app_store_button

google_play_button

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Lyt når som helst, hvor som helst 

UR – Utbildningsradion

Bildningsbyrån

När militären tar makten i Chile ställs den svenske ambassadören Harald Edelstam inför ett val: följa diplomatins regler - eller göra allt han kan för människorna som jagas av juntan. Andra diplomater försöker navigera försiktigt i den nya verkligheten medan Edelstam väljer en annan väg. Han tar sig in på avspärrade områden, konfronterar militärer och använder allt från diplomatisk status till charm och rena bluffar för att hjälpa människor. Men ju längre han går, desto större blir riskerna - och motståndet kommer inte bara från Chiles nya makthavare. Det här är berättelsen om en diplomat som ställs inför frågan om vad regler egentligen är värda när människoliv står på spel. Programmet är en bearbetad repris från 2019.

Den svarta nejlikan – Harald Edelstam i Pinochets Chile

Aleksandr Litvinenko kände den ryska säkerhetsapparaten inifrån genom sitt tidigare arbete inom säkerhetstjänsten FSB. När han senare vände sig mot systemet blev han en skarp kritiker av Putin och lämnade Ryssland för att söka skydd i Storbritannien. Han blev plötsligt svårt sjuk i London. Hösten 2006 försökte läkarna på ett sjukhus i London att förstå vad som hänt med Litvinenko. Hans tillstånd försämrades snabbt, men orsaken var länge ett mysterium.

Giftmordet på Aleksandr Litvinenko

Hösten 1940 hittar två jägare en död man med ett rep om halsen i en skog i södra Frankrike. Polisen talar om självmord, men snart väcks misstanken om att någon velat tysta honom. Mannen är Willi Münzenberg – en av mellankrigstidens mäktigaste propagandister och arkitekten bakom ett nätverk av tidningar, bokförlag, filmer och till synes oberoende organisationer. På uppdrag av Lenin lär han sig att politisk påverkan fungerar som bäst när den verkliga avsändaren inte syns. När Stalin tar makten förändras spelplanen.

Willi Münzenberg – Sovjets PR-geni i väst

När Niccolò Machiavelli förlorar sin plats i maktens Florens börjar han skriva på en bok till stadens nye härskare. Resultatet blir Fursten – en osminkad skildring av politikens spelregler, där lögner, manipulation och våld kan vara rationella verktyg för den som vill nå toppen. I mer än 500 år har boken väckt avsky, lockelse och en envis fråga: Är Fursten verkligen en handbok för hänsynslösa ledare – eller ett sätt att avslöja hur makten arbetar? Och vad händer när Machiavellis råd flyttar från renässansens furstehov till vår tids politik och arbetsplatser? Bearbetad version av ett program från 2018.

Niccolò Machiavelli - makten framför allt

Ambedkar föds 1891 in i en dalitfamilj, i en tid då kast och föreställningar om renhet och orenhet styr människors liv. Trots återkommande förnedringar tar han sig vidare genom utbildning, först i Indien och sedan till universitet i USA och Storbritannien. Där möter han idéer om demokrati, rättigheter och jämlikhet. När Indien närmar sig självständighet blir Ambedkar en viktig röst för de människor som länge hållits utanför både politiken och samhället. Bearbetad version av ett program från 2025.

Bhimrao Ramji Ambedkar – Indiens grundlagsfader

Den 18 februari 1943 delar den 21-åriga studenten Sophie Scholl och hennes bror Hans ut förbjudna flygblad på universitetet i München. De tillhör Vita rosen, en liten motståndsgrupp som uppmanar tyskarna att vända sig mot nazisternas terror, kriget och förföljelsen av judar. När flygbladen singlar ner i universitetets ljusgård upptäcks syskonen av en vaktmästare. Fyra dagar senare döms Sophie Scholl, Hans Scholl och deras vän Christoph Probst till döden och avrättas samma dag. Bildningsbyrån berättar om Sophie Scholl – som först lockas av nazisternas ungdomsrörelse, men som blir en av de starkaste symbolerna för ungt motstånd mot Hitler och den nazistiska diktaturen. Programmet är en bearbetad version från 2019.

Sophie Scholl – studenten som trotsade Hitler

Sapfo levde på ön Lesbos i Egeiska havet omkring 500 år före vår tideräkning och räknades redan i antiken som en av de största grekiska lyrikerna. Hon skrev om åtrå, separation, svartsjuka och längtan – ofta riktad mot andra kvinnor. Genom historien har hennes dikter därför både censurerats, feltolkats och blivit en viktig symbol för lesbisk kärlek och lesbisk kultur. Men Sapfo är mer än en ikon. I hennes poesi finns också några av de tidigaste litterära skildringarna av människans inre liv: kroppen som reagerar, känslorna som tar över och jaget som försöker förstå sig självt. Med hjälp av papyrusfragment, antika vittnesmål och de få dikter som bevarats försöker Bildningsbyrån komma nära en poet vars röst fortfarande hörs, trots alla tomrum. Programmet är en bearbetad version från 2025.

Sapfo – poeten som skrev sig in i evigheten

Efter genombrottet blir Yahya Hassan en av Danmarks mest omdiskuterade kulturpersonligheter. Han hyllas som poet och sanningssägare, och omfamnas av politiska läger från höger till vänster. Samtidigt lever han under hot, polisbevakning och ett alltmer kaotiskt liv liv präglat av våld, kriminalitet och sammanbrott. Del 2 av 2.

Yahya Hassan del 2 av 2 – vägen mot slutet

När Yahya Hassan börjar skriva blir dikterna hans sätt att överleva. Som 18-åring slår han igenom med en debutbok som skakar Danmark mitt under en hård debatt om invandring och religion. Boken blir den bäst säljande poesidebuten i landets historia och för honom från kriminalitet och ungdomsinstitutioner till litteraturens finrum. Men framgången har ett pris. Hans kompromisslösa uppgörelse gör honom till måltavla för hot och våld. Del 1 av 2.

Yahya Hassan del 1 av 2 – poeten som skakade Danmark

Sócrates Brasileiro var en av Brasiliens mest karismatiska fotbollsspelare. Under landets militärdiktatur blev han också en symbol för kampen för demokrati. Med skägg, pannband och eleganta klacksparkar blev han lagkapten för det mytomspunna brasilianska landslaget i VM 1982. Men Sócrates var också läkare, intellektuell och politisk aktivist. I klubben Corinthians drev han tillsammans med lagkamrater fram Democracia Corinthiana – ett radikalt experiment där spelare, ledare och anställda röstade om klubbens beslut. I ett Brasilien präglat av censur och militärdiktatur blev fotbollsplanen en plats för demokratiskt motstånd. Programmet är en bearbetad version från 2025.

Sócrates Brasileiro – fotbollsikonen som utmanade diktaturen

Varför räknar vi som vi gör? Idag har det decimala talsystemet störst spridning. Det bygger på siffrorna ett till tio och används över hela jordklotet. Men det finns andra talsystem som vi använder oss av varje dag utan att vi tänker på det. Det babyloniska talsystemet med talbasen 60 lever fortfarande kvar i hur vi mäter tid och vinklar. Ett annat talsystem är det hexadecimala talsystemet som är vanligt inom dataprogrammering. Då används siffrorna 0-9 och bokstäverna A-F.

Varför räknar vi som vi gör?

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...