App Store

Google Play

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Historiska Media | Acast

Podden En oväntad historia utgår från en liten händelse för att med glimten i ögat berätta den stora historien. Programledare är historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund.

 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En oväntad historia

Herrperukens historia sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden, men guldåldern för denna kontroversiella modeaccessoar var de cirka 150 åren mellan 1600-talets mitt och den franska revolutionen.

En första blomstringsfas kan emellertid skönjas redan i början av 1600-talet, då den franske kungen Ludvig XIII började att använda konstgjort hår för att skyla sin glesnande hjässa. Men det var först under Ludvig XIV som herrperuken bet sig fast och blev en oundgänglig statussymbol för män med ambitioner, inte bara inom den franska aristokratin, utan i snart sagt hela Europa – inklusive det karolinska Sverige.

I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om den långhåriga herrperukens uppgång och fall. De försöker utreda hur trenden började och sköt fart, och följer perukmodet till det bittra slutet. Dödsstöten var den franska revolutionen, då herrperuken förvandlades till en förhatlig symbol för aristokratisk lyx och dekadens under den gamla regimens tid. 

Det var Ludvig XIV:s ungdomliga hårprakt som var förebilden för de så kallade ”allongeperukerna”: väldiga hårmanar, svallande som lejonmanar, vilka dominerade herrmodet inom den europeiska samhällseliten under Frankrikes ”grand siècle”. Efter solkungens död 1715 blev perukerna mindre och vitpudrade, med en karakteristisk hårfläta kallad stångpiska i nacken.

Detta är en repris.

Litteraturtips:

Andreas Marklund: Ludvig XIV. En biografi. Historiska Media, 2022.

Claire Barrett: Shaved Heads and Syphilis. A Brief History of Wigs. Historynet, 2020.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Herrperukens uppgång och fall

Tidigt på morgonen den 5 september 1972 tog sig beväpnade terrorister in i OS-byn i München. Männen tillhörde den palestinska terrororganisationen Svarta september. 

Beväpnade med k-pistar och handgranater tog de sig till den byggnad där deltagarna från Israel var förlagda. Målet med aktionen var att tvinga de israeliska och tyska myndigheterna att frige 234 fängslade palestinier samt två medlemmar av den västtyska terroristgruppen Röda Arméfraktionen, nämligen Ulrike Meinhof och Andreas Baader. Det som började som ett gisslandrama skulle komma att urarta i ett veritabelt blodbad.

I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om de blodiga händelser som utspelade sig i samband med den olympiad som var tänkt att gå till historien som ”fredens och glädjens spel”. Vilka var Svarta september? Varför uppstod en militant radikal vänster i Västtyskland i slutet av 1960-talet och vilka kopplingar fanns det mellan de palestinska och de västtyska terroristerna?

De israeliska myndigheterna vägrade gå med på kraven från Svarta september, medan tyskarna valde att förhandla. Dramat fick sin dramatiska upplösning på militärflygplatsen Fürstenfeldbruck utanför München, dit terroristerna och deras gisslan flugits i helikopter.

Den tyska polisens försök att nedkämpa palestinierna misslyckades och samtliga i gisslan dog, liksom de flesta terroristerna. På premiärminister Golda Meirs order genomförde den israeliska underrättelsetjänsten ”Operation Guds hämnd” som i korthet gick ut på att likvidera samtliga medlemmar av Svarta september. I Västtyskland skapades en anti-terroriststyrka, GSG-9, som specialtränades för att kunna lösa situationer liknande den vid München – OS 1972. Något liknande skulle aldrig få hända igen.

Bild: En medlem av terrorgruppen Svarta September visar sig på balkongen där terroristerna höll israeliska idrottsmän som gisslan under OS i München 1972.

Detta är en repris.

Lyssna också på Baader-Meinhof-ligan – från studentprotester till dödskult.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Terrordådet i München som ledde till "Guds hämnd"

Linnés Lapplandsresa är ett dramatiskt äventyr genom ett krigshärjat Sverige som just har lämnat stormaktstiden bakom sig. Odyssén tar sin början i maj 1732, då den unge naturforskaren rider norrut från Uppsala, utrustad med skrivdon, mikroskop, några naturvetenskapliga handböcker och mygghatt.

Han återvänder till lärdomsstaden ett drygt halvår senare. Enligt egen utsago har han då beskådat jordens ”djupa inälvor”, tittat förbi vid ”världens ände” och prövat att genomleva såväl vinter som sommar under en samma dag.

I resejournalen kan man också läsa att unge Linné därutöver fann själva helvetet på jorden i det inre Västerbotten, långt ute på en iskall, delvis översvämmad myr.

