app_store_button

google_play_button

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Lyt når som helst, hvor som helst 

UR – Utbildningsradion

Fabriken är programmet som guidar dig genom den digitala djungel som för varje dag verkar bli alltmer snårig. Tillsammans med kunniga gäster undersöker vi hur AI, tech och algoritmer påverkar våra liv, våra val och vår framtid. Programledare: Johannes Cakar.

Fabriken

Vi har gått från att köpa fysiska produkter till att köpa tillgång till dem. Från skivor och dvd till streamingtjänster och digitala bibliotek. Vilka konsekvenser får det när vi gått från att konsumera kultur via fysiska produkter till digitala tjänster? Och hur bevaras vår samtida kultur till eftervärlden? Det diskuterar Victor Linnér, komiker, programledare och spelentusiast, tillsammans med Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

Streamningens pris – vad händer när kulturen blir digital?

I flera månader har partierna pumpat ut vallöften. Men nu när valrörelsen går mot sitt slut har avsaknaden av en viss valfråga fått allt mer uppmärksamhet. Nämligen var partierna står när det kommer till AI. På vilket sätt skiljer sig politikernas åsikter om hur AI bör utvecklas och användas i samhället? Och varför blev AI inte en större valfråga? Det diskuterar AI-expert Paulina Modlitba och Mikael Ljungblom, chef för policy och internationella relationer på AI Sweden som är Sveriges nationella centrum för tillämpad AI.

AI – valfrågan politikerna glömde

Extremhettan har satt sina klor i Europa under sommaren. Många och långa värmeböljor är något vi antagligen kommer vänja oss vid och även anpassa oss efter. Vilka konsekvenser får de höga temperaturerna och hur kan vi med teknikens hjälp möta värmeböljor på bästa sätt? Kan AI, som ofta lyfts som en klimatbov, också vara med och bidra till en lösning? Det diskuterar Pererik Åberg, meteorolog på SVT och Anna Furberg som forskar om digitaliseringens miljöpåverkan på KTH. Medverkar gör även Paul Hodgson som är forskare på Google och jobbar med klimatinitiativet Operation Blue Skies.

Tekniken som kyler ner Europa

Efter semestertider väntar en uppkopplad vardag fylld av information, notiser, reklam och budskap som alla tävlar om vår uppmärksamhet. Vi djupdyker i uppmärksamhetsekonomi. Varför är vår uppmärksamhet en råvara som företag åtrår? Vad gör ständiga distraktioner med oss människor och hur kan vi navigera i ett samhälle där så många vill nå fram till oss? Det diskuterar Johan Anderberg, ekonomijournalist, och Katarina Graffman, doktor i antropologi. Medverkar gör även Anna Tebelius Bodin, författare bakom ett flertal böcker om hjärnan.

Din uppmärksamhet – företagens råvara

Under början av 2000-talet lanserades Segway som fordonet som skulle revolutionera hur vi rörde oss i städerna. I början av 2000-talet lanserades Segway som fordonet som skulle förändra stadstrafiken. Med avancerad balanseringsteknik och stora visioner väckte den snabbt enorma förväntningar världen över. Målet var en framtid utan bilköer. Men hur kunde en teknisk innovation, hyllad av ledande investerare och entreprenörer, bli en av historiens mest omtalade kommersiella floppar och till slut förknippas med turiståkningar?

Segway – från teknikrevolution till töntig turistattraktion

Under 1950-talet dök 3D-filmen upp som biografens stora framtidslöfte, för att sedan försvinna lika snabbt som den kom. Men tekniken vägrade dö. Decennier senare gjorde 3D-glasögonen comeback och blev plötsligt standard på världens biografer och till och med i våra vardagsrum. Varför har 3D gång på gång återvänt som filmindustrins "framtid"? Är det äntligen dags att begrava 3D eller väntar nästa comeback runt hörnet?

3D-glasögon – älskade av Hollywood, hatade av publiken

När Vine lanseras 2013 gav appen världen ett helt nytt sätt att skapa och konsumera video, sex sekunder i taget. På bara några år födde plattformen en helt ny generation av kreatörer och satte tonen för allt från humor och memes till influencerkultur och musikala trender. Ändå stängdes appen ned mitt i sin storhetstid. Varför övergav man en plattform som i grunden uppfann det korta videoformatet som idag dominerar internet? Och hur lever Vines arv vidare i det internet som vi känner idag?

Vine – sex sekunder som förändrade internet

När Clubhouse lanserades mitt under pandemin 2020 blev det röstbaserade sociala nätverket snabbt en global succé. Världsstjärnor, entreprenörer och vanlisar möttes och pratade med varandra i realtid. Men trots den explosiva starten och miljardinvesteringarna försvann hypen lika snabbt som den kom. Vad var det egentligen som gjorde att festen dog innan den hann börja? Medverkar gör medverkar gör kommunikationsrådgivare Casper Schaber.

Clubhouse – festen som dog innan den hann börja

Under slutet av 1990-talet utmanade Napster och den nya tekniken för fildelning hela musikbranschen och förändrade i grunden sättet vi lyssnar på musik. Vad var det som gjorde att Napsters uppgång och fall blev avgörande för hur vi idag upptäcker, delar och tar del av musik? Och hur lever piratarvet vidare i dagens streamingtjänster? Medverkar gör medverkar gör Tina Mehrafzoon, musikreporter på Sveriges Radio.

Napster – piraten som banade väg för Spotify

När Concorde gjorde sin premiärflygning över Atlanten 1976 blev det världens första passagerarflygplan att spränga ljudvallen. Ett tekniskt underverk som lovade att för alltid förändra hur vi reser. Ändå sitter vi idag på långflygningar i sju till tio timmar, långt ifrån de dryga tre som Concorde en gång erbjöd. Varför blev aldrig Concorde den succé som alla förutsåg? Och hur bidrog flygkraschen år 2000 och terrorattackerna den 11 september till att det ikoniska flygplanets era tog slut?

Concorde – upp som en sol ner som en kraschlandning

Könsdesinformation är ett växande globalt problem enligt Myndigheten för psykologiskt försvar. Spridningen sker framför allt inom den så kallade manosfären; ett community som förespråkar mansaktivism, anti-feministiska idéer och konservativa värderingar. Vad är det som lockar killar dit – och hur nyttjas det här sammanhanget för att, via konspirationer, destabilisera vår demokrati? Gäster är Mathilda Åkerlund från Göteborgs Universitet som forskar på konspirationsteorier och kvinnohat på nätet, och Jack Werner som är grundare till Källkritikbyrån.

Så används manosfären för att destabilisera demokratin

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...