app_store_button

google_play_button

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

RISE Research Institutes of Sweden

En podd om livslångt lärande av RISE, med Katarina Pietrzak

Livslångt

Vi lär oss inte bäst genom att passivt ta emot, vi lär oss när vi får utforska. I veckans avsnitt går vi från domteatrar och virtuella obduktioner där visualisering spelar en stor roll - och tar oss till klassrummet med frågan varför förskolans nyfikenhetsdrivna praktik ofta tappas bort på universitet och i skolan. Vi fortsätter på temat från förra veckan om den motivation som skapas när vi får vrida och vända på kunskap, se och visualisera den, pröva den och prata om hur vi kom fram till svaret snarare än bara svaret. I Livslångt möter du denna vecka Anders Ynnerman, professor i vetenskaplig visualisering vid Linköpings universitet och föreståndare för Visualiseringscenter C i Norrköping. 

Vi pratar i avsnitt 245 om en pratande jord som svarar på våra frågor, om dom-teatrar där vi reser genom rymden och om hur visualiserade processer förändrar vården, från virtuella obduktioner till träning för läkare. Det här handlar om innehåll före teknik, om att förstå både vad och hur, och om lärande som faktiskt fastnar. Lyssna för att känna hur kunskap blir något du kan se, vrida på och minnas! Programledare är som alltid Katarina Pietrzak.

Anders Ynnerman Universiteten har mycket att lära av förskolan

Hur fungerar egentligen hjärnan när vi försöker ta in ny kunskap, och varför fastnar vissa saker medan annat rinner av oss direkt? Är motivation något vi väntar på – eller något vi skapar genom att börja? Och allt fler efterlyser samtal om välmående när vi pratar om lärande. Hur hör det här egentligen ihop med motivation?

I veckans Livslångt möter vi Anna Tebelius Bodin, föreläsare, utbildare och författare med bakgrund i psykologi och en master från Harvard. Hon har i över tjugo år översatt forskning om hjärnan till praktiska insikter om hur vi lär, leder och mår. Ett samtal om varför aktivt tänkande slår passiv lyssning, hur trygghet påverkar inlärning och varför både dopamin och design spelar roll när vi vill få lärande att hända på riktigt. Programledare är Katarina Pietrzak på RISE.

Anna Tebelius Bodin Så tänder dopaminet lusten att lära

Vad betyder egentligen systemisk transformation – och hur gör man den i praktiken? I det här avsnittet av Livslångt möter Katarina Pietrzak sin kollega Erik Backman, som efter många år inom polisen nu arbetar på RISE med frågor om samhällssäkerhet, innovation och lärande.

Tillsammans utforskar de vad som händer när hela system förändras – när strukturer, kulturer och människors sätt att tänka rör sig samtidigt. De pratar om hur transformation skiljer sig från vanlig förändring, varför hierarkiska organisationer ofta fastnar, och vad som krävs för att skapa verklig rörelse i en tid av osäkerhet. Du får också höra vad Erik kommer skicka med på RISE årliga konferens Learning Forum.

Avsnitt 243 är ett samtal med Erik Bakkman på RISE, om mod, tempo och tillit – och om varför framtidens samhällen behöver lära sig att lära, på riktigt. Programledare är som alltid Katarina Pietrzak.

Erik Bakkman Samhällsförändring på djupet

Hon är docent i data science och AI vid Chalmers, och hon rör sig precis där tekniken möter samhället. När ett påhittat AI-citat letade sig in i svensk politik reagerade hon – och höjde sin röst för att förklara varför språkmodeller kan låta glasklara och ändå ha fel, samt varför källkontroll alltid måste ske mot ursprungskällan. I Livslångt reder Moa Johansson ut vad AI är och inte är, hur neurosymbolisk AI och automatiserat resonerande kan öka tillförlitligheten, och vad som faktiskt krävs av beslutsfattare för att undvika pinsamheter och värna tilliten. Det blir en avmystifiering av hur modeller tränas, varför de “hallucinerar”, och hur vi använder dem med kritiskt tänkande i både vardag och policy. Avsnittet har nummer 242 och leds av Katarina Pietrzak på RISE.

