App Store

Google Play

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Folk och Försvar-podden

Folk och Försvar-podden fokuserar på händelser, beslut, institutioner och personer som påverkar vår säkerhet.

Folk och Försvar bidrar till att Sveriges säkerhet ska vara hela folkets angelägenhet.

I det här avsnittet av Folk och Försvar podden kommer framtidens globala hälsohot att diskuteras. Vilka är de stora hoten globalt och hur kan de komma att påverka Sverige?

I samtalet kommer dessa ämnen att beröras:

 • Antibiotikaresistens

 • Risken för en ny pandemi

 • Hur klimatförändringar och konflikter driver på hälsohot

Karin Tegmark Wisell, Sveriges ambassadör för Global Hälsa

Johan von Schreeb, föreståndare för Centrum för hälsokriser, Karolinska Institutet

Programledare: Simon Jernberg, programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och Försvar

Medverkande

Vilka är framtidens hälsohot?

Regeringen styr riket. Riksdagen är folkets främsta företrädare. Vi har ett kommunalt självstyre och det är inte tillåtet med ministerstyre. Detta fastslås i Sveriges grundlag.

I ljuset av stora och små kriser, så som covid-19 pandemin och snökaos på E22:an, uppstår ofta en diskussion om vem som egentligen leder Sverige genom krisen. Vem ansvarar för vad, och vem ser till att helheten håller ihop? Behöver regeringen mer makt för att för att leda Sverige genom nästa kris, och hur påverkas i så fall vår demokrati om vi börjar ändra i regeringsformen?

Medverkande:

 • Marika Ericson, Universitetslektor/Prefekt Försvarshögskolan

 • Maja Fjaestad, expertkoordinator samhällspolitik och beredskap på Centrum för hälsokriser, Karolinska Institutet

Programledare Lotta Lundmark, programansvarig krisberedskap och civilt försvar, Folk och Försvar

Behöver regeringen mer makt för att hantera nästa kris?

Den 12 till 14 januari hålls Folk och Försvars årliga Rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen.

2024 var ett händelserikt år inom säkerhetspolitiken.

Den 7 mars blev Sverige medlemmar av Nato. Mitt i sommaren presenterades den nya nationella säkerhetsstrategin. Under hösten presenterades en totalförsvarsproposition av regeringen. 211.5 miljarder tillförs det militära och civila försvaret fram till 2030.

Både den tyska kanslern och franska premiärministern föll i vardera parlament. Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet i november. Ryssland trappade upp kärnvapenretoriken och gjorde under andra halvan av 2024 de största framstegen på slagfältet på väldigt länge.

Israel fortsatte strida mot Hamas och Hizbollah. Bashar al-Assad flydde Syrien och Sydkorea upplevde under några timmar krigslagar.

Under 2024 bevittnade Sverige och allierade också flera misstänkta sabotage mot kablar i Östersjön. Slutligen så klubbade riksdagen i december totalförsvarspropositionen och tog beslut att bidra till Natos avskräckning och försvar under 2025 med bland annat markförband, örlogsfartyg och stridsflyg.

Vad kommer deltagarna att få höra uppe i Sälen? Vad borde de få höra? I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden så samtalar Pasi Huikuri med Ulrica Schenström, vd på tankesmedjan Fores, och Daniel Suhonen, verksamhetschef på tankesmedjan Katalys, om svensk säkerhetspolitik då, nu och framåt och vad som väntar i Sälen.

Ledarskap och styrning för motståndskraft - Poddspecial inför Rikskonferensen 2025

Att växa upp i en tid präglad av osäkerhet, både i omvärlden och i Sverige, påverkar unga och deras tro på en bättre framtid. Med en ökad uppgivenhet för samhällsutvecklingen och minskad framtidstro bland unga kan även tilliten till samhället minska – den tillit som lägger grunden för en fungerande demokrati. För att demokratin ska överleva och utvecklas måste unga känna sig inkluderade, både i demokratin som system och i samtalet om dess framtid. Samtidigt kan en positiv framtidstro vara avgörande för att inte hamna i ett utanförskap senare i livet. Men vad påverkar ungas tillit och framtidstro? Och är tilliten och framtidstron på tunn is?

Detta och mycket mer kommer att diskuteras i det här avsnittet av Folk och Försvar-podden.

Medverkande:

 Stephanie Plenty, • Projektledare ICCS Skolverket

 Jonatan Lamy • , Ordförande Sveriges elevkårer

Programledare Linnéa Ljungar, programansvarig unga, fred och säkerhet på Folk och Försvar

Tillit och framtidstro på tunn is?

I augusti 2023 genomför Kina och Ryssland en gemensam marinövning i Arktis, i juli 2024 genomför samma länder en gemensam övning med bombflyg nära Alaskas kust och i oktober samma år övar den kinesiska kustbevakningen tillsammans med sin ryska motsvarighet i Arktis.

