App Store

Google Play

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Isabella Ahmadi


Smarta cash är podden som peppar till att styra upp sin ekonomi och förverkliga drömmar genom att intervjua inspirerande och kunniga gäster. Det handlar om allt från budget, sparande och börsen till karriär, relationer och ekonomisk jämställdhet. En privatekonomipodd som gör pengar roligare och livet rikare.


Av Isabella Ahmadi.

Följ på Instagram: @smartacashpodcast

Följ på Twitter: @isabellaahmadi

Läs bloggen: https://smartacash.finance.blog

Kontakt: smartacashpodcast@gmail.com


 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.


Smarta cash

Annifrid Huhtala är familjerättsjuristen och sparprofilen som gjort succé på sociala medier med sitt konto Enkel Privatekonomi. I Smarta cash får vi lära känna Annifrid lite bättre. Visste du att denna engagerande inspiratör är "den tråkigaste personen som finns på börsen"? Det kortsiktiga sparmålet är att bli miljonär, på sikt vill hon kunna gå i pension innan 65. Annifrid berättar om sin sparstil och hur hon tänker kring sparsamma val i vardagen, men också om sitt Skojkonto – där finns pengar öronmärkta för roligheter som resor och restauranger. 

Annifrid får också i uppdrag att lösa tre kluriga ekonomiska situationer. 

 • Vad ska man tänka på när man flyttar ihop i sin partners bostad juridiskt sett?
 • Hur tar man nästa steg i sitt sparande om man redan så smått börjat investera i fonder?
 • Hur fixar man en grym jul- och nyårsbudget, och bäddar bra för fattigjanuari?

Det blir ett tipsigt avsnitt med en kunnig OCH bjussig gäst!

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

#112 "Enkel Privatekonomi" löser tre dilemman och berättar om vägen mot miljonen

Veckans avsnitt av Smarta cash bjuder på de senaste ekonominyheterna som kan påverka din plånbok. Elpriserna som sköt i höjden när vinden mojnade i Tyskland – men som snabbt dalade igen – står på agendan. Dessutom blir det kommunalskattenyheter (det är mer spännande än det låter): vem får sänkt och vem får höjd skatt nästa år? Regeringen har föreslagit att höja gränsen för högkostnadsskyddet, aka frikortet, något som kan ge konsekvenser för den som behöver läkemedel. Och så kikar vi på årets julhandel som förväntas uppgå till 24 miljarder kronor i Sverige. Samtidigt fortsätter kinesiska lågprissajter som Temu och Shein att växa och en av fem svenskar planerar att köpa julklappar från denna typ av marknadsplatser – trots att det finns en hel del kritik mot dem. Lyssna in för en dos ekonominyheter!

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

#113 Frikort, julhandeln och det dramatiska elpriset

2024 lider mot sitt slut och i Smarta cash summeras ekonomiåret tillsammans med ekonomijournalisten Sandra Johansson, redaktionschef på Omni Ekonomi, som är traditionsenlig nyårsgäst i podden. Lättnad, AI och räntan är tre ord som utmärker året, enligt Sandra – och hon förklarar självklart hur hon menar i avsnittet. Vi går igenom ekonomiåret och pratar bland annat om: 

 • Vad hände egentligen under året i världsekonomin? Trump vann det amerikanska valet, och Sandra förklarar hur hur det kan komma att påverka världen och Sverige.
 • Hur mådde våra plånböcker 2024? Inflationen tämjdes och styrräntan vände neråt, men blev det bättre för hushållen?
 • Hur blev börsåret? Vi snackar om The Magnificent Seven, vinnande och förlorande sektorer och krypto. 

Dessutom spanar vi in i framtiden och kikar på vad 2025 kan ha i beredskap för oss. Gott nytt år!

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

#114 Årskrönika och framtidsspaning

Vår hjärna hindrar oss från att fatta smarta ekonomiska beslut, men det finns sätt att överlista oss själva. Sparekonomen Christina Sahlberg på Compricer ger oss insikt i hur vi erövrar makten – från oss själva. 

