App Store

Google Play

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Sébastien Boudet

När Sébastien Boudet, en surdegsbagare ger sig in i matsystemets alla hörn och skrymslen och vänder på varje sten. Han bjuder in matproducenter, experter och matprofiler där inga frågor är för svåra att ställa.

Bryta Bröd

I avsnitt 53 av “Bryta Bröd” har jag ett ingående samtal med Jenny Sjöblom, sakkunnig på Vinnova – Sveriges innovationsmyndighet. Det som slår mig i vårt möte är hennes förmåga att lyfta blicken över dagens fragmenterade insatser och ge ett tydligt helikopterperspektiv på det komplexa landskap som matsystemet utgör. Jenny beskriver hur vi traditionellt sett finansierat enskilda projekt utan att knyta dem till större, långsiktiga mål, och hur Vinnova nu strävar efter att vara mer än en renodlad finansiär – att också agera som expertmyndighet inom innovation. Med systeminnovation i fokus rör vi oss bortom ”fund and forget”-mentaliteten, där projekt isoleras och sedan lämnas åt sitt öde, mot en strategi som ser helheter: hur politik, marknadsstrukturer, forskning och kultur tillsammans formar förutsättningarna för framtidens mat.

Hennes expertis ligger i att identifiera hävstängerna för verklig förändring. Istället för att kasta ut ”konfetti” av kortlivade satsningar lyfter Jenny fram behovet av ”serpentiner” – långsiktiga, strategiska insatser med potential att omvandla ett helt system. Samtalet berör hur policybeslut och industriella strukturer påverkar våra val, och hur småskaliga entreprenörer kan ges utrymme och stödsystem för att bryta gamla mönster. Jenny framhåller att politiska beslut, eller bristen på dem, i hög grad avgör hur vårt matsystem ser ut, och att nyckeln till hållbar innovation inte bara ligger i tekniska lösningar utan också i att våga tänka framåt – att systematiskt förbereda oss för framtidens klimat- och resursutmaningar.

I den här helhetsbilden framstår Jenny Sjöbloms perspektiv som ovärderligt. Hon visar hur vi kan bygga plattformar och nätverk för innovation, där olika aktörer samverkar och där småskalighet och lokalanpassning får betydelse. Genom strategisk framsyn, där forskning, expertis och praktik möts, kan vi driva hållbarhet, hälsa och rättvisa. Hennes argumentation formar en övertygande vision: en matvärld där vi inte bara fortsätter som förut, utan faktiskt utvecklas i en riktning som stärker både planeten, människan och kommande generationers möjligheter att äta gott och leva väl.

Samtidigt är det i mötet mellan oss som individer som komplexiteten blir hanterbar. När jag bryter bröd med Jenny och får ta del av hennes reflektioner blir det tydligt att detta inte bara är en abstrakt diskussion om system. Det är en fråga om hur vi kan använda matens kraft för att skapa gemenskap, kultur och mening. Jennys långa erfarenhet, hennes vilja att tänka nytt och hennes förmåga att bygga broar mellan forskning, politik och markplan inspirerar mig. Det är just i dessa personliga möten, när vi delar ett hantverksmässigt bakat bröd och vågar drömma tillsammans, som insikten växer: det är möjligt att förändra matsystemet från grunden, om vi bara tar oss tid att lyssna, tänka och agera medvetet.

(00:21) Främjande Av Innovation Och Systemförändringar
(07:04) Matens Roll I Hållbar Utveckling
(14:41) Småskalighet Och Matförsörjning
(26:26) Styrning Av Matsystemet Och Beteendeförändringar
(34:03) Maten Och Systemtransformationer
(44:10) Forskning Och Industriellt Intresse
(59:26) Visioner För Politisk Förändring
(01:03:13) Drömmar Och Visioner För Transformation
(01:12:39) Batteriproduktion Och Matsystemets Utmaningar
(01:27:26) Matrörelsen
(01:40:44) Energitransition Och Samhällsansvar
(01:44:22) Förändring Av Matsystemet Genom Teknik
(01:59:29) Stor Industrisystem Och Småfolks Fördel

