61: Utmattningssyndrom - vad kan vi göra?

Den psykiska ohälsan har ökat i många år och står för den största andelen av våra sjukskrivningar. Unikt för vår tid? Nja, inte riktigt. Psykiatriprofessor Marie Åsberg berättar mer. Marie Åsberg är senior professor i psykiatri vid Karolinska Institutet och har forskat om stress och utmattning under de senaste 20 åren. Hon är också mamma till begreppet utmattningssyndrom och den som såg till att Socialstyrelsen godkände det som en officiell diagnos i början av 2000-talet. Sjukskrivningarna gick i taket under sent 90-tal Det som hade hänt i slutet av 90-talet var att allt fler människor sjukskrevs i något som beskrevs som depressionstillstånd. Men när man granskade fenomenet närmare insåg man att det inte stämde. De här personerna var inte deprimerade - däremot hade de drabbats av en förlamande trötthet som inte gav med sig hur mycket de än vilade eller sov. Anledningen var stress och många av patienterna själva sa att det hade med arbetet att göra. Fem år efter neddragningar kommer ohälsan Marie Åsberg berättar att vågen av sjukskrivningar i slutet av 90-talet tydligt hänger ihop med de omorganisationer och neddragningar som gjordes i början av samma decennium efter den ekonomiska krisen. Färre personer skulle utföra samma uppgifter som tidigare men med mindre resurser. Kostnaden för de besparingarna fick många betala med sin hälsa. Men sjukskrivningarna inträffar inte förrän omkring fem år senare och det här, menar Marie Åsberg, borde egentligen finnas med i budgeten när man gör nedskärningar. För notan kommer förr eller senare. Åtminstone när det gäller samhällsinsatser inom exempelvis vården som vi alltid behöver, oavsett konjunktur. På 1800-talet hände samma sak Topparna i sjuktalen går i cykler. Och fenomenet är inte nytt, fast det är lätt att tro. Redan i slutet av 1800-talet fanns samma utmattningssyndrom men det kallades då neurasteni. Anledningen, säger Marie Åsberg, var att vi då hade fått elektriskt ljus och kunde jobba mer och sova mindre. Nu verkar det som att vi precis befinner oss på en topp igen, efter att antalet sjukskrivna först sjönk en bit in på 2000-talet för att sedan stiga igen efter 2010. Så vad gör vi för att rusta oss och förebygga utmattningssyndrom? Det finns ingen simpel grundbult, inget enda entydigt svar på hur man ska komma till rätta med det. Men även om lösningarna behöver se olika ut för olika individer och organisationer finns ett par saker som vi alla kan göra. 1. Återhämtning: pausa och sov Vi behöver arbeta på hjärnans villkor. Det innebär att ta regelbundna pauser i jobbet, få ordentlig återhämtning och ta hand om vår sömn. 2. Prata med varandra Något annat som förebygger är att prata i grupp om de utmaningar vi har på jobbet. Att få dela med sig av sånt som stressar och tynger oss hjälper och i en grupp kan vi få stöd. En sådan grupp kan gärna bestå av 6-10 personer, lagom för att alla ska kunna höras och få säga sitt. Nyblivna chefer har ofta blivit av med sin tidigare stödgrupp (som de nu blivit chef över) och kan behöva ett nätverk av andra i samma situation. 3. Sätt gränser - för oss själva och andra Vi behöver passa på våra egna ambitioner så att de inte gör oss döva för våra behov. En chef behöver passa på sina bästa medarbetare så att de inte i sitt stora engagemang kör slut på sig själva. Ta hand om er och varandra hälsar Ann-Sofie och Boel! Vår partner Twitch Health hjälper företag och organisationer att ta hand om hälsan - från strategi till aktiviteter. Gruppträning är ett populärt sätt att få in både rörelse och gemenskap under arbetsdagen. Twitch erbjuder en mängd former av gruppträning antingen du har träningslokaler eller inte. Det kan vara mindfulness, löpning, cirkelträning eller utomhuspass. Läs mer här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Release date

Lydbog: 1. maj 2018