I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson om den vetenskapliga expedition som Carl von Linné företog till de norrländska vildmarkerna i begynnelsen av den så kallade frihetstiden. De försöker utröna själva syftet med den strapatsrika resan och tittar närmare på några av de platser, personer och ”kuriösa saker” som Linné har odödliggjort genom sin mustiga resejournal. Det är en berättelse som har allt: infernaliska småkryp, bottenlösa hål och samiska furier med empati och vältalighet, men även åsnelika präster, genialiska kängor och en tam utter som vägrar äta levande fisk.

Höjdpunkten är då Linné till sist får se fjällen – en ”ny värld”, där både jordmån, situation och örter känns främmande, vilket får den unge vetenskapsmannen att fråga sig om han har förflyttats till en annan världsdel.

Litteraturtips

Tomas Blom: Carl von Linné. Historiska Media, 2021.

Carl von Linné: Lapplandsresan. Mimer Bokförlag, 2016.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnés lapplandsresa

Kosackhetmanen Ivan Mazepa mötte i oktober 1708 Karl XII i det svenska fältlägret i Horky. Det stora nordiska kriget hade pågått i drygt åtta år och svenskarna hade just avbrutit marschen mot Moskva för att gå i vinterkvarter i Ukraina.

Mazepa hade varit allierad med Peter den store men alltmer kommit att tröttna på tsarens ständiga krav på att få soldater skickade till sig. Hur länge skulle han kunna stå emot den ryske tsarens krav och var Ukrainas självständighet hotad? Kanske skulle ett närmande till den svenske kungen kunna vara en lösning på hans problem? Mötet i oktober 1708 utmynnade i en allians mellan de båda härskarna.

I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om en relativt förbisedd händelse under det stora nordiska kriget, nämligen alliansen mellan den ukrainska kosackhetmanen Ivan Mazepa och Karl XII.

Många historieintresserade känner nog igen Mazepas namn men vem var han egentligen? Varför ingicks den svensk-ukrainska alliansen? Hur stort inflytande hade kosackhövdingen över den svenske kungens planer och vilken roll spelade egentligen kosackerna i det ödesdigra slaget vid Poltava den 28 juni 1709?

Mer än 300 år efter sin död spelar Ivan Mazepa fortfarande en viktig roll i det ukrainska folkets historiemedvetande, där han fungerar som en symbol för Ukrainas frihetskamp och självständighet.

Bild: Karl XII med Ivan Mazepa vid Dnieperfloden efter slaget vid Poltava. Av Gustaf Cerderström 1880. Public Domain, Wikipedia.

Lyssna också på Den gåtfulle Karl XII:s största misstag.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karl XII och Ukrainas självständighet

Livläkarens besök är historien om tyske läkaren Johann Friedrich Struensee som i början av 1770-talet styrde Danmark i egenskap av livmedikus åt Kristian VII: landets enväldige men psykiskt bräcklige monark.

Det var en kort men dramatisk historisk era. Struensee utfärdade över 600 lagar och införde bland mycket annat fullständig tryckfrihet, därutöver inledde han ett passionerat kärleksförhållande med Kristian VII:s gemål – den engelskfödda drottning Caroline Mathilde.

Det finns mängder av romaner och andra fiktiva verk som behandlar detta pikanta, kungliga triangeldrama. Två nutida exempel är romanen Livläkarens besök av PO Enquist (1999) och den danska storfilmen A Royal Affair (2012), där rollen som Struensee intas av självaste Mads Mikkelsen.

I dagens avsnitt av podden En oväntad historia gör historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund ett försök att ringa in den sanna historien bakom Struensees uppgång och fall. Hur lyckades han vinna kungens förtroende – och vad var det egentligen som plågade den danske envåldshärskaren? Hade Struensee en politisk agenda? Vilken roll spelade drottningen under hans tid vid makten – och varför mötte Struensee ett så grymt och blodigt öde?

Bild: Struensee i fängelse från ett samtida flygblad av Johan Rudolph Thiele (1736-1815) - Det Kongelige Bibliotek. Wikipedia, Public Domain.

Litteraturtips:

Ulrik Langen: Struensee. Aarhus Universitetsforlag, 2018.

Ulrik Langen: Den afmægtige. En biografi om Christian VII. Jyllands-Postens Forlag, 2008.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Livläkaren som styrde Danmark

När arkeologen Howard Carter upptäckte farao Tutankhamons grav i Konungarnas dal utanför Luxor i november 1922 blev detta omedelbart en världsnyhet. Världen drabbades av en formlig Tutankhamonfeber, intresset för det forntida Egypten ökade lavinartat och egyptiska sfinxer och mumier började användas i annonser för produkter av skilda slag.

