App Store

Google Play

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet - på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Välkomna att lyssna!
 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Health for wealth

Hur kan vi rusta oss för ett utmanande liv och arbetsliv? Så att jobbet hjälper oss att hålla oss friska istället för motsatsen.

Negativ stress är olika för olika personer. Det handlar förenklat om att de krav vi upplever överstiger våra upplevda resurser – över tid. Så hur kan vi komma till rätta med det som utmanar oss, på ett hanterbart sätt?

Modellen KASAM

Som så ofta i den här podden använder vi oss av modellen KASAM som du hittar ett helt avsnitt om här. Kortfattat handlar KASAM om att använda begreppen:

* meningsfullhet

* begriplighet

* hanterbarhet

… för att kartlägga de miljöer vi är verksamma i, i vårt fall arbetslivet. Det kan hjälpa oss att se vad vi behöver stärka och på så sätt bygga en buffert av personlig motståndskraft som skyddar oss mot mot negativ stress.

Vissa saker som stressar oss kan vi inte påverka, som krig, inflation eller matpriser. Då behöver vi istället hitta sätt att hantera och förhålla oss till dem.

Andra saker kan vi både påverka och rusta oss inför. Det kokar ofta ner till en enda sak: att få till återhämtning i vardagen.

Strategier som hjälper

Här är några strategier som kan hjälpa:

* Att skaffa goda vanor för hälsan som sömn och motion. Att motion bryter ned skadliga ämnen kan du läsa om här. Att naturen hjälper kan du lyssna mer om här.

* Att vårda dina viktigaste relationer – de är avgörande för hälsan.

* Att sätta gränser mellan jobb och fritid för att kunna vara närvarande där du är.

Tips från er lyssnare

Här är fler tips från er lyssnare:

* Vi är ofta noga med att komma i tid till jobbet. Det är lika viktigt att komma i tid till sin ledighet.

* Släpp saker lite oftare. Testa och se vad som händer.

* Var killräcklig. Våga ifrågasätta när mer och mer saker läggs till.

* Reflektera över hur det du gör faktiskt får dig att må.

* Vägen till väggen kan vara väldigt rolig.

Vår samarbetspartner motivation.se har många artiklar om utmattning. Vi hittade en fin text av Anneli Godman om vad hon hade önskat att hon hade vetat och gjort innan hon blev utmattad.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

345: Bli frisk, inte sjuk, av jobbet - del 3 (repris)

Hälsa är inte en individuell prestation. Stress på jobbet har ofta med det större sammanhanget att göra.

För nio år sen startade vi den här podden för att samhället verkade ha fastnat i en rävsax. Sociala medier flödade över av tips och råd om personlig hälsa, men ingen pratade om hur man skapar ett friskt sammanhang. På arbetsplatser där människor blev sjuka av stress erbjöds stressföreläsningar - som om det var individens fel att den kände sig pressad och otillräcklig. Men stress och ohälsa är organisatoriska och samhälleliga problem, inte bara individens ansvar.

Vi insåg att om vi ville göra något åt det här var arbetslivet en bra plats att börja. De flesta har ett jobb, och lyckas vi motverka stressen där är chanserna goda att det spiller över även på resten av livet.

Dessutom visade forskning och erfarenheter att människor som mår bra, kan prestera bra. Och för att må bra behöver vi goda samarbeten, rätt resurser, handlingsutrymme och trygga ledare, som har tid att leda.

Medvetenheten har ökat

Sedan vi startade 2016 har medvetenheten kring arbetsrelaterad hälsa ökat. Det är mer legitimt att prata om stress och ohälsa, och frågorna finns nu oftare på ledningsnivå i både privat och offentlig sektor. Kunskapen om friskfaktorer och proaktiva insatser har också förbättrats.

Konkreta handlingar är mer ovanliga

Trots det finns en klyfta mellan insikt och handling. Många arbetsplatser saknar förmågan att säga ”vänta lite nu”, stanna upp och reflektera: Vad är syftet med det här? Är det här hållbart?

I nio år har vi lyft konkreta verktyg och inspirerat till dialog om organisatoriska förändringar som stärker hälsan långsiktigt. Resultatet är över 300 poddavsnitt som kan guida dig som vill jobba med det här i din organisation.

