Signaturen ”Erik” skriver: Jag har varit tillsammans med min flickvän i sju år. Det är ett bra förhållande med toppar och dalar, jag skulle säga att det är lyckligt. Min tjej är jätteintresserad av personlig utveckling och går i terapi i lite olika former, vilket hon gjort sedan vi träffades. Hon kommer ofta hem med nya insikter och begrepp och hon är oerhört lösningsorienterad och letar efter tydliga svar på allt som hon uppfattar som problematiskt i sin personlighet. Ibland kan jag tycka att allt känns lite enkelspårigt och amerikanskt. Hon skiner nästan upp när hon säger ”det här ska jag ta med min terapeut”. Det känns som hon samlar content till terapin, som om terapin blivit en hobby.

Nu vill hon att vi ska börja gå i parterapi, vilket jag egentligen inte har något emot. Jag har själv gått i terapi, det har varit utvecklande och hjälpt mig när jag behövt det. Men vi har inga stora problem i vårt förhållande och hon lägger redan tusentals kronor på denna vana eller hobby. Behöver man verkligen gå i parterapi på det här viset, förebyggande?

Borde alla par gå i parterapi eller är det mer en åtgärd när det krisar? Är Eriks tjej en ”känslomässig prepper”?

I panelen: Bengt Ohlsson, Sara Telde och Fred Forsell

Producent: Anna Westman Swantesson