app_store_button

google_play_button

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Lyt når som helst, hvor som helst 

Språktidningen

I Språktidningens podd diskuterar vi aktuella språkfrågor med fokus på svenska språket. Vi tar upp allt från språkvård, språkhistoria och grammatik till slang, nyord och dialekter. I podden möter Språktidningens chefredaktör Anders Svensson forskare, språkvårdare och andra experter.

Språktidningens podd

Vilken inverkan på svenskan fick 1526 års översättning av Nya Testamentet? Hur står sig olika språkliga vägval som gjordes i översättningen? Och hade Gustav Vasa varit nöjd i dag? Här samtalar lingvistikprofessorn Tore Janson och Språktidningens Anders Svensson om 500 år med Gustav Vasas svenska. Läs mer om översättningen i Språktidningen 4/2026 eller på https://spraktidningen.se/artiklar/den-nya-svenskan/

Gustav Vasas svenska firar 500 år – Språktidningens podd: avsnitt 87

Är verbformen skärde på väg att ta över i stället för skurit? Finns det fler traditionellt starka verb som oftare får svag böjning? Och varför skär en form som skärde i öronen för många? Här samtalar Anders Svensson och Lena Lind Palicki om starka verb på glid.

Talar framtiden för skärde och bärde? Språktombolan 35

Vilka tempus är lämpliga att kombinera? Bör protokoll skrivas i nutid eller dåtid? Och när går det bra att använda historiskt presens? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om historiskt presens som stilgrepp.

När passar historiskt presens? Språktombolan 34

Är det bättre att skriva Du med inledande versal? Bör titlar som kung, drottning och kejsare skrivas versalt? Och varför skrivs tilltalsfraser som Hans Majestät Konungen med versaler? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om bruket av gemener och versaler.

Ska Du och Kungen skrivas med versal? Språktombolan 33

Varför uttalas skriftspråkets kronor, kvinnor och mammor ofta som kroner, kvinner och mammer? Hur uttalades orden förr i tiden? Och hur ska vi se på den här typen av variation i språket? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om skillnader mellan tal och skrift.

Varför säger vissa kroner och kvinner? Språktombolan 32

Hur gör Rachel Mohlin när hon imiterar Gudrun Schyman, Anna Anka, Gunnar Strömmer och Liza Marklund? Vad är det som behövs för att en imitation ska uppfattas som lyckad? Vilka röstresurser behöver en skicklig imitatör? Och går det att öva upp sin röst för att skaffa sig bättre förutsättningar?

I det här avsnittet av Språktidningens podd samtalar Rachel Mohlin, skådespelare, författare och krönikör i Språktidningen, Johan Sundberg, professor emeritus i musikakustik vid Kungliga tekniska högskolan, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om röstens roll, konsten att imitera och världsröstdagen World voice day som infaller den 16 april och firas på ABF-huset i Stockholm den 19 april.

Rachel Mohlin om imitationer och röstens roll – Språktidningens podd: avsnitt 86

Varför rekommenderar språkvården skrivsätt som aids och Saab? Vilka är principerna för när förkortningar ska skrivas versalt eller gement? Och har det blivit dags att skriva ai med enbart gemener? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om olika sätt att skriva förkortningar.

När skrivs förkortningar gement eller versalt? Språktombolan 31

Vad betyder egentligen ordet hjälpsam? Hur har innebörden av spirituell förändrats? Och är det engelskan som är skälet till att betydelserna är på glid? Här samtalar Språktidningens Anders Svensson och Språkrådets Lena Lind Palicki om ord i förändring.

Har hjälpsam och spirituell fått nya betydelser? Språktombolan 30

Har isländskan några dialekter? Vilka uttalsskillnader är på väg att försvinna och vilka kan leva kvar? Och varför finns inte riktigt samma variation i dagens isländska som i exempelvis svenskan? Här samtalar Finnur Friðriksson, docent i isländska vid Háskólinn á Akureyri, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om regionala drag i isländskan samt om språkets historia och framtid.

Isländskan och dialekternas framtid – Språktidningens podd: avsnitt 85

Finns det någon lämplig ersättning till u-land? Hur lyckat är det exempelvis att tala om tredje världen, globala syd och låginkomstländer? Vilka för- och nackdelar har olika benämningar? Och vad kan kortformen u-land stå för? Här samtalar Lena Lind Palicki och Anders Svensson om benämningar på länder utifrån ekonomisk utveckling.

När skrivs förkortningar gement eller versalt? Språktombolan 31

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...