Nu är det dags för Boel att lämna podden och fokusera på annat, men Ann-Sofie fortsätter precis som vanligt. Du som lyssnar kan förvänta dig inspiration, idéer och tips varje vecka där du lyssnar på poddar.

Vår samarbetspartner Twitch Health vet att chefen är en nyckelperson för hälsa på arbetsplatsen. Men det är inte alltid så lätt för chefen själv att få till hälsa som blir av. Det blir en paradox: chefsparadoxen! De här frågorna kan hjälpa dig att hantera chefernas utsatta position.

Vår samarbetspartner Effektiv Nu hjälper tjänstemän att minska stress och arbeta hjärnsmart och mer hållbart genom att förbättra den digitala kompetensen, främst i Microsoft 365 och Google G Suite. Läs mer om hur ni kan förbättra den digitala arbetsmiljön och ägna hjärnkraften åt rätt saker på Effektiv Nus hemsida.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

346: Stress kommer från sammanhanget. Inte individen.

Att sätta och nå meningsfulla mål

I detta avsnitt får du konkreta tips på hur du kan sätta och arbeta mot meningsfulla mål för det nya året, med fokus på att bygga hållbara vanor och hitta tydlighet i riktningen. Det handlar om att skapa framsteg snarare än att bara bocka av uppgifter, och om att koppla mål till en känsla av syfte och meningsfullhet. Här är de fem huvudpunkterna:

Sätt tydliga och meningsfulla mål 1. Börja med att identifiera vad du vill uppnå och, ännu viktigare, varför. Målen bör kopplas till en känsla, som lugn, energi eller stolthet. Dela in målen i känslomål (t.ex. att känna sig hälsosam), prestationsmål (t.ex. att uppnå en ny roll) eller vanemål (t.ex. att bygga långsiktiga rutiner). Genom att koppla målen till något som känns meningsfullt skapar du bättre förutsättningar för motivation.
Skapa en flexibel plan 2. När målen är tydliga är nästa steg att göra en plan med små och hanterbara steg som passar in i din vardag. Undvik att gå ut för hårt – en förändring är en process, inte en sprint. Till exempel kan en enkel start vara att avsätta fem minuter varje dag för att reflektera över vad som gick bra och vad som kan förbättras. Planen bör vara flexibel så att den går att anpassa till oförutsedda händelser.
Gör det enkelt att agera 3. Koppla nya vanor till befintliga rutiner, som att reflektera efter lunch eller planera din dag medan du borstar tänderna. Gör det praktiskt enkelt genom att förbereda saker i förväg, som att lägga fram träningskläder. Använd också påminnelser, både fysiska och digitala, för att ge dig själv en knuff i rätt riktning när det behövs.
Rusta dig för motgångar 4. Identifiera möjliga hinder och skapa strategier för att hantera dem. Använd WOOP-metoden: Wish (vad du vill uppnå), Outcome (effekten du vill ha), Obstacle (möjliga hinder) och Plan (hur du hanterar hindren). Exempelvis, om trötthet riskerar att hindra dig från träning, ha en plan för att motivera dig själv eller hitta ett alternativ som känns mer överkomligt.
Följ upp och reflektera regelbundet 5. Utvärdera dina framsteg genom att dokumentera och reflektera över förändringarna, även små framsteg. Använd exempelvis en kalender för att markera varje gång du genomför en handling kopplad till målet. Reflektera över hur det påverkar ditt välmående, och använd de positiva effekterna för att stärka motivationen och skapa energi för ytterligare förändringar.

Sammanfattningsvis handlar meningsfull förändring om att sätta tydliga mål, ta små steg, vara flexibel och regelbundet reflektera över framgångar. Med rätt strategi kan du inte bara nå dina mål utan också bibehålla dem och skapa förutsättningar för långsiktig utveckling och välbefinnande.

För dig som kan ta dig dit är du varmt välkommen på en öppen frukostföreläsning om att sätta mål som individ och yrkesrollen den 16:e januari på fina och trevliga Boulebar Liljeholmen. Här kan du läsa mer och anmäla dig– kostnadsfritt!

