App Store

Google Play

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Anekdot

Underhållande och fördjupande samtal om historiska personer, företeelser och idéströmningar. Möt Sveriges främsta humanioraforskare i samtal med Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del bildningsmagasinet Anekdot.

Bildningspodden

Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror – med Helena blavatsky och teosofin i spetsen – stort inflytande på kulturlivet. Vad berodde det på? Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Vad hände med deras idéer under 1900-talet? Och hur ockult är egentligen vår egen tid? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900.

Gäster i studion: Per Faxneld, Inga Sanner och Margareta Tillberg.

Avsnittet publicerades första gången den 4 november 2015.

#3 Det ockulta sekelskiftet (2015)

Han brukar kallas den moderna filosofins fader. Genom att tvivla på alla källor till kunskap utom förnuftet självt satte René Descartes (1596–1650) den ensamma, tänkande människan i filosofins absoluta centrum. Insikten sammanfattades i en av filosofihistoriens mest kända oneliners: cogito ergo sum, ”jag tänker, alltså är jag”. Men Descartes var många saker – inte bara filosof utan också vetenskapsman, matematiker, präst, jurist, författare. Och hans filosofiska slutsatser är betydligt mer nyanserade än de ofta framställs. Bildningspoddens säsongsavslutning sätter tänderna i en filosofisk tungviktare.
Hur gestaltas egentligen Descartes berömda tvivel i hans skrifter? Vad innebär det mer konkret för hans filosofi? Hur rigid är uppdelningen mellan tänkandet och kroppen i Descartes kända dualism? Och hur hamnade han i Sverige? Varför trodde han sig vara förgiftad när han låg för döden vid drottning Kristinas hov? Och var tog egentligen hans skalle vägen när den försvann kort efter hans död?

Gäster i studion: Marcia Sá Cavalcante Schuback och Jonna Bornemark.

Avsnittet publicerades första gången den 26 juni 2019.

#4 René Descartes (2019)

Frihet, jämlikhet, broderskap. Franska revolutionen är en av den moderna världshistoriens mest symboliska skeenden. Länge handlade det om en ganska civiliserad, konstitutionell moderniseringsprocess. Sedan drogs giljotinerna fram och skräckväldet var ett faktum. Monarkin avskaffades, republik utropades – innan en kejserlig envåldshärskare återtog makten. Följ med på en underhållande, detaljrik genomgång av upprinnelsen, händelseförloppet och revolutionens viktigaste politiska, sociala och kulturella effekter.

Gäst i studion: Jonas Nordin

Avsnittet publicerades första gången den 20 februari 2018.

#5 Franska revolutionen (2018)

Lobotomi, svängstolar och freakshows för allmänheten? Eller långa bad, engelska parker och stans bästa dansbanor? Bilden av mentalsjukhuset pendlar gärna mellan det horribla och det humana. Vad var egentligen mentalsjukhusen för en miljö? När tänktes för första gången tanken att ”dåren” snarare var en ”sinnessjuk” som kunde botas? Vilka var 1800-talets vanligaste diagnoser och märkligaste behandlingsmetoder? Varför stängdes plötsligt alla mentalsjukhus under 1980- och 90-talen? Veckans avsnitt tar dig med på en resa genom mentalsjukhusets och den moderna psykiatrins historia. 

Gäster i studion: Helena Ek och Annika Berg.

Avsnittet publicerades första gången den 6 februari 2018.

#7 Mentalsjukhusets historia (2018)

Det brukar heta att vi lever i postsanningens tid. Att falska nyheter, filterbubblor och allmän värderelativism alltmer definierar vårt samhälle. Med jämna mellanrum dras ”postmodernismen” fram som en bov i dramat. Men vad var egentligen postmodernismen? Det korta svaret är: en konstriktning och en filosofisk tanketradition som växte fram under 60-, 70- och 80-talen och som på olika sätt utmanade föreställningen om givna sanningar. Men vad gick allt egentligen ut på? Hur förhöll sig den postmoderna konsten till den postmoderna teorin? Vilka är de viktigaste postmoderna idéerna? Och vad innebär det egentligen att leva i en postmodern tid? I veckans avsnitt går Bildningspodden går till botten med postmodernismen.

Gäster i studion: Anders Burman och Frida Beckman.

Avsnittet publicerades första gången den 4 april 2018.

#8 Postmodernismen (2018)

När gud är död och inga absoluta värden går att luta sig emot, vad ska människan göra då? Den tysk-schweiziske filosofen Friedrich Nietzsche (1849-1900) placerade människan i just detta tillstånd – och skrev en både livsbejakande och uppfordrande filosofi som svar. Nietzsche ville att människan skulle bejaka både livskraft och mörker, och ställde höga krav på hennes kraft och moraliska omdöme. Vad går Nietzsches mest inflytelserika teorier ut på? Och vad kan hans tankar säga oss idag? Bildningspodden ger en introduktion till Nietzsches liv och verk, från ungdomsåren och genombrottet med Tragedins födelse (1872) till det ökända sammanbrottet i Turin 1889 och de sista febriga fragmenten.