JENNY SJÖBLOM -#53-Systeminnovation på tallriken: Att omforma matsystemets spelregler genom expertmyndighetsperspektiv, framsyn och småskaliga initiativ för att forma framtidens hållbara matvärld

I detta avsnitt gästas jag av Curt Niklasson, en sann pionjär från södra Gotland, som med passion och envishet har format sitt liv kring ekologiskt jordbruk sedan 80-talet, långt innan det blev ett samtalsämne vid varje köksbord. Vi tar dig med på en resa som börjar med Ragnars spannmålsblandning och fortsätter genom ekologiska kretslopp, djupdykningar i kulturspannmål och de svårigheter som följer med att överlåta en gård till nästa generation. Hör om de starka banden mellan en bonde och hans jord och hur mod och visioner kan utmana konventioner.

Du får också veta varför pollinerare fick Curt att en gång för alla vända ryggen åt kemikalier. Hur Gotlands torra jordar och urgamla spannmålssorter bär på nycklar till framtidens mat. Och varför det är så viktigt att vi stöttar producenter som tänker långsiktigt, både för klimatet och för oss själva.

Det här är ett avsnitt för dig som älskar att tänka stort, agera lokalt och vill förstå hur du kan vara en del av förändringen, samtidigt som du njuter av historier från fälten och gårdsbutikerna. Lyssna och dela gärna dina tankar och idéer. Tillsammans kan vi bygga en hållbar framtid, en tugga och en tanke i taget.

Om du besöker Gotland, missa inte Siksarve Gårdsbutik. Lammskinn, Gotlandslinser och världens bästa mjöl väntar där – ett bevis på vad mod och långsiktighet kan skapa.

CURT NIKLASSON - #54- Bruka, Inte Missbruka: En av Sveriges Bästa Ekobönder Delar Insikter som Kan Rädda Framtidens Matproduktion

I avsnittet #55 av Bryta Bröd utforskar vi finansens roll i att omforma våra livsmedelssystem tillsammans med Erika HOMBERT.

Erika Hombert är Senior Investment Manager på PINC, Paulig Groups venture-division. Innan hon började på PINC utvecklade hon HackCapital, investeringsgrenen av FoodHack, en global foodtech-gemenskap. Hennes investeringsportfölj omfattar cirka 30 tidiga investeringar och ängelinvesteringar i 10 företag inom bioteknik, livsmedel, klimat och hälsa. Hon har även erfarenhet från startup-miljöer med fokus på försäljning och affärsutveckling, vilket har varit avgörande för internationell expansion. Erika har ett djupt intresse för både mänsklig och miljömässig hälsa och är fascinerad av hur kapitalallokering kan påverka samhällsutvecklingen och hantera klimatutmaningar.

PINC, som lanserades som Paulig Incubator 2018, investerar i startups som bidrar till en godare, hälsosammare och mer hållbar planet. De söker både finansiell och samhällelig påverkan i sina investeringar, samt en strategisk koppling mellan Paulig och de startups de stödjer. Som en evergreen-fond kopplad till ett 150-årigt familjeägt företag har de ingen bestämd tid för exit och agerar alltid i både startupens och investerarnas bästa intresse.

I denna avsnitt går vi bortom de traditionella narrativen om hållbarhet och fokuserar på hur kapital kan bli en katalysator för verklig förändring – från regenerativt jordbruk och agroekologi till cirkulära distributionsmodeller och motståndskraftiga matkedjor.

Med en av nyckelpersonerna inom riskkapitalbranschen som gäst dissekerar vi vilka mekanismer och incitament som styr investeringar i matsektorn. Vad krävs för att kapitalet ska flöda till system som inte bara är ekonomiskt bärkraftiga utan också gynnar ekosystem, biologisk mångfald och social rättvisa? Vilka trender ser vi inom impact-investeringar, och hur kan vi utmana den kortsiktiga avkastningslogiken till förmån för långsiktiga, regenerativa lösningar?

Vi diskuterar de komplexa beslutsvägarna bakom investeringar i livsmedelssektorn, hinder och möjligheter för att skala upp hållbara innovationer och vad som krävs för att övertyga kapitalstarka aktörer att satsa på lösningar som går bortom industriell monokultur och exploaterande affärsmodeller. Kan finansvärlden vara en allierad i kampen för en resilient och rättvis matframtid? Och vilka strategier behövs för att säkerställa att hållbara investeringar faktiskt leder till systemförändring?