När utgrävningarnas finansiär Lord Carnavon insjuknade av ett insektsbett och dog mindre än ett halvår efter gravöppnandet började tidningarna spekulera i vad det egentligen var som låg bakom hans död. Var den naturlig eller hade han drabbats av den förbannelse väntade den som öppnade faraos grav?

I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om farao Tutankhamon, hans grav och den påstådda förbannelsen. Vem var egentligen Tutankhamon? Varför uppstod ryktena om en förbannelse och finns det någon sanning i de påståendena?

Lord Carnavon var på plats då gravkammaren öppnades. Nyfiken frågande han Howard Carter, som just brutit gravens sigill, om han såg något. Carter svarade: ”Ja, jag ser underbara ting – underliga djur, statyer och guld, överallt glittrar det av guld”. Detta blev upptakten de vetenskapliga undersökningarna och de vilda spekulationerna kring ett av 1900-talets mest spektakulära arkeologiska fynd.

Omslag: Tutankhamons begravningsmask, förvarad på Egyptiska museet i Kairo. Wikipedia, Public Domain.

Klippare: Emanuel Lehtonen

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tutankhamons förbannelse

Stockholms blodbad är den största massavrättningen i Nordens historia. I början av november 1520 firade Kristian II sin kröning i Stockholm med en magnifik fest. Gycklare uppträdde, tornerspel anordnades och gästerna åt och drack och roade sig kungligt.

Men på den fjärde dagen ”begynte ett annat gästabud”, som Olaus Petri uttryckte det då han senare skrev om de händelser som utspelade sig i huvudstaden under dessa novemberdagar. Stadsportarna låstes, en improviserad rättegång iscensattes och därefter avrättades ett hundratal människor; biskopar, adelsmän, borgare, bönder och tjänstefolk. De flesta av dem hade en sak gemensamt – de hade varit på Sten Stures sida i kampen mot kungen.

I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om de blodiga händelser som gått till historien som Stockholms blodbad. Hur såg den politiska bakgrunden till blodbadet ut? Vad var det som hände i Stockholm efter kröningsfesten och vem var det egentligen som bar ansvaret för avrättningarna?

Stockholms blodbad tillhör de historiska händelser som markerar slutet på en epok och början på en ny. I början av november 1520 slutade medeltiden i Norden och den tidigmoderna tiden tog sin början.

Bild: Två scener från blodbadstavlan. Till vänster halshuggs de två biskoparna; till höger grävs kistan med Sten Sture den yngres kropp upp. Wikipedia, Public domain.

Lyssna också på Kristian Tyranns vankelmod – Kristian II:s väg bort från makten.

Klippare: Emanuel Lehtonen

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stockholms blodbad: Kristian II & slutet på medeltiden

Gustav Vasa var högadelsmannen som blev kung medan Kristian II var kungen som förlorade sin krona. Det var Stockholms blodbad i november 1520 som bidrog till ära och upphöjelse för den ene och vanära och avsättning för den andre.

Den som har makten över minnet bestämmer hur historien ska skrivas och den makten ligger ofta i händerna på den som segrar. Det är därför Gustav Vasa för eftervärlden kommit att bli den gode landsfadern medan Kristian II fått epitetet tyrann i de svenska historieböckerna.

I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om just Gustav Vasa och Kristian II. Vilka var de egentligen? Hur såg deras liv ut innan deras vägar korsades i slutet av Kalmarunionens dramatiska tid? Hur kom det sig att deras liv utvecklade sig som de gjorde och ligger det någon sanning i påståendet att Kristian II kallas den gode i danska historieböcker?

Kristian II var son till en kung och mycket talade för att han skulle efterträda sin far på tronen. Gustav Vasa var son till en högadelsman och det mest tydde på att han en dag skulle ta över som släktens huvudman och förvalta familjens gods. Men under de politiskt oroliga decennierna i början av 1500-talet tog historien en oväntad vändning. Fru Fortuna övergav den danske kungen och krokade i stället arm med den uppländske adelsmannen. Så inleddes en ny epok i den svenska historien.

Läs vidare i boken Gustav Vasa av Olle Larsson.

Bild: Montage av Gustav Vasa, porträtt från omkring 1558 i porträttsamlingen på Gripsholm. Okänd konstnär, men med mycket snarlikt utförande trärelief av kungen, gjord av Willem Boy. Samt Kristian II av Lucas Cranach d.ä., 1523 Germanisches Nationalmuseum.