Hur gör man en hållbar budget? Det reder dagens gäst ut och går igenom fasta och rörliga kostnader. Kanske viktigast av allt: vi får reda på vad vi kan tjäna in på. Men det finns hinder på vägen mot en trygg privatekonomi. Och den värsta fienden är möjligtvis vi själva. Människans hjärna är inte programmerad till att planera och spara, utan till att överleva och fortplanta oss, menar Christina Sahlberg, sparekonom på jämförelsetjänsten Compricer och som förutom sin ekonomiutbildning har en examen i psykologi. 

Hur lägger man upp en bra budget?

– Budget kan låta skittråkigt. Många tänker: Måste jag göra en budget? Då kan man tänka att en budget bara är en sammanställning av vilka pengar som kommer in varje månad, och vilka som går ut. Man tar förra månadens kontoutdrag och tittar hur mycket pengar man gjort av med på mat och kläder. När det gäller saker man inte köper så ofta är det bra att titta på ett helt år. Så sammanställer man utgifter som bolåneränta, hyra etcetera. Sen sammanställer man allt som kommer in, till exempel lön. Sen ser man: Går jag plus minus noll? Har jag något över till sparande? Vill jag lägga mer på nöje och mindre på el? Det handlar om att spara in på det tråkiga så du kan göra mer roligt, säger Christina Sahlberg.

Vilka poster kan man dra ner på, var kan man tjäna in pengar?

– Många tror att det man kan spara mest på är latten, läsken eller snuset – något som är en kostnad varje dag. Och det kan man absolut dra ner på, men de stora kostnaderna är ofta vårt boende, elavtal och försäkringar. Många har samma som ens föräldrar hade, men här är det faktiskt så att otrohet lönar sig. Man ska inte stanna hos samma, man blir inte premierad utan snarare straffad. 

Varför är vi människor så usla på att följa våra budgetar?

– Vi är inte skapta för att ta hand om pengar, vi är skapta för att vara på savannen och i grottorna. Vi beter oss likadant fortfarande för egentligen har vi levt 99 procent av vår tid där. Det är så kort tid vi har levt civiliserat och tagit hand om pengar. Vi har en hjärna som reagerar blixtsnabbt utifrån erfarenheter och som inte tittar på statistik eller funderar och tänker. Nästan alla beslut fattar vi automatiskt. Det är beslut som är bra just nu eftersom att vår överlevnad handlar om att reagera blixtsnabbt och inte att planera för framtiden. Vi är inte skapta för att planera så vi måste lura oss själva att göra det, för det går emot vår natur.

Vilka är de vanligaste fällorna man går i?

– Det finns en fallgrop som heter Accumulation bias och den handlar om att vi har otroligt svårt att se att små summor blir stora på sikt. Det handlar om miljoner du förlorar om du köper en läsk eller snus eller tar bilen till jobbet varje dag. Om du äter lunch ute för 80 kronor så blir det 18 000 kronor per år. På ett investeringssparkonto med avkastning så blir det miljoner.

– Det finns också något som heter Status Quo och det handlar om att vi vill att allt ska vara som det alltid varit. Vi är rädda att ändra det vi har, vi är rädda att det blir fel. Det handlar om att om vi på savannen hade en strategi som funkade, varför ändra den och kanske bli dödad? Vi kan till exempel se att två av tre aldrig bytt försäkringsbolag, trots att vi i vårt bakhuvud nog vet att vi blir lurade, säger Sahlberg.

Så hur överlistar man sin egen hjärna? Svaret på det får du i avsnittet Budget och psykologi med Christina Sahlberg.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

#1 Budget och psykologi med Christina Sahlberg

Hur sparar man på 2 respektive 5 och 10+ års sikt? Och hur lägger man upp ekonomin när man flyttar ihop med någon eller blir föräldraledig? Det är frågor som dagens gäst Frida Bratt tar sig an. 

Frida Bratt är den före detta journalisten som sadlat om till sparekonom på Nordnet. Hon ger praktiska tips utifrån olika sparhorisonter och förklarar varför du inte behöver vara en börshaj för att tjäna pengar på aktiemarknaden. Dessutom ges guidning i hur vi kan lägga upp hushållsekonomin och hur vi kan skapa ett ekonomiskt sett rättvist förhållande. 

Hur bygger man upp ett smart sparande?