Moa Johansson Språkmodeller utan dimridåer

Han är musikläraren som blev musikpedagogisk forskare, lektor och lärare vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Han har studerat hur musik inte bara lärs ut utan också traderas, formas och används för att skapa gemenskap och identitet. Från sin egen uppväxt i en kulturell miljö till dagens forskning om musikpedagogik har han sett hur kultur och musik kan vara ett redskap för inkludering och livslångt lärande. 

Möt Karl Asp, lektor i musikpedagogik vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, hör om musikens roll i skolan och i samhället, hur estetiska ämnen ofta reduceras till underhållning eller nåt trevligt extrainslag som ofta får neddragna resurser, trots att de bygger både motståndskraft och samhällsgemenskap, som en del av ett starkt totalförsvar. Lär dig historia där sånt som sockengång och likgång har byggt de traditioner vi känner väl till idag. Var med och reflektera kring varför deltagande och glädje ibland är viktigare än perfektion – och vad som händer när ny teknik som AI möter traditionella sätt att lära. Avsnitt 241 leds som alltid av Katarina Pietrzak på RISE.

Karl Asp Kultur som en del av Sveriges resiliens

Hon menar att skolor måste förändras som system, inte bara i pedagogiska detaljer. Hon brinner för att skolan ska ge alla barn – även de från minoriteter och socioekonomiskt utsatta grupper – språk, kunskap och värderingar för att kunna delta i samhället. Inom alla områden.

I veckans avsnitt möter vi Kristina Kallas, utbildningsminister i Estland. Vi rör oss bortom fokus på lärandemål och betyg — och gräver i hur skolans roll kan förändras i en tid av systemisk förändring Vi samtalar om hur hennes egna erfarenheter — att välja skola, leva i en flerspråkig familj, och växa upp i ett land i omvälvning — har format hennes syn på utbildning. Om att demokrati inte är given, utan måste läras. Om att digital teknik och AI inte bara ska införas i undervisningen – utan göras till redskap för kritiskt tänkande och medborgarskap. Där lärare måste få förutsättningar och frihet att pröva, misslyckas och utvecklas.

Veckans avsnitt ger en ingång till de stora frågorna: Hur kan utbildning rusta oss för demokrati och osäkra tider? Vad krävs för att system förändras — inte bara pedagogiken? Och vad kan vi i Sverige lära av Estlands resa? Livslångt nr 240 leds som alltid av Katarina Pietrzak på RISE, och veckans gäst är Estlands utbildningsminister kristina Kallas.

Kristina Kallas Systemskifte i skolan – Estlands utbildningsminister om digitalisering, demokrati och att rusta för lärande

Hon är författare, pedagog och samtalsledare och har länge funderat över hur vi människor egentligen är rustade att trösta varandra – vad tröst egentligen är, och hur den tar form i våra liv. När hon sen själv fick en dödlig sjukdom fick frågorna plötsligt en helt annan fond. I sin nya bok "Försök till tröst" beskriver hon trösten i både stort och smått: från kaffet som serveras i just den där rätta koppen, till att bli hållen när allt som finns kvar är smärta. Möt Pernilla Glaser med alla erfarenheter och tankar om att orka stanna i ovisshet, om tröst som inte alltid innebär en lösning, och om vad vi kan lära oss av trösten – inte bara som individer utan också på samhällsnivå. Du hör också utdrag ur boken inläst av Pernilla själv. Avsnittet har nummer 239 och samtalet leds som alltid av Katarina Pietrzak från RISE:

Pernilla Glaser Med trösten som lärare

Han är journalist och författare och han upptäckte – lite överrumplande – att det inte var så enkelt att byta jobb efter 50 som han hade tänkt sig. Ur de erfarenheterna växte en artikel som blev en bok om det där som många känner men kanske som ett osynligt glastak: åldern, vad den gör med dig på en arbetsmarknad och vad som händer med värdet av din erfarenhet. Runt 50 redan, upplever många att något börjar skifta. Möjligheterna blir smalare, chansen att bli tagen på allvar mindre. Så när hela samhället pratar om att vi ska lära livslångt – hur långt är då egentligen ett liv? Vem räknas in när vi säger att alla ska utvecklas, växa och bidra genom hela livet?