När isen smälter öppnar nya sjövägar upp sig som minskar transporttiden från Asien till Europa. I framtiden kan det innebära att regionen blir en mer levande region. På både gott och ont. Nya transportleder innebär också nya utmaningar. Både kopplat till säkerhet och miljö.

I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden samtalar Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik vid Folk och Försvar, om den säkerhetspolitiska utvecklingen i Arktis tillsammans med Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut och Patrik Andersson, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.

Den säkerhetspolitiska utvecklingen i Arktis

Den 1 november 2025 tillträdde Mikael Frisell som ny generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB. Samtidigt offentliggjorde regeringen att myndigheten kommer att byta namn till Myndigheten för civilt försvar MCF. Den civila beredskapen utvecklas på många håll och ett nyligen beslutat totalförsvarsbeslut ska nu omsätts till handling.

Folk och Försvar träffar Mikael Frisell för att samtala om hans nya uppdrag, vägen framåt och hur Sveriges arbete med civilt försvar och krisberedskap ska stärkas.

Samtal med Mikael Frisell, generaldirektör MSB

Anslagen för försvaret är högre än det varit på mycket länge och pengar ska nu omsättas till att skapa reell förmåga.

Nyligen beslutade Sveriges riksdag om ett nytt totalförsvarsbeslut som kommer ligga till grund för det militära och civila försvaret kommande fem åren, från 2025 till 2030. Innehållet baseras på försvarsberedningens slutsatser, vilket är ett forum som består av representanter för alla de politiska partierna i riksdagen. Med detta som grund presenterade sedan regeringen en proposition som innehåller inriktning och styrning för totalförsvaret, samt tillhörande ekonomiska medel. Riksdagen röstade igenom beslutet strax innan jul och kort därefter har regeringen publicerat inriktning för det militära respektive civila försvaret som än tydligare redogör för vad regeringen vill att ansvariga myndigheter ska fokusera på.

I avsnittet diskuterar vi övergripande vad beslutet innehåller, vad politiken väljer att prioritera respektive inte och hur beslutet kan omsättas i praktiken. Fokuserar vi på rätt saker i det allvarliga omvärldsläget som nu råder?

Medverkande:

 • Pär Eriksson, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI
 • Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap, Försvarshögskolan FHS

Programledare Lotta Lundmark, programansvarig civilt försvar och krisberedskap, Folk och Försvar

Totalförsvarsbeslutet 2025-2030 - vad innebär det?

I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden diskuteras det hur man återuppbygger ett land. Vad innebär återuppbyggnad och kan det ske under krigsförhållanden och hur går det i så fall till?

Samtidigt som kriget i Ukraina är inne på sitt tredje år och fredssamtal i någon form har börjat så lägger detta avsnitt fokus på vad som händer efter kriget. Återuppbyggnaden av Ukraina kommer att vara ett projekt som kommer att sträcka sig över generationer och kräva mer än bara Ukrainas styrka och arbete. Det kommer att bli ett centralt projekt i Europas framtid.

Medverkande:

Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik vid Folk och Försvar

Caroline Åberg, Deputy Director UNDP Nordic Representation Office

Ulrik Tideström, regeringens särskilda sändebud för Ukrainas uppbyggnad, näringsliv och utveckling

Hur återuppbygger man ett land?

Under sommaren 2018 upplevde Sverige den värsta torkan på många år och i värmeböljans spår kom skogsbränderna. Under juli månad var hundratals människor evakuerade på grund av lågorna som hotade deras hus och tusentals människor deltog på olika sätt i insatserna för att släcka bränderna. I tre avsnitt pratar vi med dem som på olika nivåer var med och fattade besluten och hanterade konsekvenserna av de värsta skogsbränderna som Sverige ställts inför i modern tid. I det första avsnittet fokuserar vi på vad det egentligen var som hände. Varför brann det så kraftigt? Vad har vi lärt oss från den stora skogsbranden 2014? Vilken roll spelade frivilliga krafter och varför är italienska brandflygplan och polska brandmän en viktig del av svensk krisberedskap?

Podden är skapad av Kristoffer Alm Dahlin, Ebba Engelken, Hanna Tuvelius och David Bruhn.

Del 1/3: Sommaren när Sverige brann

Under sommaren 2018 upplevde Sverige den värsta torkan på många år och i värmeböljans spår kom skogsbränderna. Under juli månad var hundratals människor evakuerade på grund av lågorna som hotade deras hus och tusentals människor deltog på olika sätt i insatserna för att släcka bränderna. I tre avsnitt pratar vi med dem som på olika nivåer var med och fattade besluten och hanterade konsekvenserna av de värsta skogsbränderna som Sverige ställts inför i modern tid. I det andra avsnittet hör du mer om resurserna som behövdes - både människor, maskiner och materiel. Hur organiserades det? Vilka problem uppstod och hur löste man dem?

Podden är skapad av Kristoffer Alm Dahlin, Ebba Engelken, Hanna Tuvelius och David Bruhn.

Hur återuppbygger man ett land?

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...