Så togs tunnelbanan från kriget till moderniteten

Medan bomberna föll över Europa ritades ett nytt nätverk under marken: Stockholms tunnelbana. Ett projekt som den här hösten fyller 75 år och som kom att symbolisera både frihet såväl som planering och kontroll.

I det här avsnittet möts Mauricio Rojas, författare till Dåligt samvete: Sverige och andra världskriget, och Pär Isaksson, författare till Tunnelbanemiraklet: projektet som byggde den moderna staden, i ett samtal om ett Sverige i förändring. Förlagets Anna D. Linder leder diskussionen.

Hur vågade ett land som fruktade en europeisk framtid formad av Tyskland ändå välja att planera sin egen, med tunnelbanan som symbol för utveckling och hopp? Bär vi fortfarande på det dåliga samvetet från kriget i vår syn på trygghet, modernitet och moral? Och vad blev egentligen priset för vår “neutralitet”?