Frågorna fick nyligen ny aktualitet när SJ:s VD Monica Lingegård fick lämna sitt uppdrag – med en hänvisning till ålder. Veckans gäst har följt spåren bakåt i historien och rakt in i vår tid. Han visar hur arbetsgivares syn på äldre arbetskraft inte är något nytt, utan nästan en hundraårig struktur. Men också hur det här påverkar oss alla – som individer, som samhälle, som arbetsmarknad. Möt Jonas Nordling i avsnitt 238, programledare är sm alltid Katarina Pietrzak på RISE.

Jonas Nordling Ålderspsykosen som hämmar det livslånga

Vad händer med lärande när bedömningen tar över? När vägen mot kunskap reduceras till jakten på rätt svar – eller rätt verktyg för att nå dit, som AI? Och vad gör det med våra utbildningsinstitutioner, våra professioner, vår syn på utveckling?

I denna veckas Livslångt rör vi oss mitt in i de frågor som just nu skakar om högre utbildning – både praktiskt och filosofiskt. Men som också påverkar oss alla och får syn på vad lärande är och skulle behöva vara. Teknikens utveckling och omvärldens transformation och påverkan märks i allas vår tillvaro. Och skaket kändes inte minst efter att en viss debattartikel här i början av hösten fick stor spridning och väckte både oro, ilska och nyfikenhet i många olika led. "Släpp AI-fusket fritt – skrota examinationerna", löd rubriken i DN, och textens syfte var att lyfta det som få vågat prata om: att det kanske är själva systemet för lärande som måste förändras i grunden.

Möt en av författarna bakom artikeln Johan Alvehus – professor i tjänstevetenskap med forskning inom styrning, professioner och arbetsliv vid Lunds universitet– och hör om när vi pratar om vad som står på spel när AI flyttar in i klassrum och seminarier, och vad vi faktiskt riskerar att tappa om vi fortsätter att göra som vi alltid har gjort. Det handlar om bildning, ansvar, kontroll – och om vad som egentligen krävs för att människor ska lära på riktigt. Avsnittet har numer 237 och programledare är som alltid Katarina Pietrzak på RISE.

Johan Alvehus Att lära för att förstå, inte för att bli godkänd

Vad lär vi oss egentligen av att organisera en spelkväll, leda ett Discord-community eller ta ansvar för en föreningsbudget? Ganska mycket, visar det sig. Det vet veckans gäst som länge levt i den världen och också tagit med sig lärande och erfarenheter in i andra sammanhang. Möt Henrik Almén, tillförordnad generalsekreterare för spelkulturförbundet Sverok* – en av Sveriges största ungdomsorganisationer. Tillsammans utforskar vi den ofta förbisedda lärandemiljön som civilsamhället erbjuder – där unga får växa, leda och samverka utan att det nödvändigtvis kallas skola. Vad innebär det att bygga en organisation digitalt, att bli ledare utan att kalla sig ledare, eller att förstå sitt värde som en kugge i något större?

Vi pratar om vikten av gemenskap, om varför spel är mer än bara underhållning, och om varför civilsamhället kan vara en lösning på både ensamhet och demokratisk urholkning. Och vi ställer frågan: Hur kan vi bli bättre på att se och värdera det lärande som sker bortom klassrummets väggar? Veckans avsnitt har nummer 236 och är ett samtal med Henrik Almén, tf general sekreterare Sverok, som med erfarenhet från flera olika ungdoms- och intresseorganisationer och statsvetenskapliga studier, berättar om ungas kapacitet, om glöden som tänds med ansvar – och om varför Sverige behöver bli bättre på att ta civilsamhällets lärande på allvar. Programledare är Katarina Pietrzak på RISE. 

*Sverok är en av landets största ungdomsorganisationer, med runt 55 000 medlemmar i cirka 1 700 föreningar, och når en bred spelkultur bland unga i Sverige.

Anders Ynnerman Universiteten har mycket att lära av förskolan

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...