app_store_button

google_play_button

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Lärarstiftelsen

Lärare och forskning är en podd om lärares undervisningsutveckling.
Vi lyfter fram forskning som görs av och med lärare, för lärare, och som fördjupar olika aspekter av undervisningen och elevernas lärande. 
Podden görs av Lärarstiftelsen i samarbete med Sveriges Lärare.

Lärare & Forskning

Berättelseskrivande är en del av grundskolans svenskundervisning. Men hur kan elever i årskurs 3 och 4 bli bättre på att använda beskrivningar i berättelser? Det ville forskaren Anja Thorsten ta reda på och genomförde tillsammans med en grupp lärare en undervisningsutvecklande studie med över 50 elever i årskurserna 3 och 4. Eleverna fick dels skriva fritt utifrån tre inspirationsbilder (en lång hängbro, ett spökslott och luftballonger i luften), dels till temat "Min nya granne".
 
Anja Thorsten är docent vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet och gäst i det här avsnittet av Lärare & Forsknings podd. Hon berättar bland annat om sex kritiska aspekter: det som elever behöver kunna för att göra mer utvecklade beskrivningar i berättelser. 
 
Artikeln heter "Jag har ju bilder i huvudet så då försöker jag beskriva så mycket jag kan" – hur elever erfar beskrivningar i berättelser och vad undervisningen behöver synliggöra och publicerades i Forskul, volym 13, nr 3, 2025.
 
Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

34. Berättelseskrivande: sex viktiga aspekter i undervisningen

I fritidshemmet ska elevernas utbildning i skolan kompletteras samtidigt som elevernas utveckling och lärande ska stimuleras. Fritidshemmets undervisning förväntas också ta hänsyn till elevers intressen, behov och erfarenheter samtidigt som verksamheten ska erbjuda en meningsfull tid utanför skolans undervisning. Hur ska det gå till?
 
Forskaren Alma Memišević, universitetslektor vid Linköpings universitet, har särskilt undersökt utmaningarna med ämnesrelaterad undervisning i fritidshem. Hon berättar bland annat om hur lärare och annan personal i högre grad än i skolan måste anpassa undervisningen till situationer, samtidigt som de undervisar mot vissa mål: "Fritidshem är en frivillig verksamhet till skillnad från skolan och det finns inga uppnåendemål. Samtidigt finns det en läroplan som säger att man ska göra det här och det här. Det skapar en obalans mellan skola och fritidshem. Fritidshem förväntas många gånger ställa upp för skolan, lämna sin undervisning för att stötta skolan på olika sätt, vilket gör det svårare för fritidslärare att leva upp till sitt uppdrag", säger Alma Memišević i det här avsnittet. Alma berättar om spänningsfältet mellan situations- och målstyrd undervisning på två fritidshem där hon i en studie har observerat och analyserat 50 timmars verksamhet under ett och ett halvt år.
 
Alma Memišević, tidigare lärare och i dag universitetslektor vid Linköpings universitet är det här avsnittets gäst. Studien beskrivs också i den vetenskapliga tidskriften Forskul. Artikeln heter Fritidshemmets undervisning som diskurs – Om elevers intressen, målstyrning och pedagogisk praktik och publicerades i Forskul, volym 13, nr 3, 2025.
 
Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

33. Undervisning i fritidshem: balansera mål och elevers intressen

Hur kan elever lära sig skapa en viss kulturs uttryck när de ska tillverka ett föremål i slöjden? Hur balanserar man elevens uppfattning om vad som är "fint" med slöjdens estetiska och hantverksmässiga krav? Och måste traditionellt samiska material användas när man skapar något "samiskt" eller går det bra med plast? Det är några frågor som får svar i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning.
 
I läroplanerna framgår det tydligt att elever ska arbeta med att skapa estetiska och kulturella uttryck i slöjdundervisningen, men traditionen för en sådan undervisning i svenska skolor är begränsad jämfört med för hantverkskunnande som att sticka, väva och slipa. Forskaren Jenny Frohagen, doktorand och adjunkt på Konstfack, har tillsammans med textilslöjdläraren Janice Wemmenhag och trä- och metallslöjdläraren Andreas Broman i en studie undersökt hur symboler och symboliska uttryck i slöjdföremål kan beskrivas som ett specifikt kunnande som eleverna ska utveckla. Med en så kallad learning study, där lektioner planeras, genomförs, analyseras och sedan utvecklas i flera cykler, hittade man ett lektionsinnehåll som ledde till att de flesta elever efter lektionen kunde tillverka ett föremål med ett förutbestämt kulturellt uttryck – i det här fallet ett samiskt smycke till en nyckelring. Efter en lektion med ett visst innehåll kunde eleverna även resonera om vad som utmärker ett specifikt kulturellt uttryck.
 