Poddens långvariga samarbetspartner Twitch Health's motto är “hälsa som blir av”-för vad spelar det för roll om en organisation satsar massa pengar och tid på lösryckta hälsoinsatser som inte får effekt? De har lång erfarenhet, forskningsbaserad förankring och erfarenhet från företag i många olika marknader med olika förutsättningar och utmaningar. I och med det kan Twitch Health hjälpa er hela vägen från önskan om förbättrad hälsa till konkreta resultat som syns och kan mätas och viktigast av allt- och känns hos era medarbetare. Läs mer hur det går till på Twitchhealth.se

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

347: Sätt och nå meningsfulla mål

Hur man stöttar en person som inte mår bra och samtidigt tar hand om sig själv
Många av oss befinner oss någon gång i livet i en situation där vi har en anhörig, en vän eller en nära kollega som inte mår bra. I det här avsnittet har jag med mig Pernilla Aspe, terapeut och ledarskapskonsult, delar i detta poddavsnitt med sig av sina erfarenheter och verktyg för hur man kan navigera i denna ibland svåra roll.

De vanligaste utmaningarna för anhöriga
Enligt Pernilla är skuld en av de mest frekventa känslorna som drabbar personer som är anhöriga till någon som mår dåligt. Skulden kan vara dubbel:

Skuld gentemot personen som mår dåligt • , eftersom man kanske inte känner att man räcker till eller gör tillräckligt.
Skuld gentemot andra delar av sitt liv • , som jobb, andra relationer och barn som kanske inte får lika mycket uppmärksamhet.

Denna skuld skapar en “klämsits” som gör att många känner sig otillräckliga på flera fronter samtidigt. Samtidigt kan det finnas en känsla av skam för att erkänna att man inte klarar av situationen.

Hur man navigerar känslan av att inte räcka till
Pernilla poängterar att det är avgörande att kartlägga sina resurser och energinivåer. Hon föreslår en proaktiv strategi för att identifiera:

Vad tar energi?Vad ger energi?Vad är nödvändigt att prioritera?
Tillåt dig att säga: ”Jag är trött”
Ett av de viktigaste stegen för att hantera situationen är att kunna erkänna sina egna begränsningar och behov. Pernilla beskriver hur svårt det kan vara för många att tillåta sig själva att uttrycka saker som:

 • ”Det här är jobbigt.”
 • ”Jag är trött och orkar inte mer.”

Att erkänna detta innebär inte att man är en dålig förälder, partner eller kollega – det är snarare ett sätt att möta verkligheten och börja skapa lösningar. Pernilla menar att det är avgörande att söka trygga rum där man kan ventilera dessa känslor utan att bli dömd.

Återhämtning och glädje – vad längtar du efter?
För att orka stötta någon annan måste man själv fylla på energi. Men vad är återhämtning? Pernilla poängterar att det ser olika ut för olika individer och att det inte alltid är enkelt att veta vad man behöver. Hon föreslår frågor som:

Vad längtar du efter?Hur kan du skapa utrymme för återhämtning?

Att fånga det positiva – utan att ignorera det jobbiga
Pernilla betonar vikten av att kunna hitta de små positiva stunderna i en annars tuff vardag. Detta handlar inte om ”toxic positivity” eller att förneka svårigheter, utan om att låta både det jobbiga och det positiva existera sida vid sida.

Reflektera över vad som gick bra idagTillåt dig att känna glädjeSätt gränser och våga be om hjälpSäg nej utan skuldBe om hjälpStötta på arbetsplatsen – rollen som chef och kollega
Chefers roll

Skapa en tillåtande kulturHjälp till med prioriteringarHa täta avstämningar
Kollegors roll

Lyssna utan att dömaFråga hur du kan stöttaDela glädje med fingertoppskänsla

Pernillas råd är en påminnelse om att vi alla är människor med begränsade resurser. Att ta hand om sig själv är inte egoistiskt – det är nödvändigt. Sköt om dig!

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

348: Håll när du är den som stöttar

Långt från trender och prestation-nära vardagslivet!

I det här avsnittet välkomnar jag Fredrik Karlsson, VD på Twitch Health som co-host i podden! Vi valde att prata lite om vilka vi är för att förhoppningsvis stärka bilden av att vi inte heller tycker att det här med att få till hälsan alltid är så lätt!

