Vi tittar närmare på hur tvåsamheten skildras i skräckgenren. Tomas pantsätter en del av sitt psyke för att orka med en Lars von Trier-film och Lars misslyckas med att förklara vad som gör bra skräcklitteratur. Vi pratar också om: Universal Pictures, Bride of Frankenstein, Dracula, Mumien, Theofile Gaultier, Den döda älskarinnan, Charles Baudelaire, Hellraiser, Clive Barker, Candyman, John Ajvide Lindqvist, Låt den rätte komma in, Pappersväggar, Gräns, Evig/kärlek, Final Destination, Människohamn, Hanteringen av odöda, Creepypodden, Charlotte Perkins Gilman, The Yellow Wallpaper, Förfärande kvinnor, KG Johansson, Vertigo Förlag, The Babadook, Ira Levin, Rosemary’s Baby, Stephen King, The Shining, Stanley Kubrick, The Amityville Horror, John Everson, Nightwhere, Neil Gaiman, Honeymoon, Signs, Game of Thrones, Raw, Cannibal Apocalypse, Don’t Look Now, Fredagen den trettonde, Donald Sutherland, Julie Christie, Nicholas Rogue, Lucio Fulci, Pino Donaggio, Titta Dom Snackar, Vacancy, Dead Calm, Sam Neil, Nicole Kidman, Possession, Billy Zane, Julia Roberts, Sova med fienden, Nimrod Antal, Metallica, Through the Never, Close-Up Magazine, Antichrist, Charlotte Gainsbourg, Willem Dafoe, Requiem for a Dream, Seven, In the Hills, the Cities, Books of Blood, Ordfront, Eden Lake, The Strangers och True Detective. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys i en salig röra.