Ett avsnitt för alla som vill förstå kapitalets makt över maten vi äter – och hur vi kan styra pengarna dit de verkligen behövs.

ERIKA HOMBERT- #55 Riskkapital och resiliens: Hur kloka investeringar kan forma en hållbar matrevolution?

I detta avsnitt av Bryta Bröd möter jag Kata Nylen från Klimatpsykologerna för ett samtal om den psykologiska dimensionen av klimatkrisen. Vi lever i en tid där insikten om den ekologiska kollapsen är ständigt närvarande. Många av oss känner en gnagande oro, en tyngd som är svår att skaka av sig. Men hur hanterar vi dessa känslor på ett sätt som gör att vi inte fastnar i passivitet eller uppgivenhet?

Vi pratar om hur klimatångest skiljer sig från vanlig oro och varför den är en naturlig reaktion på en hotfull verklighet. Kata förklarar hur vi kan använda psykologiska verktyg för att omvandla den här känslan till något konstruktivt – att gå från förlamning till handling. Vi diskuterar varför det är viktigt att inte bara förstå krisens omfattning, utan också hitta sätt att leva med den utan att tappa riktning eller mening.

I samtalet utforskar vi även matens och brödets roll i en tid av omställning. Vad händer när vi ser mat som en del av lösningen snarare än ett problem? Kan vi hitta styrka och framtidstro i något så enkelt som att knåda en deg eller odla en gröda? För mig är bakandet en konkret handling, ett sätt att skapa något meningsfullt i en värld som ibland känns splittrad och hotfull. Kata hjälper till att sätta ord på varför sådana handlingar kan vara avgörande för vår mentala hälsa.

Det här är ett avsnitt för dig som någon gång känt hopplöshet inför klimatkrisen, men också för dig som söker sätt att orka fortsätta kämpa. Hur kan vi prata om klimatet utan att fastna i panik? Hur kan vi hitta små, men betydelsefulla, vägar framåt? Och framför allt – hur kan vi leva med en kris som inte kommer att lösas över en natt?

Lyssna på avsnittet där poddar finns. Och om du har tankar kring samtalet – skriv gärna och berätta. Hur hanterar du klimatångest? Vad får dig att känna mening i en värld i förändring?

KATA NYLEN -#56- Klimatpsykologerna om att hantera klimatångest, att skapa hopp genom handling och hitta mening i en värld i förändring

Bryta Bröd – Avsnitt 57: Kerstin Johansson

Vad gör en riktigt bra svensk ost? I detta avsnitt tar vi med dig till Almnäsbruk, ett anrikt gårdsmejeri vid en Vätern, där passion för hantverket och traditionell osttillverkning möter moderna utmaningar. Vi utforskar svensk ostproduktion från 1990-talet fram till idag, hur internationella influenser har format den, och vad som krävs för att skapa hantverksostar av högsta kvalitet.

Vår gäst i detta avsnitt är Kerstin Johansson, ordförande för Sveriges gårdsmejerister och mejerichef på Almnäsbruk. Hon delar med sig av sin djupa kunskap och erfarenhet kring hantverksost och hur hon ser på framtiden för svensk ostproduktion.

Vi djupdyker i två av Almnäsbruks mest omtalade ostar: den mjuka och krämiga Vrångenbäck och den smakrika Tegel, med dess karaktäristiska struktur och komplexa smaker. Tillsammans med Kerstin diskuterar vi de tekniker och val som formar ostens slutliga smak och kvalitet.

Djurens välfärd spelar en avgörande roll i mejeriproduktionen, och vi lyfter fram Sveriges unika beteskrav i jämförelse med internationella standarder. Hur påverkar djurens livskvalitet den ost vi äter? Vi pratar även om utmaningarna med storskaliga jordbruk, vikten av transparens i produktionskedjan och hur småskaliga producenter kämpar för att bevara höga djurvälfärdsstandarder.

