app_store_button

google_play_button

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Lyt når som helst, hvor som helst 

Acast

Välkommen till Historiepodden - det magiska gränsland där folkbildning & underhållning möts & bildar en härlig symbios. Varje söndag bjuder gymnasielärarna Daniel Hermansson & Robin Olovsson på rykande inaktuella händelser. Enjoy! 
 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historiepodden

På en gravsten i bayerska Ansbach står följande skrivet: Här vilar Kaspar Hauser. Sin tids gåta. Hans födsel oklar, hans död mystisk. 1833.

De korta fraserna – skrivna på latin – ringar in den gåta som fängslade 1800-talets Europa. En sömnig måndag 1828 hade en ung man kommit gående in i Nürnberg. Han kunde knappt göra sig förstådd. Ingen visste varifrån han kom eller vad han hade varit med om. Allt man egentligen hade att gå på var ett namn: Kaspar Hauser.

Vi är stolta att presentera detta rafflande avsnitt om mannen som blev en av 1800-talets stora historiska gåtor – och om tidsåldern som hejdlöst omfamnade honom och gjorde honom till sin egen.

*

Läslista (bl a)

Appel, Maria, ‘Efter 200 år: Forskare har löst mysterium om mystiskt hittebarn’, Världens Historia, 14 augusti 2024.

Broberg, Jan, Den heliga Graal och Zorro: arkeologiska och historiska gåtor, 1:a e-boksuppl. (Köpenhamn: Saga Egmont/Lindhardt og Ringhof, 2018 [1979]), s. 89–94.

Newton, Michael, Savage Girls and Wild Boys: A History of Feral Children (London: Faber and Faber, 2002), kap. 5, ‘The Child of Europe’.

Parson, Walther, Christina Amory, Turi King et al., ‘Kaspar Hauser’s alleged noble origin – New molecular genetic analyses resolve the controversy’, iScience, 27 (2024)

‘Lurad på sin bördsrätt?’, i Vad hände egentligen? Nytt ljus över historiens mysterier (Det Bästa), s. 334–340.

Film:

Herzog, Werner ”Kaspar Hauser – var och en för sig och Gud mot alla” (1974)

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

617. Mysteriet Kaspar Hauser

När nivån på stanken i London sommaren 1858 når kulmen börjar man undra om det inte är dags att göra något åt det? Den växande befolkningsnivån ledde till allt mer avfall som enklast tömdes i floden Themsen. Kunde stanken påverka spridningen av Kolera? Kanske det, tänkte förståsigpåare. Det här är avsnittet om hur London moderniserade sin hantering av avfallshanteringen, kort och gott en enorm ingenjörsinsats för konstruerandet av stadens kloaksystem som ingenjören Joseph Balzagette dirigerade.
 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ur arkiven: Londons stora stank (nr 359)

Nu är det här, avsnittet om den episka kampen mellan människa och planetens största rovdjur - kaskeloten. Den ena ville överleva, den andra ville sälja hudkräm. Följ med på en djuplodande resa i valjaktens 1800-tal. Det blir sänkningen av Essex, det blir Mocha Dick och det blir Moby Dick!

Läslista:

“Den lodande människan” - Patrik Svensson

“Vattenvarelser” - Jakob Christensson

“Vikingatidens vagga” - Christina Ekero Eriksson

“Darwins idé” - Staffan Ulfstrand

Världens historia 6/2009, 14/2009

“Tidernas största äventyr” magasin 2017

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

616. Val-special 2/2: Kaskeloten

Det är den stora val-dagen!! Detta firas naturligtvis som sig bör med det i åratal så hett eftertraktade och önskade (främst av oss) val-avsnittet! Ja det är ju så stora djur att det får bli TVÅ val-special. Denna vecka följer vi rätvalarnas resa från många till nästan inga. I en tid före syntetiskt skapade material använde sig människan av mycket som fanns att utvinna ur valens kropp, vi förvandlade den till produkter av olika slag. Häng med på saltstänkta äventyr! 

