app_store_button

google_play_button

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Folk och Försvar-podden

Folk och Försvar-podden fokuserar på händelser, beslut, institutioner och personer som påverkar vår säkerhet.

Folk och Försvar bidrar till att Sveriges säkerhet ska vara hela folkets angelägenhet.

Vad kommer deltagarna och tittarna att få höra från scenen i Sälen? I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden samtalar Pasi Huikuri med PM Nilsson, vd på tankesmedjan Timbro, och Daniel Suhonen, verksamhetschef på tankesmedjan Katalys, om svensk säkerhetspolitik då, nu och framåt samt vad som väntar i Sälen 2026.

Poddspecial inför Rikskonferensen 2026

Samtidigt som kriget mellan Ukraina och Ryssland går in på sitt fjärde år och europeiska ledare pendlar fram och tillbaka till Washington, har EU och USA lyckats enas om ett nytt handelsavtal. Det råder ingen tvekan om att mycket händer - både inom och utanför EU.

Historiskt har EU visat att unionen förmår hantera kriser: finanskrisen, migrationskrisen och Covid-19-pandemin. Men många menar att dessa utmaningar utspelade sig i en helt annan omvärld än dagens, där USA, Kina och Ryssland agerar efter nya spelregler. Det väcker frågan: Vad betyder detta för Europas framtid?

I det här poddavsnittet diskuterar Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för Europapolitiska studier, och Björn Fägersten, seniorforskare vid UI och chef för analysföretaget Politea, hur EU egentligen mår och vilka centrala vägval unionen står inför. Samtalet leds av Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik vid Folk och Försvar.

Vilken väg tar EU framåt?

Vad händer med oss som människor och individer när vi ställs inför allvarliga kriser eller konflikter? I det här avsnittet fördjupar vi oss i hur individer och grupper påverkas och agerar vid naturkatastrofer, samhällskriser eller krig. Vilka väljer att utrymma, vilka väljer att stanna, vilka får en stridande roll och agerar vi egentligen panikartat eller rationellt?

Vi diskuterar hur mänskligt beteende förändras, vilka faktorer som påverkar vår respons, och hur olika delar av befolkningen – utifrån exempelvis kön, ålder eller social utsatthet – kan drabbas på olika sätt.

I Ukraina har flera miljoner människor flytt utomlands eller till andra delar av landet till följd av kriget och i dagsläget uppskattas det finnas mer än en miljon veteraner. Vad innebär detta, hur påverkas livet under krig och hur arbetar man för en återintegrering från strid till ett normalt liv?

Medverkande:

 • Carin Göransson Cederstrand, Country Programme Manager Ukraine vid Folke Bernadotte Akademin
 • Misse Wester, professor vid avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet vid Lunds universitet

Programledare: Lotta Lundmark, programansvarig Globala säkerhetstrender vid Folk och Försvar

När krisen eller kriget kommer – hur agerar vi?

Den kriminella ekonomin i Sverige omsätter årligen uppemot 150 miljarder kronor – pengar som motsvarar nästan lika mycket som staten lägger på försvaret under hela 2025. Pengarna stjäls från välfärden, snedvrider konkurrensen och finansierar annan brottslighet. Ekobrottsmyndigheten varnar för att den ekonomiska brottsligheten blivit ett systemhot: organiserade nätverk utnyttjar företag som brottsverktyg, angriper välfärdssystemet och följer pengarna dit de finns vilket gör att stora ekonomiska satsningar riskerar att bli mål för ekonomiska brott.

I detta avsnitt går vi på djupet med hur den kriminella ekonomin fungerar, vilka aktörer och drivkrafter som ligger bakom, samt vilka branscher som är särskilt utsatta. Vi diskuterar också hur dessa flöden påverkar svensk säkerhet och samhällsekonomi, samt vilka åtgärder som finns – och vad som behöver göras för att stoppa pengarna som driver brotten.

Medverkande:

Lasse Wierup, journalist och författare

Håkan Dahlgren, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten

Programledare: Tilde Andersson, programansvarig inre säkerhet, Folk och Försvar

Kriminell ekonomi: Ett hot mot samhället?

Vad händer med kulturen när samhället skakas av krig och konflikt? I detta avsnitt utforskar vi kulturens betydelse och roll, hur den nyttjas eller utnyttjas vid konflikter. Vad menar vi egentligen med “kultur”? Handlar det om konst, musik och yttrandefrihet – eller även om våra byggnader, traditioner och berättelser?

Vi pratar om hur kultur kan användas som propaganda, som motstånd, som identitet och som läkande kraft. Vi berör också hur kulturarvet skyddas enligt internationell rätt och vad det innebär för Sveriges beredskap och totalförsvar. Är kultur bara något att bevara, eller är det en aktiv del av vår motståndskraft?

Medverkande:

 • Anna McWilliams, docent i arkeologi och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut
 • Lisa Mobrand, utredare på Myndigheten för psykologiskt försvar

Programledare: Lotta Lundmark, programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och Försvar

När kriget hotar kulturen

I kölvattnet av det nyligen avslutade Nato-toppmötet, där medlemsländerna betonade vikten av ökade försvarsutgifter, diskuterar vi hur Sverige påverkas av ökad militär finansiering. 

Vi går igenom grundläggande ekonomiska termer för att därefter diskutera hur satsningarna på försvar och totalförsvar ger effekt på försvarsförmågan, men också innebär minskat utrymme för medel till andra områden i samhället. Oavsett om dessa satsningar genomförs inom ramen för statsbudgeten eller via upplåning, så är risken att de minskar utrymmet för andra investeringar och prioriteringar.

