app_store_button

google_play_button

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Lyt når som helst, hvor som helst 

UR – Utbildningsradion

Bildningsbyrån

Edith Södergran skrev dikter som bröt mot sin tids regler. I dag räknas hon som en av den svenska modernismens stora förnyare. När Södergran debuterade med “Dikter” 1916 var hennes fria form och starka kvinnliga jag något nytt i den svenskspråkiga poesin. Hon skrev om kroppen, själen, naturen, döden och det egna jagets kraft med ett språk som både förbryllade och provocerade. Hon är född i Sankt Petersburg av finlandssvenska föräldrar och präglades av flera språk, tuberkulos, sanatorievistelser och de dramatiska åren kring ryska revolutionen och Finlands inbördeskrig. Programmet är en bearbetad version från 2024.

Edith Södergran – poeten som förnyade den svenska lyriken

Emily Dickinson är en av den amerikanska litteraturens mest lästa och gåtfulla poeter. Hon föddes 1830 i Amherst i New England och levde större delen av sitt liv i familjens hus, Homestead. Med tiden drog hon sig undan världen, tog emot gäster bakom en dörr eller vikskärm. Samtidigt skrev hon intensivt. Under sin livstid publicerade hon nästan ingenting. Men efter hennes död 1886 hittade systern Lavinia handsydda häften där dikterna låg bevarade.

Emily Dickinson – gåtan, myten och mästerverken

Åke Hodell utbildar sig till stridspilot under andra världskriget, men efter en dramatisk flygkrasch 1941 tar livet en ny riktning. Under den långa vägen tillbaka börjar han omvärdera både sig själv och sin syn på världen. Han blir poet, författare, förläggare, text-ljud-kompositör och multikonstnär – en central gestalt i det svenska avantgardet. Genom språk, ljud och upprepning gör han motstånd mot militarism, kolonialism och auktoriteter.

Åke Hodell – stridspiloten som blev poetisk rebell

Sonja Åkesson skildrade folkhemmets baksida – köksgolv, äktenskap, klass och ensamhet. Med svart humor och vardagsnära språk förnyade hon svensk poesi. Hon slog igenom på 1960-talet med diktsamlingen Husfrid, där "Äktenskapsfrågan I–II" ingår. Dikten blev en feministisk klassiker och en del av Sveriges kulturkanon. Sonja Åkesson dog 1977, men hennes texter lever vidare och fortsätter att beröra nya generationer.

Sonja Åkesson – poeten som tog vardagen in i Sveriges kulturkanon

Martha Gellhorn var en av 1900-takets mest inflytelserika krigskorrespondenter. Hon rapporterade från några av världens största konflikter, från spanska inbördeskriget till landstigningen i Normandie under andra världskriget. I stället för att skildra strategi och militära framgångar skildrade hon hur kriget drabbade civila. Hon skrev om människor på flykt, barn på sjukhus och samhällen i spillror. Martha Gellhorn trotsade både militära restriktioner och sin make Ernest Hemingway för att nå frontlinjen. Hennes direkta och osentimentala stil kom att forma modern krigsjournalistik.

Martha Gellhorn – krigskorrespondenten som förändrade synen på krig

En dag får den amerikanska biologen Rachel Carson ett brev från en vän som berättar att det ligger fullt med döda fåglar i trädgården. Marken har besprutats med bekämpningsmedlet DDT. Kan det finnas ett samband? Med boken "Tyst vår", utgiven 1962, visar Rachel Carson att svaret är ja. Bekämpningsmedel skadar inte bara insekter utan även andra djur och människor. Boken förändrar lagstiftningen i USA och blir startskottet till den moderna miljörörelsen. Men Rachel Carson får också svidande kritik från kemiindustrin. Programmet är en bearbetad version från 2018.

Rachel Carson - när fåglarna tystnar

Wilhelmina von Hallwyl samlade på allt från konsthistoriska dyrgripar till toapapper. Till och med hennes största livstrauma finns katalogiserat lika neutralt och noggrant som hennes övriga 50 000 sparade föremål. För att hon skulle få plats med sina samlingar byggdes ett så kallat privatpalats på Hamngatan i Stockholm: över 40 rum och 2 000 kvadratmeter. Efter hennes död blev det till Hallwylska museet, som öppnade 1938.

Wilhelmina von Hallwyl och samlandets gåta

Nikola Tesla ville ge världen ljus, kraft och trådlös kommunikation. När han kommer till New York 1884 bär han på en idé som kan förändra världen: ett elsystem byggt på växelström. Men hans vision hotar Thomas Edisons affärer, och snart bryter ett smutsigt krig ut om vilken teknik som ska elektrifiera framtiden. Om uppfinningar, genialitet och priset för att ligga före sin tid. Bearbetad version av ett program från 2019.

Nikola Tesla – kriget om elen

Berättelsen om Adolf Ludvig Badin är en ovanlig och komplex resa genom 1700-talets värld. Som barn förs han från den karibiska ön Saint Croix till det svenska hovet, där han ges till drottning Lovisa Ulrika. Han växer han upp i en miljö präglad av upplysningstidens idéer och får en uppfostran där samtida tankar om natur, frihet och lärande prövas. Badins liv utspelar sig under en period då Sverige också försöker etablera sig som kolonial aktör. Hans bevarade anteckningar ger en ovanlig inblick i en människas liv i denna miljö - en röst som sällan hörs i de historiska källorna.

Badin – från slaveri i Karibien till livet vid hovet

Anna Politkovskaja var journalisten som vägrade vända bort blicken. När kriget i Tjetjenien rasade reste hon dit för att skildra övergrepp, tortyr och civila liv som slogs i spillror. Hon blev en av få oberoende röster i Putins Ryssland. Hoten mot henne trappades upp. Hon greps, utsattes för en skenavrättning och förgiftades, men fortsatte rapportera. Den 7 oktober 2006 sköts hon till döds i sitt trapphus. Ett mord som skakade världen – och väcker frågor som lever kvar. Bearbetad version av ett program från 2023.

Martha Gellhorn – krigskorrespondenten som förändrade synen på krig

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...