Läslista:

“Den lodande människan” - Patrik Svensson

“Vattenvarelser” - Jakob Christensson

“Vikingatidens vagga” - Christina Ekero Eriksson

“Darwins idé” - Staffan Ulfstrand

Världens historia 6/2009, 14/2009

“Tidernas största äventyr” magasin 2017

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

615. Val-special 1/2: Rätvalarnas utrotning

Vi är i valtider, och då blickar man förstås alltid tillbaka och tänker på forna tiders val. Vilka brännheta frågor är det som gjort varje val till det största ödesvalet någonsin? 1982 var det löntagarfonderna som skulle avgöra landets framtid för alltid...eller? Just då verkade det som det i alla fall. Om man silar lite i sakfrågorna i varje val går det ganska enkelt att se teman från det tidigare repriserade "kosackvalet 1928" via valet 1982 till nutid, vänsterfrågor och högerfrågor stångas med ekonomiskt och socialt innehåll, "käbblet" är detsamma. Men något som inte är detsamma, åtminstone inte riktigt än, det är modet. 1982 var de stora kavajerna, de gräsliga färgernas och de ovårdade frisyrernas tid. Det är den tiden vi gärna vill tillbaka till, åtminstone för en stund, följ med oss dit!

 

Bli prenumerant för 29 kr/månaden och undvik reklam

https://historiepodden.supercast.com/

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ur arkiven: Riksdagsvalet & kvalet 1982 (nr 117)

På vita duken är kvinnliga spioner alltid eleganta, förföriska... och livsfarliga. Verkligheten var både farligare och mindre glamoröst – men nästan mer uppseendeväckande.

I dagens avsnitt följer Historiepodden Noor Inayat Khan och Nancy Wake, två mycket olika kvinnor som skickades till det ockuperade Frankrike av brittiska SOE. Den ena var sufiskt fostrad barnboksförfattare och radiooperatör; den andra en frispråkig journalist, motståndskvinna och organisatör. Med livet som insats stred de mot Nazityskland.

Läslista:

Alberge, Dalya, ‘Noor Inayat Khan: How British Spy’s Love for Blue Betrayed Her’, The Guardian, 18 June 2020

Basu, Shrabani, Spy Princess: The Life of Noor Inayat Khan (Stroud: Sutton Publishing, 2006).

Bergman, Emma, ‘Radiooperatör bakom tyska linjer’, Världens Historia, 20 december 2019

Hermansson, Niclas och Peter Ryberg, Okända fakta om andra världskriget (Lund: Historiska Media, 2018).

Larsdotter, Anna, Glömda soldater: kvinnorna i andra världskriget (Lund: Historiska Media, 2022).

Larsdotter, Anna, ‘Nancy Wake – agent bakom fiendens linjer’, Militär Historia, nr 8, 2020

Rendsmark, Morten, ‘SOE: Churchills hemliga armé’, Världens Historia, 4 januari 2023

Roberts, Andrew, Churchill: Walking with Destiny (London: Allen Lane, 2018).

Teekah, Ethan, ‘Noor Inayat Khan’, Encyclopaedia Britannica, 1 January 2026

Willsher, Kim, ‘Farewell to Nancy Wake, the Mouse Who Ran Rings around the Nazis’, The Guardian, 8 August 2011, 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

614. Bakom fiendens linje – kvinnliga agenter i naziockuperade Frankrike

Anders Kempe började sitt vuxna liv som artillerist på Frösö skans mitt under den svenska stormaktstidens intensiva krig. Men religiösa erfarenheter, mötet med den radikale tänkaren Paul Felgenhauer och ett växande motstånd mot både kyrkans och statens makt förvandlade honom till något helt annat: en kättare, radikalpacifist och kringflackande författare.