En central fråga i avsnittet är skillnaden mellan hantverksost och industriost. Vilka risker och vilken noggrannhet krävs för att skapa en ost med karaktär, och hur skiljer den sig från massproducerade alternativ? Vi drar paralleller till brödindustrin och lyfter fram de utmaningar som små producenter ställs inför, inklusive de byråkratiska hinder som kan försvåra etikettering och produktkontroll.

Följ med på en resa genom hantverk, tradition och innovation – och lär dig mer om den svenska ostens framtid!

KERSTIN JOHANSSON -#57-Hantverksostens framtid: En djupdykning i svensk osttradition, djurvälfärd och hantverkets utmaningar med ordförande av sveriges gårdsmejerister.

Bryta Bröd #58 med Fredrik Forss – Nervsystemets intelligens, symbolernas makt och en AI-gud som ställer ultimatum

Vad kommer att vara den hårdaste valutan i framtiden? Inte pengar, inte makt – utan autenticitet.

I detta avsnitt av Bryta Bröd möter jag filosofen och författaren Fredrik Forss i ett samtal om vår tids största utmaningar: hur vi kan återkoppla till oss själva i en värld där symboler och berättelser har ersatt verkligheten. Vi talar om nervsystemets intelligens, om mat som en väg ut ur illusionen och om hur framtiden kan innebära en värld där en artificiell intelligens ställer mänskligheten inför ett ultimatum.

Fredrik beskriver hur vi lever allt mer avskärmade från det som är verkligt – från kroppen, jorden och den sensoriska intelligensen som en gång vägledde oss. I en värld där algoritmer styr våra val och där multinationella livsmedelsföretag skapar illusioner av hälsa och hållbarhet, blir det svårare att veta vad som är sant. Vi har lärt oss att äta symboler istället för mat, att lita på berättelser istället för våra egna sinnen. Vad händer när bröd, en av mänsklighetens äldsta födoämnen, reduceras till en industriell produkt? När en etikett på ett paket betyder mer än den verkliga smaken och näringen i det vi stoppar i oss?

Vi talar också om Unum, Fredriks dystopiska roman där en artificiell intelligens utvecklar en djupare förståelse för människan än vad vi själva gör. I boken ställs mänskligheten inför ett ultimatum: att återfå kontakten med det naturliga – med kroppen, med jorden – eller gå under. Hur långt har vi egentligen kommit från det som är verkligt, och vad skulle det innebära att vända tillbaka?

En viktig del av samtalet handlar om kollektivboendet K9 i Stockholm, där Fredrik var en av initiativtagarna. Visionen var att skapa en modern form av gemenskap, en plats där resurser kunde delas och där det sociala livet kunde få en större betydelse än den individualistiska ensamheten som präglar många stadsmiljöer. Men trots de idealistiska målen kom projektet med en personlig kostnad – att driva förändring inifrån ett system som motarbetar samarbete och långsiktig hållbarhet visade sig vara utmattande. Till slut gick han in i väggen. Vi pratar om vad som krävs för att bygga alternativ till det nuvarande samhället utan att själv bränna ut sig i processen.

Vi ifrågasätter också filantropins roll i dagens samhälle. Är den verkligen en väg till förändring, eller bara ett nytt sätt för makten att fortsätta existera under en annan skepnad? Många av världens rikaste ser sig själva som välgörare, men fortsätter samtidigt att reproducera samma exploaterande system som gjorde dem förmögna från början.

Mitt i allt detta lyfter vi maten som en möjlig väg ut ur illusionen. Genom att återta vår sensoriska intelligens – att lära oss smaka, känna och uppleva utan att filtrera allt genom marknadsföring och digitala symboler – kan vi också hitta en väg tillbaka till det som verkligen betyder något.

"Det som kommer vara hårdvaluta i framtiden är autenticitet och ren mat."

Det här avsnittet är en uppmaning till att vakna upp, att ifrågasätta och att våga känna. Att bryta bröd tillsammans är mer än en måltid – det är en handling av närvaro, ett motstånd mot en värld där det symboliska håller på att ersätta det verkliga.

Lyssna och fundera själv: Är vi på väg att skapa en bättre värld, eller är vi fångade i illusioner?

