app_store_button

google_play_button

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Lyt når som helst, hvor som helst 

Dagens industri

Från AI-revolution till kolonisering av rymden, och nya finansiella produkter, kapabla att sänka hela ekonomier – frågan är om vi någonsin har befunnit oss i en så föränderlig ekonomisk tid som just nu. Med berättelser från gränslandet mellan ekonomi, teknik och samhälle låter Gunnar Harrius näringslivet, forskare och Dagens industris bästa reportrar utforska vilka ekonomiska sanningar från förra millenniet vi tar med oss, och vilka gör vi oss av med. Vi kallar det den nya ekonomin. Ansvarig utgivare Peter FellmanKontakt: gunnar.harrius@di.seAnnonsförfrågningar: elin.persson@bonniernews.se

Den nya ekonomin

Katastrofobligationer – värdepapper som betalar ut om en naturkatastrof inte händer – har blivit en av kapitalmarknadens hetaste produkter. Men varför, i klimatförändringarnas tidevarv, skulle någon satsa pengar på att orkaner och skogsbränder inte kommer att ske? Och kan något så tråkigt som en obligation faktiskt rädda världen?

Värdepappret som ska rädda världen

Partierna är mer eller mindre överens: Lösningen på Sveriges energiproblem stavas kärnkraft. Men hur ska vi bygga något som konsekvent skenat i pris i hela västvärlden? Finns lösningen i storskaligheten i en produkt som aldrig har byggts?

Hur bygger vi ett kärnkraftverk som inte finns?

En tidig morgon i en slottsruin i Visby samlas Sveriges industritoppar. Utan färdiga ritningar har de fått både staten och storkapitalet med på tåget. Plötsligt är tekniken vi en gång röstade bort lösningen på hela landets energikris. Hur kunde kärnkraften gå från politiskt gift till Sveriges viktigaste framtidssatsning?

Kärnkraft – en valvinnare

Koreas börsindex Kospi liknar inget annat. Sedan juni har det förlorat en tredjedel av sitt värde, ändå är det upp över 150 procent på två år. Den ena förklaringen stavas AI, den andra är betydligt intressantare än så.

Världens galnaste börs

Ingenting fungerar som det ska, och det är den överdrivna administrationens fel. HR, kommunikatörer och strateger har blivit hackkycklingar när svenska DOGE-projekt läggs på ritbordet. Och om vi ska vara helt ärliga: behövs de verkligen? Johan Alvehus har lagt ett yrkesliv på att besvara frågan.

Behövs HR?

Vi avslutar vårterminen med att låta några av våra favoritpersoner spå resten av året. Om hur vi kommer arbeta, vad vi kommer att ångra, och hur det går för ekonomin. Glad sommar!

Har du ämnesförslag eller vill bara prata i största allmänhet? gunnar.harrius@di.se

Profetior 2026

Inte live från Almedalen presenterar Niklas Laninge den offentliga sektorns nästa stora haveri. Gunnar förklarar var som händer när samtidens viktigaste signal sätts ur spel.

Nästa stora skandal

I början av förra seklet hade Sveriges affärsmän ett statusproblem och kallades hånfullt för krämare. Lösningen stavades Handelshögskolan i Stockholm, grundad 1909 av bland annat familjen Wallenberg. Skolan gav finanseliten en akademisk aura och blev snabbt en plantskola för framgång. Men vad lär man sig egentligen på en handelshögskola, och är de verkligen elitskolor?

Den nya eliten – Handels och sossarna (2/2)

Något har hänt med den ekonomiska politiken i Sverige och skillnaden mellan Socialdemokraterna och Moderaterna tycks ha suddats ut. Många spår förändringen tillbaka till 80-talet och en grupp inflytelserika ekonomer från Handelshögskolan, den så kallade "Kanslihushögern". Själva beskriver de kursändringen som en nödvändig anpassning, medan kritiker menar att det var ett ideologiskt svek som ökade ojämlikheten. Är det helt enkelt så att Socialdemokraterna har blivit Handels?

Medverkande: Karin Pettersson, kulturchef Aftoblandet. Klas Eklund, chefsstrateg Dahlgren Capital, Erik Åsbrink, före detta finansminister, Kjell Östberg, historker.

Kanslihushögern – Handels och sossarna (1/2)

En vanlig dag skickas två typer av push-notiser. 1. Något fruktansvärt har hänt. 2. Börsen slår nya rekord. Hur går det här ihop? Vi undersöker tre teorier till varför börsen går bättre än någonsin i en värld som känns allt mer komplicerad och pratar om Gunnars sämsta aktieförsäljning.

Har börsen blivit galen?

Det nya försvaret del ett: Den 18 mars 2025 var en historisk dag. Efter decennier av restriktiv ekonomisk politik släppte Tyskland sin skuldbroms. Helt plötsligt fanns det inte längre något tak för hur mycket Europas bjässe kunde spendera. Men hur ska EU, med hög skuldsättning och ansträngda statsbudgetar, finansiera ett helt nytt försvar? Ser vi en ny europeisk skuldkris eller kan det kanske vara hotet om krig som får fart på Europas ekonomi?

Kan försvaret rädda Europas ekonomi?

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...