app_store_button

google_play_button

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Acast

Berätta alltid det här är podden där Frida Boisen och Tilda Boisen, pratar om det vi annars så ofta tystar. Vi vet att berättande räddar liv.

Så nu kör vi! Är du med oss? Missa inte en ny utmaning varje vecka.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Berätta alltid det här

Sandra-Stina Vesterlund, AI-entreprenör, VD, entreprenör, investerare, utsedd till Årets tillväxtprofi och en av Sveriges starkaste frsmtudsröster inom svensk industri. 

Men bakom framgångarna finns också en kamp som handlar om något mycket större än karriär.

I det här avsnittet berättar Sandra-Stina om livet som mamma till två särbegåvade barn som också har autism, ADHD och psykisk ohälsa – och om en skola som gång på gång svikiit dem. 

Sandra-Stinq berättar om sin son som redan vid sex års ålder blev utbränd.

Sex år gammal.

Ett barn som varje dag kämpar för att passa in.

Som maskerar sina svårigheter för att klara av skolan.

Som stod ut med ljud, intryck och krav som hans nervsystem inte kunde hantera.

Tills kroppen och hjärnan inte orkade längre.

Sandra-Stina beskriver en svensk skola där många eldsjälar gör allt de kan – men där resurserna, kunskapen och förutsättningarna inte räcker till för särbegåvade barn med NPF.

Och situationen är så desperat att många familjer i samma sits idag överväger – eller faktiskt väljer – att lämna Sverige för att deras barn ska överleva och klara sin skolgång.

Nu undrar också Sandra-Stina: ”Kan vi ens bo kvar i Sverige?”

Det här är ett avsnitt om barn som går sönder alldeles för tidigt.

Om psykisk ohälsa.

Om utanförskap.

Om att känna att ens barn inte får plats i sitt eget land.

Men också om kärlek och föräldrar som aldrig slutar kämpa för sina barn.

Vi pratar också om Charlie-stipendiet – ett nytt stipendium med målet att hjälpa barn och unga med NPF genom att ge familjer stöd att utbilda en assistanshund inom psykisk hälsa som hjälp i livet. Ett stipendie som Sandra-Stina med Vesterlund Ventures är med och möjliggör.

Det handlar om trygghet.

Om att få känna sig mindre ensam.

Om att få andas.

För ibland kan en hund bli skillnaden mellan isolering och delaktighet.

Mellan kaos och lugn.

Mellan att bara överleva – och faktiskt kunna leva.

https://www.charliestipendiet.se/

Missa inte det här otroligt viktiga och starka samtalet med Sandra-Stina Vesterlund. 💜

✨ In och lyssna nu!

Dela gärna avsnittet vidare.

Se klipp från avsnittet, och följ oss gärna på vår instagram och TikTok.💫

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

314. Sandra-Stina Vesterlund - ”Min son blev utbränd när han var sex år gammal”

Tilda Boisen röt nyligen ifrån på TikTok och ifrågasatte att så många inte följet nyhetsflödet.

Hallå! Det är valår. Vi behöver engagera oss i vad som händer i vår värld, följa samhällsdebatten, eller rent av delta i samhällsdebatten, för att kunna bidra till vår värld.

Hon fick till svar; "Jag orkar inte. Det är för mycket negativa nyheter. Jag mår inte bra av det psykiskt".

I dagens avsnitt utsätter sig Frida Boisen och Tilda Boisen för nyhetsflödet.

Och räknar negativa nyheter vs positiva nyheter - på våra största nyhetssajter och reflekterar över hur de får oss att må.

Och så en fantastisk positiv nyhet: Fler än 10 000 har nu skrivit under uppropet för att terapi ska få blir friskvård.

Gör det du med!!

https://meelahealth.com/se/sv/friskvard/

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

313. Får negativa nyheter oss att må dåligt psykiskt?

Varje dag möter vi världen. Och världen möter oss. Men vad händer när vi inte kan möta vår medmänniska med ett leende? 

Och är vi ser att människan vi möter inte skiner upp när hen ser vårt ansikte? Utan istället fylls av oro och rädsla. 

Paula Warfvinge, till vardags samtalsterapeut, genomgick en förebyggande cancerbehandling som påverkade huden i ansiktet mycket.

Ovanför hennes mun bildades ett stort sår, som såg ut som en stor sårmustasch, som om hon varit med om en allvarlig olycka.

Det gjorde ont. Hon kunde inte le, knappt sova. Och fick uppleva vad som händer när vårt utseende tas ifrån oss. 

När vårt leende berövas oss.

Hur konstigt människor reagerar. 

När vår skönhet berövas oss.

För Paula blir det en mörk och tuff upplevelse. 

Och hon kämpade med känslor av hopplöshet.

Till slut valde hon att öppna upp och våga berätta om de svåra känslorna - och möttes av kärlek.

Varmt välkommen till ett avsnitt om hur vi blir bedömda av andra.

Hur små gester av snällhet kan göra så stor skillnad.

Följ oss gärna på instagram och tiktok.