Klippare: Emanuel Lehtonen

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kristian Tyrann: förlorarens eftermäle

Magnus Stenbocks sista tid är en av de mest tragiska berättelserna, men också episka historierna från det stora nordiska krigets era. Han var greve, fältmarskalk och kungligt råd, därtill krigshjälte och kungagunstling hos Karl XII. Under några år i början av 1710 – efter slaget vid Helsingborg – var han den allra mest ryktbare och kanske också mäktigaste personen i hela det svenska stormaktsväldet. 

Ändå dog han ensam, i skam och förnedring, i en dansk fängelsehåla, med en uppgiven förhoppning om ”en snarlig, mild och nådig ände på detta mitt närvarande elände”.

Hur kunde det gå så illa?

I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Stenbocks tragiska levnadsöde. De går igenom huvuddragen i hans militära karriär och tittar närmare på den personliga, närmast kärvänliga relation som Stenbock fick till Karl XII. De talar om bragderna och de militära triumfer som gjorde honom till en karolinsk superhjälte, men också om de ogärningar han begick under sina närmare trettio år ”under musköten”.

Framför allt fokuserar de på hans sista tid, då Stenbock försmäktade i danskt fångenskap och utsattes för ett lömskt men diaboliskt sinnrikt danskt postspionage. Det var genom uppsnappade brev som han fick sitt banehugg – och banemannen var en hemlighetsfull postspion vid namn Christian Erlund, som rapporterade direkt till den danske envåldshärskaren Frederik IV.

Lästips

Andreas Marklund: Stenbock. Ära och ensamhet i Karl XII:s Sverige. Historiska Media, 2008.

Olle Larsson: Magnus Stenbock – kungens favorit föll i onåd. Populär historia, 2021. 

Klippare: Emanuel Lehtonen

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Magnus Stenbock: segrarna & det förnedrande slutet

Karl XII är en av de mest fascinerande gestalterna i den svenska historien. Endast 15 år gammal blev han enväldig kung i stormakten Sverige och nästan hela sitt vuxna liv tillbringade han i fält tillsammans med sin armé.

Hans namn är förknippat med det stora nordiska kriget och fältslag som Narva, Kliszów och Poltava och kungens död i en löpgrav i Norge en mörk novemberkväll 1718 tillhör en av historiens ännu olösta gåtor. Karl XII har för många blivit krigarkungen personifierad men hans liv rymde även andra, mindre uppmärksammade, sidor.

I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Karl XII. Samtalet utmynnar i en utmaning som handlar om att berätta om någon mindre känd sida hos den i övrigt så välkände kungen. Hur såg han egentligen på kvinnor? Varför gifte han sig aldrig? Var det inte så att Karl XII genomförde genomgripande reformer av det svenska postväsendet och införde högertrafik redan långt innan svenskarna fick folkomrösta om den?

Karl XII:s liv var fyllt av dramatik från vaggan till graven. För både sin samtid och eftervärld var och är han i mångt och mycket en gåta. Historikerna blir sannolikt aldrig färdiga med Karl XII.

Bild omslag: Karl XII i Bender av Axel Sparre. (1715), Nationalmuseet, Wikipedia, Public Domain.

Lyssna också på Ivan Mazepa, Karl XII och slaget vid Poltava.

Klippare: Emanuel Lehtonen

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karl XII: gåtorna kring krigarkungen

Den 27 oktober 1981 gick den sovjetiska ubåten U 137 (S‑363) på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona, djupt inne i ett militärt skyddsområde. Moskva skyllde på navigationsfel – en förklaring som avfärdades av svenska militären, som menade att intrånget var avsiktligt och följt en hemlig krigsfarled. När sovjetiska myndigheter ville bogsera ubåten med sin egen bärgningsstyrka sa Sverige nej – landet var redo att försvara gränsen, även med våld. Krisen förvärrades av misstankar om att ubåten bar kärnvapen. Händelsen dök upp i internationella medier och blev en symbol för Sveriges sårbarhet under kalla kriget.

Efter U 137 följde åratal av intensiva ubåtsjakter, som trots omfattande resurser aldrig resulterade i att man hann lokalisera någon annan ubåt. I det nya poddavsnittet av En oväntad historia analyserar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund denna dramatiska episod. De ställer frågor som: Hur nära var Sverige en väpnad konflikt? Vilka motiv hade Sovjet bakom ubåtsintrången? Och var alla ubåtar faktiskt sovjetiska?

Bild: U 137/S‑363, grundstött vid Torhamnaskär i Gåsefjärden, Karlskrona, 27 oktober 1981. (Marinmuseum, CC BY 4.0)

Klippare: Emanuel Lehtonen.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

U137 – Sveriges kalla kriges hetaste ögonblick

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...