Christine
9. jan. 2020
Jag är chockad. Jag är mållös. Jag är stum. Min världsbild är rubbad. Grundvalarna varpå min existens vilar är satta i gungning. Jag var beredd på att känna den vämjeliga smaken av skrockande pensionär från 80-talet i flanell. Deckarlitteraturens bruna smak av svettiga baksäten i rostfärgade Opel Kadetts var eliminerad och dödförklarad som genre. Men ack. Engman är som deckarlitteraturens andra och tredje andning man inte visste fanns och som tar en till en helt ny nivå. Engman är ett 8.90 längdhopp, en Bannisters fucking sub- 4 minute mile, en månlandning, en drömgräns! Som the Matrix i en annan verklighet!