Vad pratar vi om?
Vi diskuterar hälsa ur ett resursperspektiv. Hälsa är inte något vi bockar av, utan en ständig tillgång som vi måste vårda. Det handlar om helheten – fysisk, mental, social och existentiell hälsa. Vi pratar också om vikten av att reflektera över våra livsroller och hur vi skapar balans mellan dem.

Hälsa ska inte vara en "trend", men vi tar också upp hur hälsotrender kan påverka och varför det är viktigt att skapa hållbara vanor istället för att följa kortsiktiga lösningar. För oss handlar det om att bygga en grund för välmående som håller i längden.

Vi betonar särskilt att:

Reflektion och planering är nycklar till hälsa. • Genom att stanna upp och fråga oss själva vad som är viktigt kan vi skapa riktning och prioritera det som verkligen gör skillnad.
Bygga hållbara vanor: • Små, positiva förändringar som integreras i vardagen är ofta mer kraftfulla än stora livsomställningar.
Ställa rätt frågor: • Att vara nyfiken på oss själva och våra beteenden hjälper oss att ta bättre beslut och skapa långsiktig balans.
Fokusera på styrkor: • Det handlar inte bara om att förbättra, utan också om att bevara det vi redan gör bra.
Se hälsa som en investering: • Att sätta vår personliga hälsa först är inte egoistiskt – det gör oss bättre i alla våra roller, både privat och professionellt.

Sex viktiga frågor som guidar dig till din hälsa:Fredrik: Vilka är dina roller i livet, och vad är viktigast i dem? 1. Reflektera över hur du vill må och känna dig i de olika rollerna.
Annie: Vad är viktigt för dig att ägna din tid och energi åt? 2. Om du inte fick säga något på ett dygn, skulle det synas hur du spenderar din tid och energi att du prioriterar det?
Annie: Inför ett beslut: Hur får det här dig att må? 3. Fråga dig själv hur något får dig att må om 10 minuter, 10 dagar och 10 år.
Annie: Om du fortsätter som nu, var hamnar du då? 4. Mentalt och fysiskt – hur ser din framtid ut om du inte gör någon förändring?
Fredrik: Vad behöver du göra för att behålla eller förbättra ditt mående? 5. Fokusera både på att stärka det som redan fungerar och på att förbättra där det behövs.
Fredrik: Vad är dina styrkor och vad gör du redan bra? 6. Identifiera det som fungerar och bygg vidare på det.

Sammanfattningsvis
Vi avslutar med att reflektera över vikten av att skapa mening och sammanhang i våra liv. Hälsa är ett brett begrepp som sträcker sig långt bortom trender och snabba lösningar – det handlar om att förstå vad vi behöver som människor och hur vi kan agera för att må bra både i vardagen och i våra roller.

Vi hoppas att våra frågor och insikter inspirerar dig att reflektera över din egen hälsa och prioriteringar. Hör gärna av dig till Fredrik eller mig med feedback eller funderingar – vi vill fortsätta samtalet tillsammans med er som lyssnar.

Följ oss också på våra sociala medier för fler tankar och tips kring hälsa och ledarskap. Tack för att du lyssnade!

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

349: Skapa din hälsa på riktigt

Hur kan ett snällare förhållningssätt till dig själv vara din bästa motor? 

Hur kan självmedkänsla – ett begrepp som kanske inte känns lika handlingskraftigt som "disciplin" eller "engagemang" – faktiskt bli en hållbar drivkraft på arbetsplatsen? Det är temat för veckans avsnitt av Health for Wealth, där vi pratar om hur vi kan skapa hälsa på jobbet. Med oss har vi psykologen och stressexperten Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet.

Vad är självmedkänsla egentligen?

Självmedkänsla är ett begrepp som ibland missförstås som att "vara snäll och nöjd med sig själv", vilket kan väcka motstånd hos många. Sofia förklarar att det inte handlar om att bli passiv eller luta sig tillbaka. I själva verket är det tvärtom: självmedkänsla handlar om att stötta och peppa sig själv, ge sig kraft och mod att våga möta utmaningar, och skapa långsiktiga hållbara vanor.