FREDRIK FORSS -#58- Att bryta bröd i en tid av illusioner – om kollektiv gemenskap, framtidens hårdvaluta och en AI som ställer ultimatum

Vi lever i en tid av polykris – klimatförändringar, ekonomisk instabilitet, politisk oro och en tilltagande meningskris. Hur hamnade vi här, och finns det en väg framåt som inte bara handlar om att lappa ihop ett trasigt system?

I detta avsnitt av Bryta Bröd gästas jag av Tove Blomgren, kreativ ledare på Sally – ett framtidslabb inom Doberman, där hon arbetar med att utmana och omforma de system vi tar för givna. Tove delar sin resa från att vara en framgångsrik designer inom den kommersiella världen till att få ett brutalt uppvaknande 2018.

"Jag trodde på riktigt att vi hade system som skulle se till att vi inte förlorade världen."

Det var under den rekordvarma sommaren och efter IPCC:s rapport om att 1,5 graders uppvärmning var en kritisk gräns som hon insåg att hon levde i en illusion – tron att någon annan styr upp allt. Det blev starten på en omställning som förändrade hennes liv i grunden.

Många klamrar sig fast vid idén att ny teknik ska rädda oss – elbilar, solpaneler, smarta lösningar. Men vad händer om den berättelsen är lika destruktiv som de problem vi försöker lösa?

Tove lyfter hur vårt ekonomiska system är programmerat för att alltid kräva mer. Inte bättre, inte mer hållbart – bara mer. Och det är inte en slump. Vårt system premierar de mest cyniska och hänsynslösa aktörerna, de som vet hur man exploaterar utan skam.

"Skam är en vacker känsla. Det betyder att du har en moralisk kompass. Men de som styr världen idag saknar den."

Vi pratar också om Elon Musk, en gång sedd som en visionär, men som nu snarare representerar en destruktiv utveckling där teknologi används för att maximera kontroll och kortsiktig vinst.

"Vi trodde att vi skulle lösa klimatkrisen med elbilar. Men problemet är inte vad som driver bilen – det är bilen i sig."

Om vi inte kan förlita oss på teknik och marknadskrafter, vad återstår? Tove menar att vi måste återerövra det vi gett bort: självförsörjning och matsuveränitet – att förstå hur vi odlar, lagrar och tar hand om vår mat är inte bara en trend utan en nödvändighet. Gemenskap och resiliens – vi behöver människor omkring oss. Vårt samhälle har designats för att skapa beroende av ekonomiska system, men vi behöver vara beroende av varandra. Att våga välja bort – mindre konsumtion är inte en uppoffring. Tove berättar hur hon lämnade shopping, flygresor och den klassiska karriärstressen – och blev lyckligare.

"När jag slutade shoppa, slutade flyga, slutade konsumera som förut – då blev jag fri."

Vi diskuterar också hur plastindustrin lurat oss, varför BNP är en skadlig måttstock och vad som egentligen är framtidens mest värdefulla tillgångar.

Vi står i en brygga mellan två världar. Den gamla världen håller på att dö, men den nya är ännu inte född. Under denna tid av osäkerhet får de mörkaste krafterna mer makt – det är därför vi ser en våg av populism, fascism och rovkapitalism.

"Antonio Gramsci sa: ‘The old world is dying, and the new world struggles to be born. This is the time of monsters.’"

Men det finns en annan väg. En väg bortom tillväxt, bortom ständig acceleration. En väg där vi omvärderar vad som faktiskt gör oss lyckliga.

Lyssna på avsnittet och låt oss fortsätta samtalet.

TOVE BLOMGREN -#59- Att leva i en tid av kollaps – den gamla världen dör, men vad kommer efter? Ett samtal med en av Sveriges skarpaste framtidstänkare från designbyrån Sally.

Avsnitt 60 – Skogen, stormen och stormarknaden

Vad händer när man skrapar på ytan av Sveriges största markägare? När man ifrågasätter berättelsen om den svenska skogen – en berättelse som så ofta får stå oemotsagd? I det sextionde avsnittet av Bryta Bröd möter jag två av landets mest tongivande grävande journalister: Lisa Röstlund och Alexandra Urisman Otto. De är aktuella med boken Att låta världen få veta, där de berättar om vad som händer när man faktiskt gör just det – låter världen få veta.