– Jag tycker att man ska tänka efter hur engagerad man vill vara. Vilken typ av sparare är man, är jag beredd att lägga ner tid? Sparande i aktier kräver research. Det finns inga genvägar. Så är du beredd att lägga ner tid, då kan aktier vara ett alternativ. Men det kan ändå vara så att du ska börja med fonder. Då behöver du inte ha en uppfattning om enskilda bolag, utan du har en förvaltare som du tar rygg på. Vill man göra det enkelt för sig så väljer man en indexfond. Då vet du att du inte betalar för mycket. Vill du krydda med aktivt förvaltade fonder, då måste man göra sin hemläxa, säger Frida Bratt.

Spara på sparkonto då?

– Jag tycker att man ska göra det för sin buffert, men inte för något annat enkelt uttryckt. Pengarna på kontot minskar ju i värde när vi har nollränta. Lockas inte att investera buffertpengarna. Det är ingen bra idé att chansa med dem. Rätt var det är så ska du använda dem och då kan de ha fallit i värde. Hela poängen är att den ska vara lättillgänglig. Men ha inte mer pengar på sparkontot än du behöver.

Hur stor ska en buffert vara?

– Jag försöker att inte komma med pekpinnar. Man måste utgå från sin situation. Har man barn att försörja och bor i villa, ja då behöver man en större buffert än om man är singel och bor i hyresrätt. Säg att man är två vuxna med två inkomster, då kan det vara 3-4 månadslöner. Det är ett riktmärke. När bufferten är full, då kan du börja investera pengar. 

Om det är ett par där den ena tjänar avsevärt mer än den andra, hur gör man för att det ska bli rättvist där?

– Det är upp till var och en, men jag tycker att det är rimligt att den som tjänar mer står för en större andel av de gemensamma utgifterna. Det kan vara räntekostnader eller matinköp. Det borde man kunna prata om, men de här diskussionerna är inte så himla enkla. Är man väldigt olika så kommer det visa sig. Prata om det även om det känns tungt och jobbigt. 

Vad är fuck off-kapital och hur bra är folk på att spara ihop till det?

– Ett fuck off-kapital, eller dra åt helvete-kapital, är ett sparande som är tillräckligt stort för att göra en förändring av den egna livssituationen. Det kan vara att lämna ett äktenskap, säga upp sig eller starta eget. 

 

– Vi har gjort en undersökning där vi frågade svenskarna om de har ett tillräckligt stort sparande för att ändra sin livssituation, till exempel lämna sitt äktenskap. En av tre har det, så två av tre har det inte. Anledningen till att jag tycker det är en låg andel är eftersom vi har ganska stora utmaningar, framförallt när det gäller bostad. Jag har själv hört att personer lever kvar i relationer för att de inte har råd att separera, eftersom bostadspriserna ser ut som de gör. Därför kan fuck off-kapitalet vara bra att ha. Har jag ett skyddsnät, har jag möjligheten? Bara det kan öka självförtroendet, att om jag vill så kan jag stå på egna ben, säger Frida Bratt. 

Hur gör man föräldraledigheten ekonomiskt rättvis och hur sparar man på kort vs lång sikt? De frågorna får du svar på i poddavsnittet med Sparande och relationer med Frida Bratt.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

#2 Sparande och relationer med Frida Bratt

Lär dig det viktigaste om aktier och fonder. The basics för dig som vill in på börsen, men också matnyttigt tugg för den som redan börjat investera. Johanna Kull, sparekonom och hållbarhetsansvarig på Avanza, är dagens gäst. 

Om man vill börja spara i aktier, var börjar man? 

– För det första tycker jag att man inte ska börja med alla pengar på en gång. Vill man börja med aktier, alltså att investera direkt i bolag, då börjar man med en mindre del av sitt sparande. Är det 1 000, 2 000 eller 10 000 kronor beror på ens ekonomi i övrigt. Sen får man välja ut några aktier man tror är värda att investera i, och det finns ju jättemånga att välja på. Man kan välja ett bolag man gillar. Eller så kan man tänka: Vad passar mig som nybörjare? Jag brukar säga att investmentbolag är en typiskt bra nybörjaraktier. Investmentbolag är som en hybrid mellan aktie och fond. Deras affärsidé är att äga och driva andra bolag. Då får man en automatiskt riskspridning direkt, säger Johanna Kull. 