Självmedkänsla och prestation

Det är lätt att tro att självmedkänsla står i motsats till prestation. Men enligt Sofia är det precis tvärtom. När vi skapar trygghet för oss själva aktiverar vi de delar av hjärnan som behövs för kreativitet, problemlösning och långsiktig prestation. Utan självmedkänsla hamnar vi ofta i ett självkritiskt eller stressat tillstånd, vilket gör oss sämre på att samarbeta, tänka långsiktigt och lösa komplexa uppgifter.

Självmedkänsla på jobbet: Vad krävs?

För att självmedkänsla ska bli en del av arbetsplatsen behöver både individer och organisationer bidra. På individnivå handlar det om att utveckla en inre dialog där vi regelbundet stämmer av med oss själva: Vad behöver jag just nu? Sofia betonar att bara ställa den frågan kan vara ett första steg mot att bryta stressiga mönster och visa sig själv omtanke.

Konkret om självmedkänsla: Så börjar du

Sofia delar med sig av några praktiska tips för att stärka självmedkänslan:

Ställ frågan: "Vad behöver jag just nu?"

Börja smått – testa i tio minuter

Utveckla förståelse för dig själv

Självmedkänsla som kultur på arbetsplatsen

Vi diskuterar också vikten av att normalisera självmedkänsla på arbetsplatsen. Istället för att se det som en "friskvårdsinsats" som individer själva ansvarar för, bör det integreras i organisationens kultur och struktur. Sofia föreslår att organisationer bör ha experter, exempelvis psykologer eller beteendevetare, som kan bidra till ledningsgruppens strategier för att skapa en trygg och produktiv arbetsmiljö.

Självmedkänsla – en medvind som rör oss framåt

En av de viktigaste insikterna från samtalet är att självmedkänsla inte är motsatsen till framgång och prestation – det är en förutsättning för båda. Genom att stötta oss själva på ett omtänksamt och hållbart sätt kan vi inte bara må bättre, utan också prestera bättre och skapa en arbetsmiljö som gynnar både individer och organisationen som helhet.

Så varför inte börja redan idag? Prova att ställa frågan: Vad behöver jag just nu? Kanske är svaret en paus, en promenad, eller bara en påminnelse om att du gör så gott du kan.

Och om du vill fördjupa dig ytterligare, missa inte Sofia Viottis bok Självmedkänsla på jobbet. Den kan bli din guide till att skapa en medvind – både för dig själv och andra.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

350: Självmedkänsla som medvind i arbetslivet

Du kanske vill ta ordet oftare på möten? Eller vill slipa på dina presentationer?

Att tala inför publik gör många av oss väldigt nervösa. Den amerikanske författaren Mark Twain lär ha sagt: ”There are two types of speakers: those that are nervous and those that are liars.” 

Det positiva med det här är att det finns mycket att vinna på att ta steget och våga tala, ändå. Först och främst för att det ibland är avgörande i livet att kunna göra sin röst hörd. Men också för att det ger en riktig kick att våga och lyckas. 

Din vilja spelar roll

Bara du vill något är du på god väg. Det som spelar störst roll är att du har ett budskap och att du ser något viktigt eller meningsfullt med det.

Vad är du rädd för?

Rädslor är helt normalt, de flesta är nervösa. För att komma vidare och inte fastna i rädslan, fundera på vad det egentligen är du är rädd för. Sätt fingret på de värsta farhågorna.

Är det att du ska få tunghäfta, att publiken ska vara ointresserad eller att tekniken ska krångla? Vad är det värsta som kan hända?

Förbered dig på rätt saker

När du har det klart för dig blir nästa fråga vad du kan göra för att förbereda dig. Läs in på ämnet – men tänk inte att du måste kunna ALLT. Du måste bara kunna tillräckligt för just det tillfället du förberede. Fråga en kollega om hjälp att bolla idéer eller få stöd med tekniken.

Släpp taget om dig själv

Det kanske viktigaste tipset av alla är att släppa taget om dig själv. Om du harklar dig eller verkar nervös, vad gör det så länge innehållet är angeläget? Det tankesättet kan hjälpa dig att komma förbi nervositeten. Fokusera på ditt budskap istället.