Vi pratar om journalistikens roll i en tid då berättelsen om hållbarhet säljs in som en produkt, men där innehållet ofta är ihåligt. Om modet att fortsätta granska när trycket ökar. Om rädsla i systemen – och om vikten av att inte ge upp.

Det här är ett samtal om skogen, stormen och stormarknaden. Om vad som händer när man vänder på varje sten – och låter ljuset nå in.

(00:18) Granskande Journalisters Samtal Om Klimatkrisen
(18:17) Framväxt Av Hållbara Förebilder
(25:09) Matsystemets Komplexitet Och Hållbarhet
(38:50) Skogens Omloppstider Och Förändringar
(55:55) Konflikt Mellan Hållbarhet Och Konsumtion
(01:08:04) En Global Kris Och Möjligheterna
(01:17:29) Sveriges Historiska Ansvar För Miljön
(01:23:22) Journalistisk Etik I Den Kapitalistiska Världen
(01:47:37) Uppmuntra Att Vara Autentiska

ALEXANDRA URISMAN OTTO & LISA RÖSTLUND -#60- När hållbarheten bara är en fasad – om journalistikens roll i en tid av greenwashing och kontroll

En prisbelönt reklamman stormar scenen under reklamvärldens finaste gala med en skylt: “No awards on a dead planet.”Vad hände? I veckans avsnitt möter vi Gustav Martner – mannen som bytte reklambranschen mot klimatkampen, och som inte skäms för att sno mikrofonen från reklameliten.

Vad händer med en människa när den yrkesroll som en gång kändes självklar plötsligt blir moraliskt omöjlig att fortsätta i? I detta avsnitt möter vi en person som lämnade en framgångsrik karriär i reklambranschen – en bransch han menar har blivit en av de mest centrala drivkrafterna bakom vår tids klimatkollaps – för att istället ägna sig åt aktivism och civil olydnad. I dag arbetar han för Greenpeace, en organisation som i vissa kretsar ofta blir föremål för konspiratoriska teorier och medvetna missförstånd. Han förklarar varför just Greenpeace, med sin kompromisslösa hållning och sitt oberoende från marknadens logik, utgör ett av de sista fria utrymmena för motstånd – och varför det provocerar så många. "När du utmanar de narrativ som håller uppe hela den fossila ekonomin, då blir du snabbt kallad extremist", säger han. Samtalet rör sig mellan systemkritik, moralfilosofi och strategier för att få fler att bryta sin lojalitet med det destruktiva. Hur kan man använda samma retoriska verktyg som en gång sålde flygresor för att nu inspirera till klimatkamp? Vad innebär det att byta sida – inte bara professionellt, utan existentiellt? Och hur bemöter man det förlöjligande som ofta riktas mot de som vågar göra motstånd? Ett avsnitt om mod, skuld, hopp – och om varför vissa väljer att sluta tiga.
(00:19) Aktivism Och Miljörörelsen
(04:14) Makt Och Radikalisering Genom Aktivism
(11:02) Gränser Och Förändring I Aktivism
(23:09) Industrins Påverkan På Kornas Välbefinnande
(30:40) Sverige Och Industriell Förändring
(44:31) Politisk Makt Och Klimatförnekelse
(01:01:41) Forskningens Påverkan På Samhället
(01:15:15) Reklam Och Konsumtionens Påverkan
(01:25:35) Reklamombudsmannen Och Maktbalans I Sverige
(01:33:40) Restaurera Folkrörelserna För Förändring
(01:43:15) Kampen Mot Miljöpåverkan Och Lobbyism
(01:52:19) Miljöorganisationers Betydelse För Framtiden

GUSTAV MARTNER -#61- Att byta sida i ett system byggt på förnekelse: Från världsklass reklambyrå till civil olydnad

"Det är inte att minska matsvinn att ta emot allting, inte ställa några krav på branschen och sen presentera lyckliga människor som är tacksamma.” – Li Kristjansdottir

I avsnitt 62 av Bryta Bröd får vi besök av Li Kristjansdottir från Ätbart – en organisation som vågar ställa obekväma frågor kring matsvinn, välgörenhet och livsmedelsindustrins roll i ett alltmer cyniskt system. Samtalet tar avstamp i Ätbarts nya rapport, som granskar de storskaliga donationssystemen mellan livsmedelsjättar och sociala matbutiker som Matmissionen, och hur dessa modeller – som vid första anblick kan se ut som lösningar – i själva verket riskerar att permanenta utanförskap och skyla över ett dysfunktionellt livsmedelssystem.