Hur sprider man risken på bästa sätt?

– Riskspridning är a och o. Det är superviktigt. Riskspridningen har flera aspekter. Den tydligaste är att inte lägga alla ägg i samma korg. Lägg inte alla pengar på aktier i samma bolag. Då står du och faller med det bolaget. Det kan bli jättebra eller så blir det pannkaka. Ett exempel: Om du har 10 000 kronor och satsar 1 000 i aktier från tio olika bolag så får du en bättre diversifiering och du blir inte beroende av ett enskilt bolag. Satsar man dessutom på olika branscher, då kollapsar inte din portfölj med en bransch. Som i våras, då hade det inte varit superroligt att bara äga hotellbolag, då hade det inte spelat någon roll att man hade en diversifiering mellan aktier. Det hade ändå blivit pannkaka. Det finns en gyllene regel som säger att ha som mål att över tid ha tio olika bolag i fem olika branscher. 

Hur funkar det med fonder?

– Då slipper du själv välja ut bolag som är man anser extra köpvärda. Det gör fondförvaltaren åt en. Det finns fonder med olika inriktningar, till exempel Sverigefonder, globalfonder och USA-fonder. Branschfonder som teknik, läkemedel och grön energi. Där kan man också bygga en portfölj av olika fonder. Då får man exponering mot vitt skilda branscher och vitt skilda bolag. 

Hur ska man tänka kring avgiften?

– Alla fonder har en fondavgift. Indexfonder har i regel betydligt lägre än aktivt förvaltade, Satsa i första hand på en fonder med låga avgifter, för det har visat sig svårt för aktiva fondförvaltare att slå index. Men, med brasklappen att det inom vissa sektorer eller på vissa marknader kan löna sig att satsa på aktiva förvaltningar. Till exempel småbolagsfonder, ena teknikfonder eller andra branschfonder. En låg avgift är unde 0,3 procents avgift och en högre är 1,2 till 1,5 procent i avgift. 

Vilka aktier är bra för börsnybörjare och hur mycket kan man egentligen tjäna? Lyssna på avsnittet Crash course i aktier och fonder med Johanna Kull. Där avslöjas allt. 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

#3 Crash course i aktier och fonder med Johanna Kull

Hur mycket lönar sig jämställdhet egentligen? Sandra Bourbon, aka Framtidsfeministen, investerar endast i jämställda bolag med sikte på att bli ekonomiskt fri. Portföljen är ett bevis på att jämställdhet gynnar företag. 

Sandra Bourbon delar med sig av sin strategi på börsen. Dessutom ger hon sina bästa spartips och guidar i hur man behöver justera sitt beteende för att kunna lägga undan mer pengar. 

Hur ser din strategi ut på aktiemarknaden? 

– Jag utgår från när jag behöver pengarna. Det var en stor barriär för mig. Jag trodde att man behövde sitta och tajma börsen och hålla sig väldigt insatt. Vill du ha pengarna inom 0-2 år, då ska du ha dem på ett sparkonto, gärna i en nischbank så du får lite ränta. 3-6 år, då har jag dem i en global aktiefond och en blandfond. Där gör jag inget aktivt, utan jag har valt fonder som är billiga, med under 0,5 procent i avgift. Annars äter avgiften upp avkastningen oftast. Längre bort än 7 år så investerar jag pengarna i aktiefonder eller aktier. Halva mitt kapital investerar jag i Framtidsfeministens portfölj, vilket är åtta bolag, säger Sandra Bourbon.

Hur har du valt ut bolagen i din portfölj Framtidsfeministen? 

– Jag startade portföljen i maj 2015 och strategin har sett ungefär likadan ut, men jag förfinar den lite hela tiden. Jag har fem steg jag går igenom. Jag tar bolag från Stockholmsbörsen och först kollar jag att bolaget är jämställt. Med jämställt menar jag minst 40/60 fördelning i högsta ledningsgruppen. Jämställdhet och högre lönsamhet är mest korrelerat till ledningsgruppen, lite mindre till styrelsen och inte alls om vd är man eller kvinna. Av Stockholmsbörsens cirka 300 bolag finns ungefär 60 kvar. Sen kollar jag att bolaget ger utdelning. Sen tittar jag på att de växer och har stabila vinstmarginaler. Sen läser jag på om företaget. Förstår jag hur de tjänar sina pengar, tror jag att man kommer vilja ha deras tjänster och produkter i framtiden? Det sista jag gör är att jag ser till att sprida köpen över fem branscher så att jag får en riskspridning. 