Jenny Frohagen och Janice Wemmenhag är gäster i det här avsnittet och studien beskrivs också i den vetenskapliga tidskriften Forskul. Artikeln heter Vad kan man när man kan tillverka ett uttryck i slöjdföremål? och publicerades i Forskul, nr 10, 2013.
 
Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

32. Skapa kulturella uttryck i slöjden

Ett sätt att utveckla algebraiskt tänkande, förmågan att förstå strukturer och relationer inom matematik, är att kunna beskriva och generalisera regelbundenheter som mönster i talföljder. Exempelvis när talen ökar med 3 som i talföljden 3, 6, 9, 12, 15.
 
En studie med elever i årskurs två har visat att vissa aspekter är särskilt viktiga i undervisningen för att barnen ska ha möjlighet att utveckla algebraiskt tänkande. Bland annat att eleverna lär sig att alla talmönster är konstruerade enligt en regel som inte ändras och att de vet att talföljder kan vara uppbyggda på olika sätt. Hur läraren tar tillvara inspel och resonemang från eleverna i undervisningen visade sig också ha stor betydelse. Exempelvis att en elevs förslag på svar som visar sig vara fel kan ge goda möjligheter till lärande!
 
Studien genomfördes av Johanna Stjernlöf, utbildad grundskollärare och i dag rektor på Mariehällsskolan i Stockholm och Jenny Fred, utbildad förskollärare och lärare som i dag är adjunkt och doktorand på institutionen för ämnesdidaktik på Stockholms universitet. De är båda gäster i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning.
 
Studien beskrivs också i den vetenskapliga tidskriften Forskul. Artikeln heter "Uppgifter som redskap för mediering av kritiska aspekter i matematikundervisning" och publicerades i Forskul, nr 12, 2014.
 
Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

31. När fel svar ger möjlighet att lära algebra

Att i undervisningen ge elever utrymme att skriva dikter och sedan framföra dem tillsammans med proffsmusiker inför publik kan visa på möjligheter för social hållbarhet och användas för elevernas språkutveckling. Det visar en studie om ett musik- och poesiprojekt med elever från skolor i områden med olika socioekonomiska förhållanden.
 
 Studien bygger på intervjuer och observationer av undervisningen som leddes av klasslärare, en poesipedagog och musiklärare på en lågstadieskola belägen i ett mångkulturellt och flerspråkigt område i Göteborgsområdet. Tillsammans med en symfoniorkester och elever från flera andra skolor – i olika åldrar – framförde lågstadie-eleverna sina dikter vid flera tillfällen och bland annat på Konserthusets största scen.
 
 "Alla utmanades språkligt genom att skriva poesi och utforska poesi", berättar Katharina Dahlbäck, tidigare universitetslektor i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet, i det här avsnittet. "Det är så tillåtande. Du kan få skriva roligt, tokigt, skojigt, djupt och svårt. Du kan skriva på så många sätt", säger Katharina som menar att projektet är ett exempel på hur olika former av inkludering – didaktisk, social och rumslig – är en förutsättning för ett socialt hållbart samhälle.

 
 Katharina Dahlbäck skrev artikeln "Jag vet att man inte kan förändra världen, men man kan ha ambitioner" – sociala hållbarhetsperspektiv på ett musik- och poesiprojekt tillsammans med Catarina Schmidt, docent i pedagogik vid högskolan i Jönköping och den är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Forskul, nr 3, volym 9, 2021.
 
Musik som som hörs i avsnittet:
 
Vitt i världen 
 Text: Radu Stepanescu, Långmosseskolan 
 Musik: Eva J. Kristeberg
 
Höst
 Text: Hakan Kadiroglu, Långmosseskolan
 Musik: Åsa Ericsson
 
Popcorn
 Text: Milo Björklund, Bagaregårdsskolan
 Musik: Alexander Goldmann
 
Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

30. Så främjades social hållbarhet när elevernas egna röster och ord fick ta plats

I en lekbaserad, eller som man också kan säga, lekresponsiv undervisning i förskolan behöver läraren kunna föra en ömsesidig dialog och leka med barn på ett sätt som kan både utmana och stödja – för att aktiviteten ska leda till lärande. 
 
I ett praktiknära forskningsprojekt undersöktes bland annat hur barns förståelse för symboler kan stärkas med att låta symboler och text fylla en funktion i leken – som att barn när de leker uppmuntras identifiera logotyper och varumärken som de känner igen från exempelvis syltburkar på matbordet hemma. Leken kan leda till att eleverna kan sortera livsmedlen i lekens affär eller själva skriva innehåll på burkarna. Tack vare att läraren deltar i leken kan den bli lärande för barnen, visar studien som också lyfter fram en kombination av ämneskunskap och förmåga att kommunicera som avgörande. 
 
Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och Maria Magnusson, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet i Kalmar och tidigare förskollärare är gäster i det här avsnittet och har forskat om hur lekresponsiv undervisning är uppbyggd, vilka roller läraren har och hur ämneskunskap och kommunikativ förmåga samspelar.
 
Ingrid och Maria redovisar studien, som ingår i ett större projekt om lekbaserad undervisning, även i artikeln "Att tillägna sig skriftspråkliga verktyg genom att leka affär" som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Forskul, nr 1, volym 7, 2019.
 
Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

29. Att leka sig fram till kunskap i förskolan

Att kunna skilja mellan fakta och åsikter och förstå att värderingssystem är komplexa och föränderliga är viktigt för att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till opinionsbildande texter. Det visar en studie med gymnasieungdomar som undervisades i samhällskunskap för att utveckla kritiskt tänkande.
 
Studien kom till när forskaren Anja Thorsten och tre lärare i samhällskunskap på gymnasiet ville ta reda på hur undervisningen kan utformas för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt som sträcker sig längre än traditionell källkritik som framför allt fokuserar på vem som har publicerat, var och när – nästan som en checklista. "Vill man påverka så kan man ju fortfarande framstå som väldigt trovärdig och checka i de punkterna ändå ", säger Mikael Scheibel-Sahlin, lärare i samhällskunskap och svenska på Berzeliusskolan i Linköping som deltog i studien.
 
Även om de traditionella källkritiska redskapen och verktygen fyller en funktion behöver de problematiseras för att eleverna ska kunna förhålla sig källkritiska till det omfattande och komplexa informationsflödet från bland annat nyhetsredaktioner, vänner, makthavare och kommersiella aktörer som vill påverka ungdomarnas åsikter och handlingar.
 
I studien fick eleverna analysera opinionsbildande texter, exempelvis ledare och debattinlägg, och resultatet visade att det kritiska förhållningssättet var bristande och att fem kritiska aspekter var särskilt betydelsefulla för hur kritiskt tänkande utvecklas. De kritiska aspekterna presenteras i avsnittet och kan användas av lärare som underlag för planeringen av undervisning. 
 
Anja Thorsten, docent vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet och Mikael Scheibel-Sahlin är gäster i avsnittet.
 
Artikeln i Forskul heter "Det skulle kunna vara fakta, men det vet vi inte" – en studie om kritiskt förhållningssätt i gymnasieskolan och är publicerad i nr 2, 2019, volym 7.
 
Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

28. Kritiskt förhållningssätt – mer än bara källkritik

Hur allt hänger ihop på vår planet, från lokalt till globalt och mellan natur och samhälle, kan kopplas till olika former av att tänka geografiskt. Exempelvis att en frukt skördas i ett avlägset land och så småningom hamnar i ett fruktfat i Sverige: hur påverkas samhället och naturen där frukten skördas? Hur påverkar transporten av frukten klimatet och hur påverkas vårt samhälle där frukten är ett livsmedel?
 
"Med hjälp av geografiskt tänkande kan man analysera, förklara, beskriva eller se samband och reflektera kring saker som sker", säger läraren och forskaren Sofie Nilsson i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning.
 
Tillsammans med Gabriel Bladh, professor i samhällsvetenskapernas didaktik vid Karlstad universitet har Sofie Nilsson studerat hur geografiskt tänkande kan utvecklas i undervisningen och är det här avsnittets gäster. Bland annat berättar de om konkreta undervisningsexempel från två olika forsknings- och utvecklingsprojekt och förklarar begrepp som kraftfull kunskap och hur den kan omformas till ett undervisningsinnehåll. De resonerar också om hur geografiundervisningen kan gå till i klassrummet och vad som krävs av lärarna.
 
Forskningen som ligger till grund för avsnittet presenteras i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 1, volym 11, 2023, i artikeln Om att utveckla geografiskt tänkande i skolans geografiundervisning.
 
Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

27. Geografiskt tänkande – mycket mer än bara kartor

Är det bäst att i en lärandesituation uppnå målet på första försöket eller kan det finnas ett värde i att göra fel? Enligt forskarna i en studie med 12 yrkeselever, som skulle lära sig svetsa, kan en djupare kunskap och större förståelse utvecklas om eleven får göra fel och samtidigt resonera med läraren om vilka faktorer som leder till vilka resultat.
 
"För att förstå vad som är rätt så behöver man också veta var gränsen går för när det är fel", säger Nina Kilbrink som är docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.
 
Tillsammans med yrkesläraren och forskaren Jan Axelsson gästar hon det här avsnittet av podden Lärare & Forskning. Jan beskriver hur den variationsteorin, att synliggöra kritiska aspekter av ett lärandeobjekt genom att kontrastera fel mot rätt , mötte ett visst motstånd hos yrkeslärarna som var vana att "visa rätt".
 