Skapa en röd tråd

Ge dig själv att förbereda en bra inledning, innehåll och avslutning. Ha en ram, en röd tråd.

Engagera med frågor

Engagera dem du har i rummet – hur inleder du? En fråga kan väcka intresse och göra det tryggare och roligare att börja.

Repetera gärna och ofta

Missa inte att repetera, var inte rädd för det. Sammanfatta regelbundet innan du tar nästa steg. Titta tillbaka och summera. Skicka ut en fråga då och då. för repetition och reflektion.

Avslutet: hjälp lyssnarna att summera i 3-5 punkter. Vad vill du att de tar med sig?

Det är inte din Powerpoint eller presentation som är det viktiga utan det du har att säga. Du ska inte ha mycket text för då konkurrerar texten i presentationen med det du säger och ingen hänger med. Använd en rubrik per bild eller max tre korta punkter.

Använd kroppens resurser. Stå upp även om det är digitalt, då ger du bättre plats åt lungorna och andningen. Prata lugnt och låt människor få tid att ta emot ditt budskap.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

351: Bli en tryggare och bättre talare

Våga det du vill – Mod, sårbarhet och att hantera motgångar

Att våga göra det vi innerst inne vill kräver något av oss – mod. Mod att misslyckas, mod att vara sårbara och mod att resa oss igen. Men vad innebär mod i praktiken? Hur tränar vi oss på det, och varför är det så svårt? Det här är frågor vi diskuterar med Loa Lava Brynjolfsdotter, föreläsare, författare och expert på modigt ledarskap.

-------------------

Mod och bekvämlighet – går de att kombinera?

En av de mest intressanta diskussionerna rör Brené Browns citat:

"Du kan ha mod och du kan vara bekväm, men du kan inte ha båda samtidigt."

Loa, som har utbildats av Brené Brown och håller hennes ledarskapsprogram Dare to Lead i Sverige, förklarar att citatet ofta skapar förvirring.

"Det handlar inte om att vi alltid ska vara obekväma, utan om att modiga handlingar i sig aldrig är bekväma i stunden. Det kommer alltid att finnas en viss risk och en ovisshet."

Däremot kan vi göra det lättare att vara modiga genom att skapa rätt förutsättningar runt oss – i team, organisationer och relationer.

"Om vi jobbar i ett team där det finns psykologisk trygghet, där vi vet att vi inte kommer att straffas för misstag, då blir det lättare att ta de modiga stegen."

-------------------

Misslyckande, motgångar och skam – vad är skillnaden?

Misslyckanden, motgångar och skam är begrepp som ofta används synonymt, men Loa klargör skillnaderna:

🔹 Misstag = Ett objektivt fel där det finns en manual för rätt och fel. Inom säkerhetskritiska branscher är det viktigt att rapportera misstag.

🔹 Motgångar = Något som sker utanför vår kontroll, exempelvis en pandemi eller en tågförsening.

🔹 Misslyckanden = En subjektiv upplevelse, kopplad till våra egna eller andras förväntningar.

-------------------

Att träna upp mod – fyra avgörande förmågor

Loa poängterar att mod inte är en medfödd egenskap – det är en förmåga vi kan träna på. I ledarskapsprogrammet "Dare to Lead" arbetar hon med fyra nyckelförmågor som bygger modigt ledarskap:

 1. Våga kliva in i sårbarheten
 2. Vara grundade i våra värderingar
 3. Bygga förtroende och tillit
 4. Resa sig efter motgångar och misslyckanden

-------------------

Avslutande reflektion – Våga vara sann mot dig själv

Mot slutet av samtalet lyfter Loa det kanske mest avgörande insikten:

"Det jag ser i alla organisationer jag jobbar med är att människor kämpar för att vara sanna mot sig själva. Att våga vara den man är, att stå upp för det man tror på – det är kanske det modigaste vi kan göra."

Det gäller både i arbetslivet och privatlivet. Att våga ställa obekväma frågor, utmana normer, eller helt enkelt bara vara sig själv kräver mod – men det är också nyckeln till en djupare mening och hållbar utveckling.