Du vill bli ekonomiskt fri. Kan vem som helst bli ekonomiskt fri? 

– Det finns en som heter Miljonär innan 30 och ekonomiskt fri innan 40 på Twitter. han har skrivit en massa böcker och han har en räkneregel. Sparar du 30 procent av lönen kommer det ta 21 år. Sparar du 50 procent tar det 15 år. Och sparar du 70 procent av lönen, efter skatt alltså, så tar det 8 år. Det handlar inte om hur mycket pengar du tjänar, utan hur mycket du kan investera och hur lite du kan leva på. Hur låga kostnader du har. 

Hur håller du dig borta från att ta en kaffe på stan eller äta lunch ute?

– De första två åren sa jag nej till allt. Färska hallon på Ica kostade för mycket för mig. Det kunde jag inte förmå mig att köpa. Då blev det ganska lätt att säga nej till allt. Jag hade säkert inga kompisar kvar haha. Jag pluggade vid sidan av jobbet så jag hade ändå ingen tid över. men sen efter de två åren, då fick jag ångest över att köpa en kaffe ute. 30 kronor – vilken ångestattack. Man kan köra en utmaning med sig själv en månad och säga nej till allt. Då kommer du månaden efter se vad du verkligen uppskattar. Då blir det ingen slentriankaffe eller påse nötter, när du kunnat ta med en näve nötter för fem kronor. Det krävs en beteendeförändring, säger Sandra Bourbon. 

Hör mer om Sandra Bourbons livsstil och väg mot att bli ekonomiskt fri i avsnittet Ekonomisk frihet och jämställda investeringar Sandra Bourbon.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

#4 Ekonomisk frihet och jämställda investeringar med Sandra Bourbon

Våga inte dissa det här avsnittet. Pension är kanske inte ditt drömtopic, men en rik framtid är sannolikt nånting du vill åt – och som du bäddar får du ligga som man säger. Shoka Åhrman är sparekonomen med pensionsexpertisen som skapar lugn och trygghet inför pensionssparandet. För egentligen handlar ju pensionen bara om vår framtid – hur vill vi leva och hur mycket pengar vill vi ha. 

 

Shoka Åhrman jobbar till vardags på pensionsbolaget SPP. Hon har även skrivit böcker inom ekonomi och figurerar flitigt i media. 

Hur kommer man igång och botar pensionsångesten?

– De flesta av oss känner att man hellre vill göra andra saker, skjuter upp det man tycker är tråkigt. Det är naturligt. Man kan sluta känna att man är ensam i pensionsångesten. Vi har en tendens att nöja oss med belöningar här och nu snarare än framtida belöningar, Det kallas present bias. Är vi medvetna om det så kan vi vara mer förlåtande mot oss själva, och medvetenheten gör att vi bättre förstår syftet med att avstå någonting idag och få en framtida belöning, säger Shoka Åhrman. 

Om man vill välja fonder själv till premiepensionen, hur ska man tänka då?

– Man ska tänka som med annan typ av långsiktigt sparande. Ha med dig riskspridning och diversifiering utifrån ålder, hur långt man har kvar till pension och sin egen risktolerans. Är du en sån som tror på hållbara investeringar och vill att dina pensionspengar ska påverka framtiden och miljön så är det enklare att hitta till de fonderna. I fondtorget kan du komma åt en stor mängd fonder. 

Det är mycket snack om att kvinnor får sämre pension än män. Hur ser det ut och varför?

– Vi pratar ofta om det som kallas pensionsgapet. Grunden till pensionsgapet – alltså skillnaden mellan män och kvinnor – handlar såklart om flera olika saker. Det är till exempel knutet till det lönegap vi har i inkomster. Vi ser att fler kvinnor tar fler vab-dagar och föräldradagar. Dessa faktorer och livsval påverkar vår slutliga pension. Sen finns det också delar som hänvisar till att kvinnor tar lägre risk i sitt sparande, vilket på lång sikt påverkar avkastningen på den totala pensionen. 