Tillsammans med mig går Li djupt in i systemets maskineri: hur mat som borde ha förebyggts från att bli svinn istället dumpas på välgörenhetsorganisationer, hur ideella krafter tvingas agera gratis arbetskraft och avfallshanterare, och hur donationer i själva verket är en del av företagens affärsmodell – inte altruism. Vi får höra om hallon i januari, om oetiska chokladkakor som dumpas efter konsumentbojkotter, om arbetstränande som sorterar kött med passerat bäst-före-datum – och hur den “gåva” som välgörenheten får ofta är en kostnad.

Det här är ett brännande och viktigt avsnitt om klass, ansvar och det systemfel som gör att de mest utsatta får bära bördan – samtidigt som de stora aktörerna tvättar sina händer, sin image och sin vinstmarginal.

Li berättar modigt om Ätbarts finansiering, om hur de själva dragits in i systemet – och varför de ändå valde att gå ut med sin kritik. De gör det för att något måste förändras. För att vi inte kan ha ett livsmedelssystem som är riggat för att generera svinn. För att det är dags att skilja på livsmedel och skräp.

Vi pratar också om möjligheten till förändring: folkrörelser, ekologiska matbanker, och att bygga nya relationer direkt mellan små producenter och de som verkligen behöver mat.

Det här är ett avsnitt som kan skava – men det är också ett upprop. Mot greenwashing. Mot att gömma systemfel bakom välgörenhet. Mot att behandla människor som marknadens soptunna.

Lyssna och dela gärna. För vi behöver fler som vågar se bakom ytan – och som vågar agera.

🎧 Rapporten från Ätbart släpps inom kort. Håll utkik på deras hemsida: www.atbart.se

📍 Tips: Gå tillbaka och lyssna på avsnitt #1 med Olga från Reformaten – där började denna resa.

LI KRISTJANSDOTTIR - #62- Sociala matbutiker, industrins alibi – och frågan vi måste ställa: räddar vi maten eller systemet?

Avsnitt 66 – Fiskarnas ambassadör: Martin Falklind om kampen för havet

"Det är märkligt – vi älskar våra skogar, vi älskar våra fjäll. Men havet? Det är som en tyst svart spegel. Vi vet inte vad som händer där nere.”

I det här avsnittet av Bryta Bröd kliver vi rakt ner i djupet tillsammans med naturfilmaren, journalisten och äventyraren Martin Falklind – en av Sveriges mest hängivna röster för livet under ytan. Med dokumentärserien Fiskarnas rike har han inte bara fångat unika bilder från Östersjöns mest hemliga vrår – han har också lyckats göra något större: väcka respekt för fiskarna, för havet och för det vi håller på att förlora.

Vi pratar om hur det är att tillbringa åratal under ytan med kamera i hand – på jakt efter något de flesta av oss aldrig får se. Om tystnaden i samhället kring fisken, om politiken som blundar, och om den djupt existentiella känslan av att se ett ekosystem vittra sönder framför ögonen.

Martin berättar om dramat bakom kameran: hur han kämpade mot både strömmar, mörker och institutionell likgiltighet för att fånga det där enda ögonblicket – när torsken simmar fritt genom ett solstrålat undervattenslandskap.

”Det här var det mest extrema jag någonsin gjort. Men jag kände: om inte jag gör det – vem ska då göra det?”

Vi pratar om varför just fisken blivit den blinda fläcken i vår relation till naturen – trots att den en gång var livsnerven i hela vår kultur. Och varför Fiskarnas rike inte är en dokumentär om nostalgi – utan om framtid.

🎥 Dokumentärserien finns att se på SVT Play – men efter det här samtalet kanske du aldrig ser på havet på samma sätt igen.

MARTIN FALKLIND - #66- En värld under ytan – fiskarnas berättelse, den tysta naturkrisen och varför vi måste börja lyssna

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...