App Store

Google Play

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Solcellskollen

Samtal om teknik och den energiomställning som pågår. Häng med när vi intervjuar entreprenörer, forskare och andra nyfikna som banar väg för framtidens energisystem. Programmet leds av Erik Wallnér från Solcellskollen.se

Solcellskollens podcast

Enligt tradition avslutar vi året med en tillbakablick på de händelser och trender som präglat energi- och klimatåret 2024. Som följeslagare har vi med oss poddbekantingen och tillika vindkraftsmannen Daniel Kulin (som även gästade avsnitt 3, avsnitt 48 och avsnitt 84 av podden).
 
Vi tar avstamp på hemmaplan där Daniel går igenom det turbulenta vindkraftsåret 2024, som bland annat präglats av tillståndstorka, regeringsbeslut såsom nekade tillstånd för havsbaserad vindkraft, och ett stort nationellt överskott av el. Daniel ger även sitt perspektiv på den nyligen presenterade utredningen Vindkraft i havet - En övergång till ett auktionssystem.
 
Daniel ingjuter framtidstro i den svenska energiomställningen trots nyheter om Northvolts rekonstruktion och flertalet inställda eller uppskjutna industriinvesteringar. Vi pratar även om kärnkraftsutredningen, batteriutveckling i Sverige och i Kina, IEA:s senaste World Energy Outlook — och den globala kapplöpningen kring ny teknik.
 
Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du ett förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Daniel Kulin, Om energiomställningen under 2024

I poddens 120:e podden gästas vi åter av Johan Paradis, teknikchef på solcellsparkutvecklaren Sunna. Johan gästade även avsnitt 37. 
 
I avsnittet pratar vi dels om 40 årsjubileumet för Sveriges första elnätanslutna solcellsanläggning som vi var och besiktigade precis innan vi spelade in avsnittet. 
 
Vi dyker även ner i solcellsparkernas värld där Johan ger en bild av hur en snabb teknikutveckling kring solceller och batterier, läget på elmarknaden och flaskhalsar såsom åtråvärda elnätanslutningar påverkar arbetet hos en utvecklare såsom Sunna.
 
Om du gillade avsnittet med Johan kan vi även tipsa om följande tidigare avsnitt av podden: 
 
 Daniel Kulin, Om energiomställningen under 2024 Henrik Stiesdal, Om rötterna till det danska vindkraftsundret 
Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Johan Paradis, Om utvecklingen kring allt fler (och allt större) solcellsparker

Sedan 2015 har Kina stått för hela 90% av den globala ökningen av växthusgasutsläpp — och man är idag världens största utsläppare med råge. Samtidigt installerar man mer förnybar energi än något annat land och kontrollerar stora delar av värdekedjan för tekniker såsom solceller, batterier och elbilar. Ska världen nå sina klimatmål är alltså utvecklingen i Kina helt central. 
 
För att bena ut energiutvecklingen i Kina gästas vi i detta avsnitt av Lauri Myllyvirta, en av Europas ledande experter på just Kina. Lauri är medgrundare av forskningsinstitutet Center for Research on Energy and Clean Air, samt verksam vid Asia Society Policy Institute. Avsnittet är på engelska och spelas in via länk från Helsingfors.
 
Om du gillade avsnittet med Lauri kan vi även tipsa om följande tidigare avsnitt av podden: 
 
 Per Klevnäs, Om Europas materialomställning PM Nilsson, Om spänningar i energipolitiken, städernas framid och Kina 
Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Lauri Myllyvirta, Om Kinas energiomställning

I poddens 122:a avsnitt gästas vi av Anders Runevad, styrelseordförande för danska Vestas, en av världens största vindkrafttillverkare. Mellan 2013 och 2019 var han även vd på företaget, och i avsnittet får vi höra om de senaste tolv åren i den globala vindkraftsindustrin sett ur Anders perspektiv.
 
Om du gillade samtalet med Anders kan vi även tipsa om följande, tidigare, avsnitt av podden:
 
 Henrik Stiesdal, Om rötterna till det danska vindkraftsundret Erik Dölerud, Om världens högsta vindkraftverk av trä 
Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Anders Runevad, Om tolv år i den globala vindkraftsindustrin

Det finns det en resurs som såväl utvecklare av förnybar energi, industrier med stora elekrifieringsplaner och International Energy Agency lyfter fram som den stora flaskhalsen i energiomställningen: en anslutning till elnätet.
 
I avsnittet gästas vi av Sonja Berlijn, direktör på DNV, professor i säkra kraftsystem på Universitetet i Oslo och även ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.
 