Gäst i studion: filosofen Hans Ruin.

Avsnittet publicerades första gången den 22 december 2021.

#9 Friedrich Nietzsche (2021)

Tutankhamon (1341-1323 f. Kr) har blivit det faraoniska Egyptens omslagspojke – trots att han dog ung och inte gjorde några betydande avtryck som regent. Mycket har att göra med den expedition som britten Howard Carter ledde 1922 och som återfann Tutankhamons grav i stort sett orörd sedan faraonernas tid. Det mytomspunna gravfyndet blev en världsnyhet och gav upphov till en ”egyptomani” i den västerländska samtidskulturen, konsten och filmen.
Vad vet vi om Tutankhamon som person? Vad låter han oss förstå om det faraoniska Egyptens kultur och historia? Hur var det egentligen med den där förbannelsen över graven? Och hur påverkade mediehändelsen kring fyndet västerländska föreställningar om mumier och faraoner? Bildningspodden tecknar Tutankhamons porträtt från två håll, som historisk person och som modern myt.

Gäster i studion: Sami Uljas, Anne Landborg, Anna-Maria Hällgren, Sofia Häggman och Ingrid Berg.

Avsnittet publicerades första gången den 29 maj 2019.

#10 Tutankhamon (2019)

Efter sommaren fyller Bildningspodden 10 år och 200 avsnitt. I årets upplaga av poddens sommarrepriser gör vi därför en tillbakablick på arkivet. Bildningspoddens avsnitt har spelats över 8 miljoner gånger, men alla avsnitt har inte lika många lyssnare. Det finns en topplista. Först ut, på plats nummer 10, finner vi avsnitt #96 om Tuthankhamon från 2019. Det samtalet kan ni lyssna på redan idag. Nedräkningen fortsätter sedan hela vägen fram till slutet av augusti. Därefter är Bildningspodden tillbaka med nya avsnitt. Vi önskar alla lyssnare en riktigt skön och bildande sommar!

Sommarrepriser: TOPPLISTAN

Fängelset San Quentin, norr om San Francisco, är mytomspunnet och ökänt. Innanför murarna lever drygt tretusen människor sina liv, isolerade från omvärlden. Vem blir man i ett fängelse? Några av fångarna på San Quentin blir studenter, i fängelset finns nämligen ett college. En dag åker en svensk professor dit för att undervisa. Det blir början på en vindlande vandring genom ändlösa korridorer, fängelsets historia, rasismens USA och samtida svensk kriminalpolitik. Litteraturhistorikern Ulf Olsson berättar om sin tid på San Quentin och reflekterar över inspärrningens logik.

ULF OLSSON är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och har under senare år även undervisat i USA. Hans forskning har kretsat kring allt från svenska författarskap som Birgitta Trotzig, August Strindberg och Lars Norén till det amerikanska bandet Grateful Dead. När Olsson inte undervisar i olika sammanhang skriver han böcker, både på svenska och engelska. Senast våren 2024 utkom han med "Olydiga undersåtar. En pamflett, om olydnad i olika former" (Nirstedt/litteratur).

Manus och inläsning: Ulf Olsson
Redaktör: Hedvig Härnsten
Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou
Producent och redaktör: Magnus Bremmer

Essä: San Quentin – av Ulf Olsson

Hanna Hirsch Pauli (1864-1940) var en av de viktigaste svenska konstnärerna kring sekelskiftet 1900. Hon växte upp i en högborgerlig judisk familj i Stockholm och studerade vid Konstakademien, innan penslarna tog henne till Paris. Där blev hon del av en generation kvinnliga konstnärer som upplevde en tidigare oanad frihet, men också fick utstå kränkningar av manliga konstnärer och antisemitiska påhopp från kritiker. Hirsch Paulis konstnärskap hade sin botten i porträttkonsten, men spänner från det ljusa och skira till det dunkla och mångbottnade. Bildningspodden återupptäcker Hanna Hirsch Paulis livshistoria och närstuderar hennes viktigaste målningar, tillsammans med konstvetarna Carina Rech och Katarina Wadstein MacLeod.

Samtalsledare: Hedvig Ljungar
Klippning: Lars in de Betou.
Producent: Magnus Bremmer

Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, som finaniseras av Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

#199 Hanna Hirsch Pauli

Före kalendrarnas och klockornas tid var måncykeln människans enda verkliga måttstock på vardagen. Men månen har fortsatt rama in och mäta vår tillvaro, mer än vad vi kanske tänker oss. Latinisten och poeten Anna Blennow skriver om månens antika kulturhistoria och hur måncykeln la grunden till kalendern.

I serien Essäsommar repriserar vi under juli och augusti några av våra bästa ljudessäer. "Månmätning" publicerades ursprungligen den 9 februari 2020. För mer info liksom fler poddar, essäer och filmer, besök anekdot.se.

Essäsommar #7 | Månmätning – av Anna Blennow

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...