Lige nu: Prøv 1 måned til kun 9 kr.!

App Store

Google Play

{{seriesTitle}} - Bogserien

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Ulf Sundberg

Under några regniga dagar i november 1520 utspelade sig sig en massaker i Stockholm. I rikets hjärta på Stortorget miste ett hundratal personer livet, utan någon egentlig rättegång. En anklagelseakt lästes upp. Flera av de anhållna påstods ha vanhelgat kyrkans män. Kättare skulle med döden sona sitt brott. Så löd lagen. Men var Kristian II, som beordrade avrättningarna, en blodtörstig tyrann? Följde han bara lagen? Frågorna har hängt kvar sedan novemberdagarna 1520. Svaren gick i graven tillsammans med de inblandade. Eller hur var det med den saken? Stockholms blodbad handlar om de dramatiska händelserna innan, under och efter Stockholms blodbad. Ulf Sundberg är rätt person att guida oss i denna kaotiska tid. Ulf är civilekonom med ett aktivt historieintresse.

Torsten Wahlund

Historiska Media

Stockholms historia

Stockholms blodbad

Niklas Ericsson

Vi förfasas ofta över det upptrappade våldet i Stockholm. Men det var inte bättre förr. Under medeltiden var antalet mord och avrättade i Stockholm ohyggligt. Det var ungefär hundra gånger vanligare med dödligt våld jämfört med idag. Mord och dråp blev visserligen allt ovanligare under 1600- och 1700-talen, men samtidigt ökade antalet barnamördare och självmördare. Detta försökte man bromsa med dödsstraff – men det var lika effektivt som 'att piska en staty'. I Mord i Stockholm följer Niklas Ericsson enskilda mord och dråp i Stockholms domböcker från medeltiden till 1700-talet. Han åskådliggör även mord- och straffutvecklingen i stort under denna period.

Mord i Stockholm

Lars Ericson Wolke

Få kungar i Sverige har fångat vårt intresse som Gustav III. Han var en gåtfull person som av en hård verklighet tidigt lärde sig att dölja sitt verkliga jag. Men var han en stor kulturell initiativtagare, en teaterfjant, stilbildare eller härförare? Vi får förlita oss på källorna och deras uttolkare. I Mordet på Gustav III presenterar Lars Ericson Wolke sin bild av Gustav III. Vi möter en sympatisk regent som bland annat räddar fosterlandet från att dela Polens öde. Kungen är emellertid impopulär hos många i sin närhet som tycker att han är en usel regent. Revolutionen bryter ut i Frankrike och upproret sprids ända till Sverige. En sammansvärjning mot kungen tar form men bara en person håller i vapnet när det avlossas. Anckarström fälls och döms till döden. Var han ensam skyldig? Vart tog de andra vägen? Var kungens bror inblandad? Lars Ericson Wolke berättar med stor dramatik och inlevelse historien om kungen som på sin egen opera föll offer för en mördares kula.

Mordet på Gustav III

Wilhelm Agrell

Under andra världskriget, mitt i ett härjat Europa, låg Sverige som en neutral oas. Men kriget var betydligt närmare än man kunde tro. Sveriges huvudstad invaderades inte av främmande trupper, men de krigförande ländernas underrättelsetjänster fanns emellertid på plats. Spionerna spionerade på Sverige, men ännu mer på varandra. Runt om i staden fanns också den svenska Allmänna säkerhetstjänstens ögon och öron. All telefontrafik och postgång kunde underkastas kontroll och misstankar om illegal verksamhet kunde väckas av minsta småsak. Här får vi med Wilhelm Agrells hjälp följa de internationella spionernas öden i Stockholm och vad som sker vid krigets slut.

Stockholm som spioncentral

Magnus Jacobson

Fredag den 7 maj i nådens år 1697 bröt en fasansfull brand ut på slottet Tre kronor. Folk sprang om varann. Slottet och slottskyrkan brann ner. Stora arkivskatter försvann i lågorna. Dokument från medeltiden var försvunna för alltid. Slottet brinner beskriver branden och förvecklingarna kring den fruktansvärda händelsen. Här berättas hur det gamla slottet såg ut, historien kring det och vi får förklaringen till varför branden kunde bli så övermäktig att den förstörde hela slottet.