Tillsammans med Statnett, Norges motsvarighet till Svenska kraftnät, och en rad elnätföretag, forskningsinstitut och tjänsteleverantörer deltar DNV och Sonja i MaksGrid, ett projekt med det ambitiösa målet att öka kapaciteten i det befintliga elnätet med 25%.
 
I avsnittet berättar Sonja om hypotesen som ligger till grund för projektet: om hur åtgärder såsom villkorade avtal, nya metoder för att beräkna ledningars överföringskapacitet dynamiskt och en så kallad sannolikhetsbaserad riskbedömning tillsammans kan samverka för att accelerera nyanslutningar av både produktion och konsumtion till elnätet.
 
Om du gillade avsnittet med Sonja kan vi även tipsa om följande, tidigare avsnitt av podden: 
 
 Johanna Lakso, Om flexibilitet i de lokala elnäten Magnus Olofsson, Om smarta och starka elnät 
Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Sonja Berlijn, Om förutsättningarna att öka kapaciteten i befintligt elnät med 25%

För en vecka sedan, torsdagen den 24 april, stod energiminister Ebba Busch och regeringens särskilda utredare, Bo Diczfalusy, och presenterade den färska elmarknadsutredningen – en rejäl lunta på över 800 sidor med ambition att “framtidssäkra elmarknaden”. I dagens avsnitt dyker vi huvudstupa ner i utredningen tillsammans med nationalekonomen Elon Axberg, som har lett det seketariat som arbetat med utredningen.
 
Sverige står inför en omfattande elektrifiering där det råder ovisshet huruvida marknadsaktörerna själva har förutsättningar att säkerställa att elproduktion byggs ut i den takt som behövs – både för att möta förbrukningen och för att undvika situationer kring effektbrist under kommande år. 
 
I avsnittets första del, från minut 4, pratar vi om två åtgärder som utredningen fokuserat på. Elon berättar om för- och nackdelar med så kallade Contracts for Difference – eller dubbelriktade differenskontrakt – där staten minskar aktörers risk bland annat genom att garantera en minimumersättning. Vi pratar även om de åtgärder som utredningen landat i för att undvika att det uppstår effektbrist under en planeringshorisont på 5-10 år.
 
Från och med minut 47 pratar vi om de delar av utredningen som handlar om “kostnadsriktiga” elnätavgifter och rollfördelningen mellan elnätägare på olika nivåer när det gäller att hantera kapacitetsbrist. Extra djupt dyker vi kring frågan om effektavgifter, där utredningen menar att många av de effektavgifter som införts på senaste tiden har gjort det under “schabloniserade och utdragna höglastperioder”, det vill säga även under tillfällen då det inte råder kapacitetsbrist. Detta minskar bl.a. incitamenten för aktörer att bidra med flexibilitet på elmarknaden.
 
Om du gillar avsnittet med Elon kan vi även rekommendera följande avsnitt: 
 
 Daniel Kulin, Om Energiomställningen under 2024 Pär Holmberg, Om kärnkraftsutredningen (och andra aktuella elmarknadsfrågor) 
Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Elon Axberg, Om elmarknadsutredningen

De senaste åren har nyheter från Hitachi Energy om nya miljardordrar stått som spön i backen, och häromåret aviserade man Sveriges största exportorder genom tiderna — en affär på 147 miljarder kronor med den nederländska stamnätsoperatören TenneT. Vad som driver utvecklingen? En nästan omättbar efterfrågan på företagets lösningar inom högspänd likström, eller HVDC. 
 
I dagens avsnitt gästas vi av Magnus Callavik, global chef för HVDC Engineering på Hitachi Energy. I avsnittet får vi dels reda på vad HVDC är och på vilket sätt energiomställningen och olika länders klimatambitioner driver efterfrågan. Magnus berättar om sina erfarenheter av att ha varit inblandad i några av de största kraftledningarna i världen, bland annat världens största HVDC-länk från nordvästra till östra Kina. Vi dyker även ner i de olika nyttor som HVDC-tekniken kan erbjuda för elsystem som blir allt mer beroende på förnybar energi.
 
Om du gillar avsnittet med Magnus kan vi även rekommendera följande avsnitt:
 
 Sonja Berlijn, Om förutsättningarna att öka kapaciteten i befintligt elnät med 25% Per Eckemark, Om elnätet som ska möjliggöra energiomställningen 
Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Magnus Callavik, Om den exponentiella utvecklingen kring HVDC

Trots att det känns som länge sedan det var en president i Vita huset som satsade tusentals miljarder kronor på investeringar i grön teknik — och en Greta Thunberg som inspirerade till en av de allra största demonstrationerna någonsin — så fortsätter jordens medeltemperatur att ticka upp.
 
Här gästas vi av Chalmersforskaren Daniel Johansson, som ägnat nästan tjugo år åt att forska på klimatomställningen.
 