Så, vad vill du våga? Och vad kan du göra redan idag för att ta ett litet steg mot det?

Vill du fördjupa dig mer i ämnet? Läs Loa Lava Brynjolfsdotters bok om modigt ledarskap och hur vi kan bygga upp vår förmåga att våga

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

352: Mot att möta motgångar

Investera rätt och effektivt!

I det här avsnittet fördjupar vi oss i hälsa på arbetsplatsen och vilka trender som påverkar vårt sätt att arbeta med hållbar prestation och välmående. Vi går igenom insikter från trendlistor, diskuterar vilken roll arbetsgivare spelar och reflekterar över hur företag kan arbeta strategiskt med hälsa.

Hälsotrender - nya som gamla?

Vi inledde samtalet med att reflektera kring hälsotrender och vikten av att analysera dem kritiskt. Trendlistor är ofta klickvänliga, men vi behöver förstå vad som faktiskt är relevant för arbetsplatsen och vilka insatser som ger långsiktig effekt.

Efter att ha analyserat över 200 trendlistor såg Fredrik att vissa områden återkommer gång på gång, medan andra är nya. De mest frekventa trenderna var:

1️⃣ Teknologi & Hälsa – Wearables, AI och digital hälsocoaching

2️⃣ Mental hälsa – Fokus på stresshantering och välmående

3️⃣ Träning & Fitness – Fysisk hälsa som en fortsatt central del

4️⃣ Återhämtning – Balansen mellan prestation och vila

5️⃣ Gemenskap – Vikten av relationer och social hälsa

6️⃣ Hälsa för äldre – En naturlig utveckling med en åldrande befolkning

7️⃣ Hållbarhet & Livsstil – Miljömedvetna val i vardagen

8️⃣ DNA & Personanpassning – Precisionsmedicin och individanpassade hälsotjänster

9️⃣ Wellness-coaching – Coaching för att stötta livsstilsförändringar

Vi noterade att gemenskap och mental hälsa får allt större utrymme, vilket visar på en förflyttning från enbart fysisk hälsa till en mer holistisk syn på välmående.

Hälsa på arbetsplatsen – från förmåner till strategiska insatser

Vi diskuterade även hälsoförmåner och vilken roll de spelar i en organisation. En vanlig utmaning är att många arbetsgivare fokuserar på vilka förmåner de erbjuder, snarare än hur de används och vilken effekt de har.

Exempelvis har 95 % av arbetsgivarna friskvårdsbidrag, men frågan är om det verkligen leder till ökat välmående? Ett snyggt gym på arbetsplatsen är bara en lösning om kulturen och strukturerna möjliggör användning. Såhär ser en översikt ut av det som organisationer i Chefs undersökning erbjuder. 

Vi lyfte fram att arbetsgivare bör gå från önskelistor till effektiva insatser:

✅ Istället för att bara fråga "Vad vill ni ha?" bör man fråga "Vad behöver ni för att må bra och prestera hållbart?"

✅ Istället för att lägga pengar på individuella förmåner bör man investera i en arbetsmiljö där hälsa är en naturlig del av vardagen.

Till exempel kan en möteskultur som stöttar återhämtning och social interaktion kan ha större hälsoeffekt än en friskvårdsförmån som få utnyttjar.

📊 Strategisk hälsa vs. "Need to Have"

Vi tittade vidare på tidningen Chefs undersökning som visade att:

🔹 28 % av organisationer säger att hälften av deras insatser är förebyggande

🔹 72 % säger att de försöker ha en öppen dialog om stress, men endast 24 % har en konkret strategi

Vi diskuterade att en strategi är mer än en intention. En arbetsgivare som säger "vi har en öppen dialog om stress" har egentligen ingen konkret strategi. För att verkligen arbeta hälsostrategiskt behöver man gå längre än att bara erbjuda förmåner – man måste koppla dem till företagets mål, arbetssätt och kultur.

För att skapa en hållbar arbetsmiljö behöver vi skifta fokus från enskilda erbjudanden till en långsiktig strategi där hälsa är en integrerad del av arbetet.

Vi hoppas att dessa insikter kan hjälpa er att reflektera över vad ni erbjuder, hur ni gör det och vilken effekt det faktiskt har.

