket och närläser dikten, i samtal med Paulina Helgeson.

Samtalsledare: Paulina Helgeson
Klippning: Urban Göranson.
Ljudproduktion: Martin Joviken / Anekdot.
Producent: Magnus Bremmer

#39 Vierge moderne (1916) – av Edith Södergran

Har du någonsin funderat över vad som gjort en historisk målning, roman eller dikt till en klassiker? Ett sånt där verk som går genom historien, hittar nya läsare och betraktare och ständigt nya sätt att tala till oss? I den helt nya podden Verket diskuteras, upplevs och analyseras några av kulturhistoriens viktigaste mästerverk. Vad handlar alla dessa verk om och vad kan de egentligen säga oss idag? Programledarna Anna Jansson och Paulina Helgeson reder ut i samtal med forskare, konstnärer och författare.

I den här förintervjun berättar Anna Jansson och Paulina Helgeson om vad podden kommer att innehålla – och vad en klassiker egentligen är. I samtal med Magnus Bremmer. 

Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Premiär för Verket – en podd om klassiker!

"Den mätta dagen, den är aldrig störst. / Den bästa dagen är en dag av törst". Karin Boyes dikt "I rörelse" från 1927 är en av den svenska poesins mest igenkända och älskade dikter. Och sannolikt den enda dikt som hjälpt ett svenskt fotbollslag till VM-brons i fotboll. Boye skrev dikten som del av en radikal studentrörelse, fylld av framtidstro. Men dikten har genom åren tolkats på många olika sätt. Vad är det som gör den här dikten så stark? Talar den till oss idag på ett annat sätt än när den skrevs? Och vilken plats har den i Karin Boyes viktiga författarskap?

Premiäravsnittet av Verket gästas av Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och författare till ett flertal uppmärksammade författarbiografier, inte minst "Den nya dagen gryr. Karin Boyes författarliv" (Wahlström & Widstrand, 2017). 

Samtalsledare: Paulina Helgeson
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.
Inspelningsteknik: Pär Nordlund.
Producent: Magnus Bremmer

Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

#1 I rörelse – av Karin Boye

Många känner igen den från sina skolböcker i historia. Knappast någon annan målning har gestaltat den svenska stormaktstidens slut lika ikoniskt. Gustaf Cederströms "Karl XII:s likfärd" från 1884 hör till den svenska konsthistoriens stora klassiker. På senare år har den blivit alltmer politiskt laddad. Vad är det som har gjort Cederströms målning så omtalad? Hur historiskt korrekt är skildringen av soldaterna som bär hem sin kung på en bår? Är det ens en bra målning? Och hur talar den till oss idag?

Gäster i studion är Martin Olin, konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum, och Anna Maria Forssberg, historiker specialiserad på stormaktstiden och verksam vid Vasamuseet.

Samtalsledare: Anna Jansson
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer

Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

#2 Karl XII:s likfärd – av Gustaf Cederström

Två män, en kvinna, ett mord. Hjalmar Söderbergs roman "Doktor Glas" från 1905 fortsätter att fånga läsare med sin berättelse om kärlek, moral och det ofattbara i att någon lugnt kan bestämma sig för att döda en annan människa. Ett kvavt och sommarhett Stockholm bildar bakgrund till ett mänskligt drama som har inspirerat till många vidarediktningar och dramatiseringar. Vad ville Hjalmar Söderberg egentligen säga med romanen? Och hur ska vi förstå den idag? 

Författaren Ellen Mattson och litteraturforskaren Maria Wahlström samtalar med Paulina Helgeson om den gåtfulle doktor Glas och hans stundvis undflyende dagbok i senaste avsnittet av klassikerpodden Verket.

Samtalsledare: Paulina Helgeson

Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.

Inspelningsteknik: Pär Nordlund.

Producent: Magnus Bremmer

Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

#3 Doktor Glas – av Hjalmar Söderberg

Ögonblicket då jungfru Maria blir havande med Jesusbarnet är en av den kristna konsthistoriens viktigaste och mest gestaltade motiv. I Sigrid Blombergs skulptur "Bebådelsen" (1899) är varken ängeln Gabriel eller någon symbol för den heliga anden närvarande – endast Maria, knäböjd och ensam med sin upplevelse. Blombergs skulptur var det första verket av en kvinnlig skulptör som köptes in till Nationalmuseum 1900. "Bebådelsen" var en av sin tids de mest älskade skulpturer, men föll i glömska under stora delar av 1900-talet. Nu finns det åter att se i Nationalmuseums skulpturgård. Varför glömdes verket bort? Vem var Sigrid Blomberg? Hur skiljer sig hennes bebådelsescen från genrens konvetioner? Finns det rentav en erotisk dimension i Blombergs gestaltning? Allt diskuteras i det senaste avsnittet av klassikerpodden Verket.