Vi tar avstamp i en nulägesrapport om den globala uppvärmningen. Daniel berättar om de senaste mätningarna kring global medeltemperatur, han går igenom koldbudgetar som återstår för att vi ska hålla oss inom 1,5 eller 2-gradersmålet — och berättar om osäkerheten kring klimatkänsligheten, alltså till vilken grad ökade koncentrationer påverkar den globala uppvärmningen.
 
Men framförallt pratar vi om vägen mot att kunna klara klimatmålen. Vi pratar om en rad olika utmaningar och lösningar. Daniel går igenom hur de bredare tekniska trenderna har utvecklats de senaste åren, om olika tekniker för att kunna suga på koldioxid från atmosfären, och om flygets, komplicerade, klimatpåverkan.
 
Vi får även höra om studier som Daniel gjort tillsammans med andra poddbekantingar såsom Thomas Sterner och Christian Azar, där man räknat på samhälleliga kostnader för att släppa ut koldioxid och metan.
 
I podden nämns uttrycket integrerade bedömningsmodeller, eller IAM efter Integrated Assessment Models. Det är Daniels främsta forskningsfält och en vanlig metod inom IPCC och klimatforskning i allmänhet, där klimatmodeller kombineras med kunskap inom andra fält, bl.a. för att utvärdera påverkan från styrmedel och teknikutveckling.

Daniel Johansson, Om vägen mot att klara tvågradersmålet

Therése Hindman Persson är chefsekonom och ställföreträdande generaldirektör på Energimarknadsinspektionen, som har den grannlaga uppgiften att reglera elnätverksamhet i Sverige.
 
I avsnittet fokuserar vi på incitament för att skapa ett mer effektivt nyttjande av elnäten. Fördelen med ett högre utnyttjande är att mer förbrukning och produktion kan anslutas snabbare, samtidigt som behovet och kostnaden för att bygga ut elnäten hålls nere.
 
Vi pratar om redskap för att uppnå detta, såsom rätt utformade effekttariffer, lokala flexibilitetsmarknader där elnätföretag kan köpa flexibilitet under särskilt ansträngda timmar — och flera andra lösningar som elnätägare kan använda i driften av sina elnät. Och vi frågar helt enkelt Therése hur Energimarknadsinspektionen jobbar för att skapa incitament för detta.
 
I avsnittet refereras till följande rapporter och artiklar:
 
 Elnätstariffer för ett effektivt utnyttjande av elnäten — Energimarknadsinspektionen, 2020
 
 Reformerad intäktsram — Lars Bergman med flera, Energiforsk, 2024
 
 Intäktsregleringen missgynnar elnät med mycket sol- och vindkraft — Per Everhill, Tekniska Verken, 2025
 
 Inriktning för reglering av elnätsföretagens intäktsramar 2028-2031 — Energimarknadsinspektionen, 2025

Therése Hindman Persson, Om effekttariffer och incitament för mer effektivt nyttjande av elnäten

Premiäravsnittet med Chalmersprofessorn Björn Sandén blev en panorama över solcellsutvecklingen de senaste 150 (!) åren, och med lite extra fokus på vad som egentligen hände i Tyskland – det som bidrog starkt till att det idag finns relativt billiga solceller, världen över.

Björn Sandén, Om den nya energirevolutionen

Vad som i tonåren började som ett brinnande intresse utvecklades för Mats Nyblom till en karriär i järnvägens tjänst. De senaste decennierna har han bl.a. varit med och byggt upp godstågföretaget Hector Rail till att tangera miljardomsättning, försökt etablera lågpriståg på helger (Saga Rail), och hjälpt DN att köra ner sina läsare till Venedig. 
Det 64:e avsnittet av podden spelade vi passande nog in på Mats egna järnvägsstation - Kragenäs station längs Bohusbanan. I avsnittet ger Mats en historik av den svenska järnvägen, och berättar — genom erfarenheter av att driva tågföretag på både gods- och passagerarsidan — om hur den svenska tågmarknaden fungerar idag. Mats går även igenom tågets huvudsakliga för- och nackdelar i förhållande till andra transportslag. 
 
Avslutningsvis resonerar vi kring hur tåget kan bli bättre i framtiden. Hur kan den befintliga tåginfrastrukturen nyttjas bättre? Hur får man till nattåg på 5 timmar till Hamburg? Vilka tekniska framsteg kan vi hoppas på? Mats går även igenom hur han resonerar kring de snabbtågförbindelser som planeras i Sverige.
 
För den som vill veta mer om historiken kring den svenska järnvägen och ta del av essäer från Mats karriär inom tågbranschen finns hans bok att beställa här.

Mats Nyblom, Om hur tåget ska få sin renässans

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...