Vad får ökad militär finansiering för konsekvenser för andra samhällsområden, och hur hanteras dessa prioriteringar politiskt?

Medverkande:

 • Annika Winsth, chefekonom på Nordea
 • Per Olsson, förste forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut

Programledare David Bruhn, programansvarig försvarspolitik, Folk och Försvar

Vad kostar säkerhet? BNP, förmåga och ekonomiska konsekvenser

I oktober 2024 tillträdde Michael Claesson som ny överbefälhavare för Försvarsmakten. Utnämningen skedde i en tid präglad av ett snabbt förändrat och osäkert säkerhetspolitiskt läge, både i vårt närområde och globalt. Utmaningarna är många: Sverige har nyligen blivit medlem i Nato, kriget i Ukraina pågår alltjämt och hela Europa befinner sig i en period av omfattande militär upprustning.

Mitt i detta ska Försvarsmakten inte bara leverera operativ försvarsförmåga här och nu, utan också bygga långsiktig tillväxt – i personal, materiel och struktur. Det är en balansakt som kräver tydlig strategisk ledning, brett samarbete mellan många aktörer och en stark förankring i samhället.

Folk och Försvar möter general och överbefälhavare Michael Claesson för ett samtal om Sveriges militära förmåga, den nya rollen inom Nato, och hur Försvarsmakten anpassar sig till den inriktning som försvarsberedningen har lagt fast. Hur leder man en myndighet i snabb förändring och vad är överbefälhavarens syn på framtiden? 

Programledare: David Bruhn, programansvarig försvarspolitik, Folk och Försvar

Samtal med överbefälhavare Michael Claesson

I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden diskuteras de cyberhot som Sverige står inför, det svenska samhällets sårbarheter och hur vi stärker svensk cybersäkerhet i ljuset av den nya strategin.

Medverkande:

 • David Olgart, föreståndare för Cybercampus Sverige
 • Hanna Linderstål, Senior Cyber Security Advisor på Earheart

Programledare Henric Svenningsson, projektkoordinator, Folk och Försvar

Cybersäkerhet i skarpt läge - Hot, sårbarhet och en ny strategi

Det finns delade meningar om vilka verktyg som effektivt stärker Sveriges försörjningsberedskap och hur vi ska förbereda oss för störningar i försörjningsflöden som gör att vi inte har tillgång till varor på samma sätt som vi har i vardagen. Under Kalla kriget hade Sverige beredskapslager med exempelvis olja, bensin, läkemedel och mat som skulle nyttjas om ett krig inträffade i Sverige eller i vårt närområde.

När omvärldsläget förbättrades avvecklades stora delar av detta. I takt med att krigshotet blivit allt större diskuteras hur vi idag ska förbereda oss för en bristsituation. Är beredskapslagring rätt verktyg att använda eller behöver vi på andra sätt förbereda oss för att säkerställa att nödvändiga varor finns att tillgå vid en kris eller vid ett krig? 

I avsnittet djupdyker vi i frågan om beredskapslagring och diskuterar hur det fungerar inom tre olika verksamheter: livsmedel, drivmedel och läkemedel. 

Medverkande:

 • Martin Allard, konsult PA Consulting och tidigare huvudsekreterare i utredningen om en ny livsmedelsberedskap (N 2022:02)
 • David Sällh, Verkställande utskottschef Trygghet Drivkraft Sverige
 • Klara Diskay, chef enheten för försörjningsberedskap Socialstyrelsen

Programledare Lotta Lundmark, programansvarig civilt försvar och krisberedskap, Folk och Försvar

Beredskapslager - behövs det?

Olof Skoog är en av Sveriges mest framstående diplomater och har sedan mars 2025 ett nytt jobb som biträdande generalsekreterare med ansvar för politiska frågor hos EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik Kaja Kallas. Innan dess var han EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, vilket bland annat inkluderade att observera och arbeta mot krigsbrott i Ukraina. Han har en lång internationell karriär där han arbetat inom FN, EU och som svensk ambassadör. Han har jobbat med frågor om krig och konflikt i bland annat Irak, Syrien och Colombia.

Folk och Försvar samtalar med Olof Skoog om hans syn på EU:s roll i världen, relationerna med Ukraina, Ryssland och USA och hur det är att navigera och stabilisera en orolig omvärld.

Samtal med Olof Skoog, toppdiplomat i EU:s tjänst

Hur beroende är vi av rymden? 

Rymden kan beskrivas som en säkerhetspolitisk arena
som både rymmer enorma möjligheter för mänskligheten och potentiella hot mot vår säkerhet. Allteftersom intresset för och betydelsen av rymden ökar görs satsningar av fler och fler länder, men också av det privata näringslivet med
enskilda individer i täten. Vilka länder opererar i rymden och hur ser det egentligen ut med samarbeten där ute? Vad innebär det när miljardärer ger sig in i en potentiell ny kapplöpning om rymden? 

Det ökade intresset för rymden och de satsningar
som nu görs från flera håll utger en roll för Sveriges säkerhet. Vilka är hoten mot Sveriges säkerhet kopplat till rymden? Vilka förmågor har vi som rymdnation
och vilka behöver vi eventuellt? Och hur mycket ska vi egentligen oroa oss för rymdskrot?

Kapprustning, rymdskrot och satelliter

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...