Gäster i studion är Jessica Sjöholm Skrubbe och Per Hedström. Jessica Sjöholm Skrubbe är docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad på offentlig konst och skulptur. Per Hedström är konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum. Samtalet leds av Anna Jansson.

Se verket i foto och rörlig bild på Anekdot.se, medan du lyssnar.

Samtalsledare: Anna Jansson

Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson.

Producent: Magnus Bremmer

Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

#4 Bebådelsen – av Sigrid Blomberg

Anna Maria Lenngrens (1754–1817) dikt "Några ord till min k. dotter, i fall jag hade någon" är ett långt tal från en mor till sin fiktiva dotter. Undvik läsning, kära Betti, liksom politik, tidningsläsande och alla aktiviteter som äger rum på de traditionellt manliga arenorna. Men vad ville Lenngren säga? Kan en lärd och skrivande kvinna verkligen ha menat det modern i dikten säger? Eller var tiden redo för feministisk satir? Klassikerpodden Verket tar sig an en av den svenska poesins mest ikoniska dikter.

Gäster i studion är Maria Gullstam och Mats Malm. Maria Gullstam är teatervetare med inriktning på 1700-talet, verksam vid Stockholms universitet. Mats Malm är professor i litteraturvetenskap, ständig sekreterare i Svenska Akademien och föreståndare för Litteraturbanken.

Samtalsledare: Paulina Helgeson.
Redigering och klippning: Urban Göranson.
Inspelningsteknik: Henrik Nordgren.
Producent: Magnus Bremmer.

Läs Lenngrens dikt i sin helhet på Anekdot.se. För mer läsning om författaren och hennes samlade verk, besök Litteraturbanken.se.

Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

#5 Några ord till min kära dotter, i fall jag hade någon – av Anna Maria Lenngren

Rembrandt Harmenszoon van Rijn (1606-1669) är en av konsthistoriens verkligt stora. Mest berömd är han kanske för sina många självporträtt, ett livsverk som har blivit som egen genre i 1600-talets bildkonst. Ett av självporträtten finns på Nationalmuseum i Stockholm. Denna lilla målning från 1630 är ett av de internationellt mest kända verken i svensk ägo – inte minst på grund av att det stals år 2000 och sedan dess varit stoff för såväl romaner som true crime-poddar. Vad är det som gör Rembrandts blick på sig själv så fascinerande? Konstnären Henrik Jonsson och konsthistorikern Martin Olin gästar klassikerpodden Verket.

Henrik Jonsson är konstnär, utbildad vid Konsthögskolan i Umeå och Kungliga konsthögskolan i Stockholm, mest uppmärksammad för sitt mångåriga projekt att omvandla Rembrandts självporträtt till skulpturer. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum.

Se Rembrandts självporträtt i högupplöst version på Anekdot.se.

Samtalsledare: Anna Jansson.
Redigering och klippning: Urban Göranson.
Producent: Magnus Bremmer.

Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

#6 Rembrandts självporträtt

Kan en text bli så läst att den tappar sin mening? August Strindbergs korta novell "Ett halvt ark papper” från 1903 är en av den svenska litteraturens mest lästa texter, inte minst genom sin långa och trogna närvaro i skolans svenskundervisning. Men vad går vi miste om när vi tror att vi "kan" en text? Och vad ser vi när vi tittar bortom den välbekanta ytan?

Gäster i studion är Ingrid Elam och Björn Meidal. Ingrid Elam är professor emerita vid Göteborgs universitet och verksam som kritiker i Dagens Nyheter och Sveriges Television. Björn Meidal är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och en av landets främsta Strindbergsforskare.

Samtalsledare: Paulina Helgeson
Ljudproduktion och klippning: Urban Göranson
Inspelningsteknik: Pär Nordlund och Magnus Bremmer
Producent: Magnus Bremmer

#11 Ett halvt ark papper – av August Strindberg

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...