Så vad krävs för att jämna ut pensionsgapet? Det och mycket mer pratar Shoka Åhrman om i avsnittet Passion för pension med Shoka Åhrman. 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

#5 Passion för pension med Shoka Åhrman

Barn och pengar är veckans tema. Hur mår barnen egentligen av pengar och hur lär vi ut ett sunt förhållningssätt till dem? Barnpsykologen Reyhaneh Ahangaran förklarar hur barn reagerar på hushållsekonomin och ger råd om hur man lägger upp vecko- och månadspeng på bästa sätt.

Reyhaneh Ahangaran har mångårig erfarenhet från barn- och ungdomspsykologin i Stockholm och jobbar numer som skolpsykolog. Hon har skrivit två böcker om och för barn och har en tredje på gång.

Hur kan barn reagera på att man säger att man inte har råd?

– Det är mycket man som förälder måste gå en balansgång med. Vi ska både lära barnen pengars värde samtidigt som det är superviktigt att aldrig oroa barnet kring ekonomin. Det är möjligt att man har det kämpigt och lever på existensminimum, men där måste man hitta ett sätt att förklara sig på utan att barnet känner ett ansvar för ekonomin eller att barnet går och oroar sig för att familjen ska bli hemlös. Det är väldigt lätt för barn som inte förstår allt eller inte har all information. Det är lätt att de skapar fantasier, säger Reyhaneh Ahangaran. 

Vid vilken ålder börjar barnen mogna så att de kan ta ett större ekonomiskt ansvar?

– Det är väldigt olika från barn till barn. Visa barn har ett väldigt stort intresse och gör en budget och sparar. De tycker om att planera och skriva upp på listor hur mycket de har sparat. Men barn har inte särskilt bra långsiktigt tänkande. Det är mycket på kort sikt. Mer mot mellanstadiet kan man tänka mer mot ekonomiskt ansvar. Då kan man sätta sig ner och förklara, konkret med papper och penna: Om du får det här i månadspeng och du vill ha den här saken. Hur mycket måste du spara varje månad då? 

Hur ska man tänka med veckopeng? 

– Veckopeng är bra för yngre barn som tänker kortsiktigt och där månadspeng är väldigt abstrakt. Men det kan vara bra även för lite äldre barn som inte riktigt har utvecklat tankesättet kring pengar och pengars värde. Det är konkret och snabbt inpå. Det finns en poäng i att lära sig förstå pengars värde från att man är liten. Att man hjälper till med något litet hemma som en förutsättning. Det förklarar det här med jobb och lön. 

– Man kan koppla ihop vissa av vardagssysslorna med veckopengen. Och man kan kunna tjäna in lite extra om man hjälper till med ytterligare grejer. Det är bra med en grund i veckopengen och sen kan man tjäna lite extra. Man ska aldrig bestraffa barn genom att ta bort veckopengen. Det är klassisk inlärningspsykologi. Barn svarar ganska dåligt på bestraffning, men mycket bättre på belöning, säger Reyhaneh Ahangaran. 

Hör mer om hur du bygger upp en bra hemmakultur kring pengar i avsnittet Veckopeng och vill ha-tjat med Reyhaneh Ahangaran. 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

#6 Veckopeng och vill ha-tjat med Reyhaneh Ahangaran

En klassisk nyårskrönika med ekonomitwist. Så gick det för bolagen och våra pengar när corona tog över världen 2020. Hur blir det nästa år? Nyhetsredaktören Sandra Johansson, som jobbar på nyhetstjänsten Omni Ekonomi, förklarar vad som skedde och siar om vad som komma skall. Vi pratar corona, börsras, amerikanska valet, globalfonder, svensk politik – allt med ekonomiglasögonen på. Sandra bjussar dessutom på sina bästa läs-lyssna-tips. Ett bokslut de luxe. 

Coronaåret 2020, hur påverkade smittan ekonomin? 