Vårt nyckelbudskap är: Hälsa är inte en trend – det är en strategisk fördel!

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

353: Hälsotrender och förmåner på arbetsplatsen

Digitala miljöer blir en allt större del av mångas arbetsvardag. Och med det växer även frustration och stress kring sega system.

Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket upplever en fjärdedel av anställda svenskar digital stress på jobbet. Det kan bero på överdriven användning av digitala enheter, krav på ständig tillgänglighet, informationsöverbelastning och, eller brist på möjlighet att koppla av och återhämta sig. En studie av Stressforskningsinstitutet i Stockholm visade att ungefär hälften av de tillfrågade hade svårt att hantera den digitala arbetsmiljön och att det fanns en ökande tendens att blanda arbete och privatliv på grund av digitala kommunikationsmedel.

Teknikstrul tar 75 minuter varje vecka

En studie från Novus på uppdrag av IT-företaget Avoki visade att svenskar i genomsnitt lägger 75 minuter varje arbetsvecka på onödigt teknikstrul. Det motsvarar 2 veckors arbetstid varje år, tid som skulle kunna användas för att öka produktiviteten och stärka den svenska konkurrenskraften, eller ge medarbetarna längre semester och återhämtning. Cirka hälften av svenskarna har 3-5 timmar digital arbetstid per dag, ett arbete som många gånger utförs i en undermålig och eftersatt IT-infrastruktur.

– 51 procent säger att det tar mest tid att logga in i olika system.

– 32 procent anser att det tar mest tid att hitta rätt dokument.

– 27 procent anser att en bristfällig uppkoppling är den främsta tidsstölden.

– 18 procent irriteras av kollegornas val av kommunikationskanaler.

Här är våra tips för att minimera IT-stressen och om hur du hanterar problemen när de väl dyker upp.

 • Respektera läroprocessen
 • Hantera frustrationen konstruktivt
 • Sätt tydliga förväntningar på närvaron

Här är två tidigare avsnitt vi nämner:

285: En värld utan IT-stress – är det möjligt? Ester Daniel Ytterbrink.

169: Är det tid eller plats som avgör när du jobbar? Kristina Palm.

Enligt vår partner Twitch Health finns det tre vanliga dikeskörningar många organisationer gör när de vill mäta och påverka medarbetarnas hälsa. Förutom att förväxla låg sjukfrånvaro med hälsa finns en risk att tro att själva mätningen är hälsofrämjande och en ovana att mäta sånt som sen faktiskt är svårt att påverka.

Twitch Health hjälper istället sina kunder att mäta rätt saker, förankra i organisationen och se till att det finns en plan för att agera på resultatet. De ser helt enkelt till att hälsan faktiskt blir 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

354: Hantera din IT-stress (repris)

I många budskap som når oss varje dag: i reklam, sociala medier och i vanliga samtal, kan man få för sig att hälsa är en prestation. Men det är fel.

Hälsa är en resurs. Hälsan är inte ett mål i sig, utan något vi behöver för att klara av livet och nå våra mål, vilka nu de är. Ofta hamnar vi snett när vi tänker på hälsa som en prestation.

Hälsan ska stötta och bära oss

Hälsan är något vi behöver ha med oss hela tiden, något som ska stötta oss och bära oss genom livet och arbetslivet. Inte vara betungande!

Hälsan kan vara en plattform att både ta sats från och landa på. Frågan att ställa sig blir "vad ska du ha din hälsa till?" Det hjälper oss också flytta fokus från det yttre till den inre hälsan. Det är skönt att känna att man orkar med sitt liv.

Vad behöver du just nu?

Reflektera över vilka du hälsovanor du behöver för att stötta dig i livet som det är just nu.

Hur kan du skapa den där studsmattan, där du får kraft och fart till det du vill och behöver? Hur kan du hitta ett sätt att varva ned när du är uppe i varv i din utmaning så att du kan landa och få stöd?

Våga skapa luckor för det du behöver just nu. Våga skapa tid för ett tomrum, för reflektion.

Mer om boken vi pratar om i avsnittet hittar du här.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

334: Hälsa är en resurs - inte en prestation

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...