Per Juhlin

Slottet brinner

År 1719 anfölls Stockholms södra skärgård av ryssarna. Planen var att plundra och bränna, för att påskynda ett nederlag som svenskarna försökte dra ut på i det längsta. Med en härjad huvudstad skulle hårdare ryska fredsvillkor kunna ställas. Slaget vid Stäket beskriver hur ryssarna attackerade Stockholm genom Baggensstäket i närheten av Saltsjöbaden. Den 13 augusti landsteg ryssarna vid Stäket. Ryssarna slogs dock under en dramatisk dag tillbaka av svenska styrkor som utgjorde en bråkdel av motståndarens. Trots att varningsklockorna hade klämtat var krisberedskapen i staden förvånansvärt låg. Ulf Sundberg målar upp en spännande och dramatisk historia om hur det gick till när svenskarna fick fienden att vända.

Slaget vid Stäket

John Chrispinsson

De tre stora Stockholmsutställningarna hölls 1866 i Kungsträdgården, 1897 på Djurgården och 1930 på Gärdet. Utställningarna säger mycket om Sveriges moderna historia. Genom att studera dem kan vi följa hur landet utvecklas från fattigt bondeland med en provinsiell huvudstad, till en förmögen framåtsträvande industrination mitt i världen. Det var en utveckling som fick omvärlden att häpna och som har få internationella motsvarigheter. Vi ser också hur den svenska självbilden går från underlägsen blygsel till hybris med viljan att visa världen "how we do it in Sweden". John Chrispinsson berättar på ett rappt och intresseväckande sätt om Sveriges och framförallt om Stockholms utveckling under tiden 1860–1930. Det är lätt att dra paralleller till dagens tankegångar och diskussioner, 100 år senare.

Stockholm. Utställningarnas stad

1848 avlöste revolterna varandra i Europa. I Stockholm uppstod våldsamma kravaller i mars månad, då arbetare protesterade mot planerade tullsänkningar som befarades slå ut svenska företag. Kravallerna slogs hårdhänt ner av beväpnad militär och polis. Journalisten Magnus Jacobson skildrar en stad präglad av oro. Sedan Ryssland erövrat Finland förvandlades Stockholm till en stad i rikets periferi, inte dess centrum. Befolkningen växte snabbt och de sanitära förhållandena i staden var vedervärdiga, epidemier dödade hela familjer. Men perioden var även ett avstamp i Stockholms moderna historia – fabriker grundlades, kanaler byggdes, skolorna reformerades. Flera av upprorsmakarna 1848 dömdes till hårda straff, men uppviglarna fick man aldrig tag i. Revolten gjorde dock starkt intryck på kungen, Oscar I, och som en följd av kravallerna såg han till att införa djupgående reformer.

Stockholm. Revolten 1848

Magnus Västerbro

1710. Mitt under brinnande krig riktade liemannen ett fruktansvärt hugg mot Sverige. På kort tid dog nära hälften av Stockholms befolkning i pesten. Undergången tycktes nära.
Pestens år är en fängslande berättelse om döden och staden. Hur farsoten slog till bara ett år efter det stora nederlaget vid Poltava. Hur den skräckinjagande epidemin spred sig bland Stockholms gator och gränder, för att därefter ta sig vidare ut i landet.
Vetenskapsjournalisten Magnus Västerbro skildrar hur Stockholms invånare ställdes inför en katastrof av ofattbara proportioner. Hur reagerade de enskilda människorna? Vilket ansvar tog myndigheterna? Och hur bidrog pesten till den svenska stormaktens undergång?
Pestens år är berättelsen om en central men ändå bortglömd period i Sveriges historia.

Pestens år

Serien Stockholms historia skildrar dramatiska händelser i vår huvudstads historia. När man besöker Stockholm idag på är det kanske svårt att föreställa sig vad som försiggått på stadens gator för flera hundra år sedan. Men det behövs inte mycket för att fantasin ska ta fart! Kunniga författare berättar om färgstarka personer och avgörande händelser. Vad hände egentligen den där gråa novemberdagen 1520, när Kristian II bjöd in till gästabud? Vad låg bakom den katastrofala branden på slottet Tre kronor? Vilka var spionerna som smög omkring på Söders gator under andra världskriget?

Lige nu: Prøv 1 måned til kun 9 kr.!

Stockholms historia - Bogserien

Stockholms historia - Bogserien

Stockholms historia-bøgerne i rækkefølge

Lyt når som helst, hvor som helst