– Smittan har påverkat ekonomin jättemycket. Dels har man varit tvungen att stänga. Tittar man runt om i världen har det skett i lite olika omgångar och i olika regioner. Det har varit en väldigt bred påverkan både på industrisektorn och tjänstesektorn. Sen har det påverkat människor som i kölvattnet av detta förlorat sina jobb och sin inkomstkälla. Det har varit lika mycket en hälsokris som en ekonomisk kris, säger Sandra Johansson. 

Hur har människor påverkats ur en ekonomisk synvinkel?

– Vi ser att det slår väldigt ojämnt, både i USA och andra länder. Det är en ekonomisk kris som riskerar att bidra till ojämlikheten. Speciellt för de människor som jobbar i yrken som är väldigt exponerade för smitta. Och de människor som har kortare kontrakt eller otrygga anställningar, de som redan hade en jobbigare ekonomisk situation från början har fått det värre. En del människor har samtidigt kunnat jobba hemifrån och ha sin lön som vanligt. Det ser man väldigt tydligt i USA men också i Sverige. 

Hur agerade småsparare när börsen rasade i mars?

– Det var ganska många småsparare köpte upp sig i samband med fallet på börsen och månaderna efter. Till exempel i techsektorn men också i flyg- och resebolag. Många såg det nog som en chans att köpa in sig i aktier, som blev lite billiga efter att ha varit dyra. Man försökte nog rida på trenden kring techsektorn i och med att flera jobbade hemma. Investeringarna i resesektorn tror jag var ett tecken på att man inte trodde att situationen skulle hålla i sig så länge. 

Hur kommer coronaspridningen påverka oss och våra pengar nästa år?

– Det kommer fortsätta dominera hela året. Nu vet vi inte om det sker nästa år eller 2022, men någon gång kommer vi nå en punkt där vi får reda på vilka bolag som har en egen livskraft fortfarande, och vilka som överlever på grund av stödåtgärderna och bärs av det. Jag hoppas att vaccinet kommer och att fler kan vaccineras. Frågan om corona kommer fortsätta dominera. Skiftet när vi övergår från den akuta fasen är väldigt intressant. Det kan påverka stödbenägenheten och de politiska åtgärder vi får se. Någon gång kommer de dras in och då behöver företag stå på egna ben. Det ska man ha ögonen på. 

Vilka blir vinnarna nästa år?

– Det är nog framförallt techsektorn och de som gynnas av att vi jobbar hemma. De är vinnarna.

Om man sparar i en globalfond som är rätt mycket viktad mot USA, hur påverkas det av utgången av det amerikanska valet? 

– Det kommer framförallt gynna bolag inom förnyelsebar energi och hållbarhet. Det är den tydligaste skillnaden mellan Biden och Trump. Trump har i princip lagt ner USA:s klimatpolitik och nu ska Biden återuppliva den. Med Biden vid makten så ökar risken för dem som har mycket investeringar i fossila bränslen eller en globalfond som investerar tungt i oljebolag, säger Sandra Johansson.

Vilka branscher var vinnarna vs förlorarna 2020 och vilka spås dominera nästa år? Det och mycket mer diskuteras i avsnitt #7 Recap 2020 och framtidsspaning med Sandra Johansson. Lyssna, subscribe, rate &review. 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

#7 Recap 2020 och framtidsspaning med Sandra Johansson

Inflationen, räntor och lågkonjunktur blev några av de hetaste ekonomiämnena i år. Säsongens sista avsnitt av Smarta cash är en traditionsenlig årskrönika med Sandra Johansson som är ekonomijournalist och chef för premiuminnehåll på Omni Ekonomi. Vi blickar bakåt och analyserar vad som faktiskt hände, och hur det påverkade privatekonomin. Ett händelserikt år har det varit, präglat av en hel del ovisshet för hur våra plånböcker ska klara nya påfrestningar. Såklart riktas strålkastarljuset även mot vad som komma skall. Hur blir det egentligen med räntorna och kommer det bli större konsekvenser av lågkonjunkturen? Förhoppningsvis har vi alla lärt oss något av ekonomiåret som gått och kan fira in det nya med kloka lärdomar och ett bättre ekonomiskt självförtroende. Gott nytt år!

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

#97 Så var ekonomiåret 2023 – och spaning inför nästa

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...