Det här är berättelsen om ”Frösöns Don Quijote” – mannen som bytte kanoner mot pamfletter, fördömde alla krig och drömde om ett kommande fredsrike. På vägen hinner han också bli läkare, alkemist, granmedicinens främste förkämpe och en återkommande huvudvärk för myndigheter i både Sverige, Norge och Hamburg.

Läslista:

Ambjörnsson, Ronny, Don Quijote från Frösön: Anders Kempe – mystiker och samhällskritiker.

Hasselberg, Carl J. E., ‘Alkemister och grubblare i Jämtland på 1600-talet’, Jämten (1922).

Hasselberg, Carl J. E., ‘Anders Kempe och hans religionsfilosofiska åskådning’ (1927).

Olovsson, Robin, Historien om Norrland. D. 1: Från istid till hungerår (Stockholm: Volante, 2024).

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

613. Anders Kempe – en pacifist i svenska stormaktsarmén

Så här i valtider har vi grävt fram ett avsnitt som i sig bara är fyra år gammalt (2022) men som utspelar sig i ett val för 98 år sedan, kanske det mest infekterad av alla svenska valkampanjer, åtminstone togs det till knep som ingen egentligen verkade vilja stå öppet bakom. Det handlar om valaffischer, det handlar om 1928 och om en period då det bolsjevikiska Moskva blev ett slagträ i det så kallade kosackvalet! Häng med oss ner i den politiska gyttjepölen och brottas! 
 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ur arkiven: Kosackvalet 1928 (nr 416)

Katoliker och protestanter i Frankrike har avverkat tre krig under 1560-talet, de tycker inte om varandra. De franska protestanterna kallar sig hugenotter, och nu ska en av deras förnäma representanter, Henrik av Navarra, gifta sig med den franska katolska prinsessan Margot. Den som styrt ihop det hela är änkedrottning Katarina av Medici. Av olika oklara skäl, som vi har teorier kring, avrundas bröllopets festligheter med ett ojämförligt blodbad på tusentals hugenotter i Paris. Följ med oss till det som är de franska religionsstridernas klimax såväl som lågvattenmärke. 

Läslista:

“Lögner - Osanningens historia” - Daniel Rydén

“Systrar, vänninor, krigare och hjältinnor” - Anna Carlstedt / Johanna Vernqvist (red.)

“Politiska mord” - Göran Rystad

Världens historia 5/2012

För att få reklamfria samt extra avsnitt - bli prenumerant för 29 kr/månaden: https://historiepodden.supercast.com/ 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

612. Bartolomeinatten 1572

Vi hälsar ert varmt välkomna tillbaka efter sommaruppehållet. Förvisso bara en vecka långt, men ett uppehåll är ett uppehåll. I dessa valtider undersöker vi ett val som i alla fall vid första anblick framstår som en av historiens största bombnedslag: hur kunde krigshjälten Winston Churchill gå till val två månader efter Victory day och förlora?

Om giganten Winston, om doldisen Clement Attlee, om ett brittiskt folk som längtade efter sociala reformer och mycket mer. Mycket nöje.

----

Läslista

Addison, Paul, ‘Why Churchill Lost in 1945’, BBC History, senast uppdaterad 17 februari 2011

Langworth, Richard M., ‘How Winston Churchill Lost the 1945 British General Election’, The Churchill Project, 27 augusti 2020

Liljegren, B. Winston Churchill · D. 2 · 1939-1965. (Historiska media, 2014).

Roberts, A. Churchill : walking with destiny. (Viking, 2018).

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

611. Varför förlorade Churchill valet 1945?

Nu blir det julkort, tomtar och allmänt julig stämning när vi pratar om hon som kallats tomtens mamma, Jenny Nyström. Det är ett epitet som inte är oförtjänt på det sättet att hon skapat svenskarnas föreställning om tomtens utseende och bidragit till vår inre bild av hur en jul ska firas. 
 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

381. Jenny Nyström - "Tomtens mamma"

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...