"Man kan lugnt säga att vi hade lite olika ingångar till det hela," säger Jan Axelsson i podden. "Någon av oss hade lättare att visa det felaktiga, någon av oss tyckte inte om att göra det för att yrkeshedern gick emot."
 
Studien genomfördes som learning study om hur en lektion i svetsning kunde utvecklas för att eleverna skulle få en djupare förståelse för hur ljudet från svetsen och resultatet hängde ihop. Lärarna planerade en lektion som genomfördes och dokumenterades. Tillsammans med forskarna analyserades lektionen och utvecklades för att sedan genomföras på nytt efter några förändringarna. Resultatet visade bland annat att lärarens yrkeskunnande kan omsättas till undervisningsinnehåll genom dialog med eleven.
 
I studien deltog även Stig-Börje Asplund, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, och den presenteras i den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 1, volym 11, 2023, i artikeln "Du hör att nu liksom spinner han som en katt" – transformation av ett yrkeskunnande till ett undervisningsinnehåll. 
 
Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

26. Genom dialog blev yrkeskunnande till undervisningsinnehåll

Elever i första klass lärde sig nya ord och utvecklade sitt språk på andra sätt i samband med aktiviteter kopplade till högläsning av bilderboken Molnbullar.
 
"Eleverna får upprepa och smaka på ord, de får läsa efter, de får prata om ords betydelse och samla fler ord", säger forskaren Catarina Schmidt som ser flera möjligheter med dialogisk högläsning i språkundervisning.
 
Med så kallad dialogisk högläsning, en lärarledd interaktiv högläsning där eleverna får samtala och genomföra aktiviteter kopplade till innehållet, kan elevernas ordförråd utökas och språket kan utvecklas på flera olika sätt. Inom ett större projekt med elever i förskoleklass och årskurs 1 studerades hur boken Molnbullar kan användas som utgångspunkt för högläsning kopplad till samtal och aktiviteter. Catarina Schmidt, docent i pedagogik med inriktning mot språk- och litteraturdidaktik har tillsammans med Sara Hvit Lindstrand, lektor i pedagogik med inriktning förskola, båda vid högskolan i Jönköping, dokumenterat och analyserat två lärares undervisning med utgångspunkt från bokens handling.
 
Studien som pågick under ett par månader genomfördes i en skola i ett mångkulturellt område i en medelstor svensk stad. Majoriteten av eleverna talade ett annat språk än svenska.
 
"Vi ville möjliggöra att barnen tillsammans med varandra och deras lärare, som hela tiden ledde den här gemensamma tillsammansläsningen, var kvar länge i bilderboken. Det var inte en stund då man öppnade boken, läste den och stängde den", berättar Catarina. Flera av de ord som eleverna lärde sig användes inte i boken, men behövdes för att genomföra aktiviteterna.
 
Catarina och Sara är gäster i det här avsnittet av podden Lärare & Forskning och berättar om resultaten.
 
I den vetenskapliga tidskriften Forskning om undervisning och lärande, Forskul, nr 10, volym 1, 2022, presenteras studien i artikeln Dialogisk högläsning i förskoleklassen och årskurs 1: "Jag tycker att molnbullen smakar delikat".
 
Lärare & Forskning kommer ut den femtonde varje månad med uppehåll i juli. Inträffar den femtonde en helg eller helgdag publiceras podden närliggande vardag.

25. Så kan språket utvecklas hos de yngsta eleverna med dialogisk högläsning

Att kunna ta del av en manual eller skriva en rapport eller argumenterande text är avgörande för att fungera i dagens samhälle och för framgång i skolan. Men vilka stöd finns det i läromedlen för de yngsta eleverna, i årskurs 1 till 3, för att skriva förklarande, resonerande eller argumenterande texter – så kallat diskursivt skrivande eller sakprosa? Jenny Magnusson, docent vid Södertörns högskola och tidigare gymnasielärare, har granskat ett tjugotal läromedel och presenterar resultatet i ForskUL. 
 
 Det visade sig att ungefär hälften av alla skrivuppgifter i de undersökta läromedlen var faktabaserade, beskrivande eller argumenterande. Men uppgifterna beskrivs väldigt olika. "Det gör att det blir lite otydligt för de som ska lära sig – och det blir svårt för lärarna att prata om det för att de pratar om det på olika sätt", säger Jenny som i det här avsnittet också berättar om fördelarna med att lyfta fram de typiska språkliga dragen för beskrivande, faktabaserade, resonerande och argumenterande texter.
 
 Studien presenteras i ForskUL volym 7, nr 2, 2019 och heter Läroboken och det diskursiva skrivandet: genrer, textaktiviteter och medierande redskap i läromedel för årskurs 1 till 3.

11. Att skriva förklarande texter på lågstadiet: läromedlens innehåll

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...