app_store_button

google_play_button

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Lyt når som helst, hvor som helst 

Dagens industri

Från AI-revolution till kolonisering av rymden, och nya finansiella produkter, kapabla att sänka hela ekonomier – frågan är om vi någonsin har befunnit oss i en så föränderlig ekonomisk tid som just nu. Med berättelser från gränslandet mellan ekonomi, teknik och samhälle låter Gunnar Harrius näringslivet, forskare och Dagens industris bästa reportrar utforska vilka ekonomiska sanningar från förra millenniet vi tar med oss, och vilka gör vi oss av med. Vi kallar det den nya ekonomin. Ansvarig utgivare Peter FellmanKontakt: gunnar.harrius@di.seAnnonsförfrågningar: elin.persson@bonniernews.se

Den nya ekonomin

Partierna är mer eller mindre överens: Lösningen på Sveriges energiproblem stavas kärnkraft. Men hur ska vi bygga något som konsekvent skenat i pris i hela västvärlden? Finns lösningen i storskaligheten i en produkt som aldrig har byggts?

Hur bygger vi ett kärnkraftverk som inte finns?

En tidig morgon i en slottsruin i Visby samlas Sveriges industritoppar. Utan färdiga ritningar har de fått både staten och storkapitalet med på tåget. Plötsligt är tekniken vi en gång röstade bort lösningen på hela landets energikris. Hur kunde kärnkraften gå från politiskt gift till Sveriges viktigaste framtidssatsning?

Kärnkraft – en valvinnare

Koreas börsindex Kospi liknar inget annat. Sedan juni har det förlorat en tredjedel av sitt värde, ändå är det upp över 150 procent på två år. Den ena förklaringen stavas AI, den andra är betydligt intressantare än så.

Världens galnaste börs

Ingenting fungerar som det ska, och det är den överdrivna administrationens fel. HR, kommunikatörer och strateger har blivit hackkycklingar när svenska DOGE-projekt läggs på ritbordet. Och om vi ska vara helt ärliga: behövs de verkligen? Johan Alvehus har lagt ett yrkesliv på att besvara frågan.

Behövs HR?

Vi avslutar vårterminen med att låta några av våra favoritpersoner spå resten av året. Om hur vi kommer arbeta, vad vi kommer att ångra, och hur det går för ekonomin. Glad sommar!

Har du ämnesförslag eller vill bara prata i största allmänhet? gunnar.harrius@di.se

Profetior 2026

Inte live från Almedalen presenterar Niklas Laninge den offentliga sektorns nästa stora haveri. Gunnar förklarar var som händer när samtidens viktigaste signal sätts ur spel.

Nästa stora skandal

I början av förra seklet hade Sveriges affärsmän ett statusproblem och kallades hånfullt för krämare. Lösningen stavades Handelshögskolan i Stockholm, grundad 1909 av bland annat familjen Wallenberg. Skolan gav finanseliten en akademisk aura och blev snabbt en plantskola för framgång. Men vad lär man sig egentligen på en handelshögskola, och är de verkligen elitskolor?

Den nya eliten – Handels och sossarna (2/2)

Något har hänt med den ekonomiska politiken i Sverige och skillnaden mellan Socialdemokraterna och Moderaterna tycks ha suddats ut. Många spår förändringen tillbaka till 80-talet och en grupp inflytelserika ekonomer från Handelshögskolan, den så kallade "Kanslihushögern". Själva beskriver de kursändringen som en nödvändig anpassning, medan kritiker menar att det var ett ideologiskt svek som ökade ojämlikheten. Är det helt enkelt så att Socialdemokraterna har blivit Handels?

Medverkande: Karin Pettersson, kulturchef Aftoblandet. Klas Eklund, chefsstrateg Dahlgren Capital, Erik Åsbrink, före detta finansminister, Kjell Östberg, historker.

Kanslihushögern – Handels och sossarna (1/2)

En vanlig dag skickas två typer av push-notiser. 1. Något fruktansvärt har hänt. 2. Börsen slår nya rekord. Hur går det här ihop? Vi undersöker tre teorier till varför börsen går bättre än någonsin i en värld som känns allt mer komplicerad och pratar om Gunnars sämsta aktieförsäljning.

Har börsen blivit galen?

Mörka moln samlar sig över marknaden för onoterade krediter. Fond efter fond stänger sina uttag, och allt fler analytiker börjar viska om att det här kan vara krutdurken som skapar nästa stora kris. Men vad är ens private credit, och varför har det blivit världsekonomins mest omtalade tillgångslag?

Är private credit nästa finanskris?

Ett barn föds och ett bankkonto står redo att ta emot statens barnbidrag för att säkra nästa generations lojalitet. Banklandet Sverige ligger i världstoppen vad gäller investeringar, vi har sparekonomer som ger neutrala spartips och vi identifierar oss med bankernas egen id-mjukvara flera gånger om dagen. Men hur hamnade vi här? Orsi Husz berättar om hur svenskarna blev "bankminded". Det är en historia om hur svenskarna blev "bankminded" genom modevisningar, "små människor" och en medveten infiltration av vår allra mest personliga sfär. När slutade banken vara en tråkig institution och blev istället en av våra närmaste livsstilspartners?

Varför älskar vi våra banker?

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...