I detta avsnitt av Tro & förnuft utgår Christoffer Skogholt och Erik Åkerlund från två texter i den nyutkomna antologin Filosofiska metoder i praktiken för att via dessa diskutera två teman: det ena handlar om vilken roll känslor och poesi kan spela för filosofi och den andra tematiken behandlar den till viss del kontroversiella frågan om det är acceptabelt att ta ställning i normativa frågor som akademiker. Vilken roll kan skönlitteratur, poesi och känslor ha i filosofiskt arbete? Maria Essunger bearbetar i sin text ”Poetisk filosofi” i Filosofiska metoder i praktiken denna fråga: Essunger menar att poetisk filosofi har en särskild tilltro till läsaren/åhöraren – precis som poesin har det. Utan en lyhörd och delaktig åhörare kan poesin inte bli levande och något liknande gäller den poetiska filosofin: den litar på (och behöver) läsaren i högre grad än vad som är fallet inom strikt analytiskt argumenterande filosofi. Poesin har också en förmåga att skärpa vår uppmärksamhet genom att göra det vardagliga främmande. Kanske är det också en central del i all filosofi – att göra oss uppmärksamma på det vi tar för givet och därför inte reflekterar över. Mikhail Epstein argumenterar i sin text, som anknyter till Essungers tematik, ”Lyrical philosophy: or how to sing with the mind” för att det finns filosofiska känslor. Liksom filosofiska tankar, så har filosofiska känslor det generella, universella och fundamentala som sitt objekt. Att vara irriterad över grannen är ingen filosofisk känsla, men att känna en förtvivlan över mänskligheten är en filosofisk känsla. Filosofi är kärlek till vishet och måste alltså inbegripa känslor även om filosofi också alltid är reflekterande. Den som har en filosofisk sensibilitet är den som kan bli existentiellt drabbad av och emotionellt engagerad av de filosofiska frågorna. Den andra frågan (som vi diskuterar i första halvan av programmet) är: hur kan man tänka kring normativa anspråk på universitetet? Under vilka villkor kan det vara acceptabelt att argumentera för normativa ståndpunkter på livsåskådningsmässigt neutrala (icke-konfessionella) universitet? Mikael Stenmark argumenterar i sin text ”Att filosofiskt studera religioner och livsåskådningar” i Filosofiska metoder i praktiken för att religionsvetenskapens uppgifter är att försöka förstå, förklara och utvärdera religiösa och livsåskådningsmässiga företeelser och trosföreställningar. Det innebär att både kritiskt och konstruktivt analysera trosföreställningar och ibland föreslå lösningsförslag på problem för vissa religiösa föreställningar. Karin Johannesson klargör i sin text ”Konfessionell religionsvetenskap” under vilka villkor som man enligt henne kan bedriva konstruktiv teologi eller konfessionell religionsvetenskap på statliga (konfessionellt neutrala) universitet. Normativ konfessionalitet – då man förespråkar en viss hållning – finns i två varianter. Den ena kallar Johannesson för ”om-så” konfessionalitet och den innebär att man klargör sina antaganden, visar medvetenhet om att dessa inte är självklara utan kan problematiseras och att ens slutsatser är beroende av dessa antaganden. Man diskuterar andra antaganden och inser att ens egna inte är de enda möjliga vid universitetet. Den icke-så konfessionella hållningen, däremot, kännetecknas av att ens antaganden ges en absolut karaktär och man avvisar implicit eller explicit möjligheten av andra utgångspunkter. Denna är inte acceptabel medan den förra är det, menar Johannesson. Hålltider för avsnittet: 0:00– 2:30 • Presentation av första tematiken: kan man vara religionsfilosofiskt normativ på universitetet? 2:30 • Karin Johannessons och Mikael Stenmarks texter 3:15 • normativitet och konfessionalitet 4:00 • Vad betyder konfessionell?

4:35 • : Stenmarks artikel och de tre uppgifterna för religionsvetenskapen:

• förstå, förklara och utvärdera religion och religiösa föreställningar. 6:25 • Inom all filosofi görs normativa anspråk 7:20 • : Varför skulle det kunna vara ett problem att vara normativ? 8:20 • Hedenius och Hägerströms inflytande över teologin respektive filosofi 12:50 • Teologiska fakultetens övergång från att tala om uppenbarelse till att enbart vara deskriptiv. 13:35 • : Karin Johannessons text: ”Konfessionell religionsvetenskap: vad är det?”

• fyra typer av konfessionalitet:

• - ekonomisk konfessionalitet (forskning finansierad av en representant för en livsåskådningstradition)

• - utövande konfessionalitet (ber i undervisningssituationer)

• - innehållslig konfessionalitet: forskaren är intresserad av en viss konfession, eller forskningen är innehållsligt relevant för en konfession.

• - normativ konfessionalitet: • a) om-så konfessionalitet (argumenterar utifrån antaganden, som görs explicita och som man artikulerar att de inte är de enda möjliga och är i dialog med andra möjliga antaganden)

• b) inte-så konfessionalitet (argumenterar utifrån antaganden som är principiellt • privilegierade, det vill säga de kan inte problematiseras eller överges) • 16:45 • : Karin Johannessons definition av om-så respektive inte-så-konfessionalitet 21:20 • Johannessons distinktion mellan ontologisk och metodologisk expansion 23:30 • : Eriks kritiska synpunkter: en historisk ingång 26.20 • : Christoffers respons på Eriks kritik 28.30 • Erik responderar 29.00 • : Deltagande som förutsättning för förståelse? Del två 30:00 • Poetisk filosofi/Filosofisk poesi 32:55 • Essungers text 33:10 • Ryska formalisternas begrepp ”främmandegöring” som central för den poetiska språkfunktionen. 34:10 • Essungers analysexempel ”filosofisk poesi” snarare än ”poetisk filosofi”? 35:10 • : Finns det en parallell mellan filosofins relation till poesin i Essungers text och Quines syn på relationen mellan filosofi och naturvetenskap? 37:50 • Essungers definition av poetisk filosofi: filosofi som bedrivs i en tänkt dialog med en självständig och sensibel mottagare. 38:50 • : Essunger/filosofen som sensibel mottagare av poesin. 39:40 • Vad är relationen mellan den filosofi som poesin uttrycker och den filosofi som poesin stimulerar hos den filosof som läser poeten? 40:40 • Quines syn på relationen mellan filosofi och naturvetenskap som analogi till relationen mellan filosofin och litteraturen enligt Essunger. 43:30 • vikten av att integrera olika sätt att bedriva filosofi. 44:00 • Styrkan med den typen av filosofi som Essunger skriver fram 47 • : Epstein: filosofin handlar om att fördjupa ens existentiella relation till tillvaron 48:45 • Filosofiska känslor: orienterade mot tillvarons grundläggande, fundamentala karaktär. 49:50 • : Filosofi är kärlek till vishet och inbegriper alltså känslor och inte bara tankar. 50:25 • : Eriks kritiska synpunkter: För bred förståelse av filosofi 53:50 • Christoffers respons på Eriks kritiska synpunkter 54:45 • Skillnaden mellan filosofi och poesi: sårbarheten för fakta 56:45 • : Likheten mellan religion och filosofi: relationen till verklighetens yttersta natur Länkar: Boken i nedladdningsbart format: Filosofiska metoder i praktiken. Artikeln "Lyrical philosophy or how to sing with the mind"