Tack för att du lyssnar.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

312. Paula Warfvinges livskris - om skönhetsideal och att bli dömd av andra

Skolan ska vara en skola för alla - men hur väl lyckas vi egentligen med det idag – när nästan var sjätte elev lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet?

Där fler än var 19000 barn är hemmakämpare i Sverige idag, där tre barn i varje klass är utsatta för mobbning, där tre barn i varje klass har NPF, där fem till sex elever har psykisk ohälsa, 

varav i snitt ett par stycken har allvarligare problem?

Idag gästas vi av utbildningsminister Simona Mohamsson, partiledare för Liberalerna, som berättar om hennes vision om hur svenska skolan ska bli bättre.

Skollagen säger att vi ska ha en likvärdig skola, där alla ska få en chans, och skolan ska ta hänsyn till varje barns behov och anpassa utbildningen så att du ska få chans att lyckas

Men varje vecka träffar vi barn och anhöriga som berättar om ett skollotteri, där det här med anpassningar ibland fungerar som en dröm, och ibland nästintill är obefintliga.

Frida Boisen och Tilda Boisen frågar vad Simona Mohansson ska göra åt skollotteriet? Att det idag är så otroligt stora skillnader mellan olika kommuner och skoler runt om i Sverige, när det kommer till vilken hjälp hemmakämpare får, eller anpassningar barn med NPF får – eller inte får.

Vi får också höra Simona Mohamssons vision om den nya svenska skolan. 

Med ett nytt betygsystem, nya läroplaner och den största skolreformen på 30 år.

I juni väntas Riksdagen klubba igenom den nya skollagen, med hårdare tag och mer makt till läraren. 

Men fiinns det risker med en skola där beslut om kvarsittningar inte behöver ha dokumenterade underlag?

Vad händer med tryggheten för eleven?

Hur ska vi säkra att fler barn kommer att må bra och lyckas i den nya svenska skolan?

Hur stor ska en skolklass egentligen vara?

Ska alla kränkningar anmälas i skolan?

Eller räcker det med att enbart grova kränkningar anmäls?

Och hur blir det med elevhälsan?

Vi tar också upp den psykologisk kris Sverige är i. Aldrig tidigare har så många mått så dåligt psykiskt. Inte minst våra barn och unga. Mer än 1,2 miljoner svenska äter psykofarmaka, nästan varannan sjukskrivning är en sjukskrivning i psykisk ohälsa, och när det kommer till barn och unga har vi 19 000 barn som är hemmakämpare, tre barn i varje klass har NPF, tre barn i varje klass är utsatta för mobbning, och fler än 100 000 barn står i kö till BUP, och vi vill förstås höra hur Simona Mohansson och Liberalerna vill göra för att säkra att fler unga får rätt hjälp snabb, för att må bättre.

I år är det riksdagsval och nu vi träffar Sveriges partiledare för att höra deras visioner för en bättre psykisk hälsa i Sverige, och bättre hjälp till barn och familjer som kämpar med NPF, psykisk ohälsa och i köer för att få vård. Nu är det dags för Liberalernas partiledare Simona Mohamsson.

Vad ser Simona för lösningar på det vi ibland kallar Sverigelotteriet - där det är så stora skillnader runt om i Sverige, på hur långa köer det är till hjälp för inte minst barn som väntar i BUP-köer, eller så stora skillnader i stöd i skolan till elever med NPF eller som mår psykiskt dåligt.

In och lyssna på hela avsnittet om hur Liberalerna vill satsa på en bättre skola och på den psykiska hälsan i Sverige.

Snart kommer nästa partiledarintervju.

Näst ut är MIljöpartiets Amanda Lind

Dela gärna vidare.

Tack för att just du har lyssnat.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

311. Simona Mohamsson om att var sjätte elev inte klarar grundskolan

Går det att vårstäda sig till ett bättre psykiskt mående?

Frida Boisen och Tilda Boisen om hur de gör för att må bättre genom at städa ut det du inte längre vill behålla.

Hur kan vi göra för att också städa bort tankar och beteenden vi inte vill ha?

Vi ösnkar dig en fantastisk vecka i maj.

Ta hand om dig.

Du är värd att må bra!

Följ oss gärna på instagram och TikTok.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

310. Gör vårstädning oss lyckligare?

Sommarsolen strålar över stora delar av Sverige. Vad betyder solen för vår mentala hälsa? Hur kan 20 minuters sol per dag göra stor skillnad? 

Och hur känns det när mörkret breder ut sig fastän solen skiner? 

Hur hittar vi till ljuset och hälsan? 

Hur påverkas Frida & Tilda?

Välkommen till Berätta alltid det här. 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

309. Solens påverkan på vår mentala hälsa

Amelie Angelskår, är idag en av Sveriges starkast lysade röster, för psykisk hälsa.

Idag är hon medgrundare till Meela, en ledande psykologplattform, som just sätter matchningen i fokus, att hitta rätt psykolog för just dig - tack vare en smart matchningsalgoritm.

Hon brinner för att krossa stigmat kring psykisk ohälsa, vilket lett till att hon av internationella affärstidningen Forbes listats som "40 under 40", en av vår tids starkaste unga globala ledare.

Och ddag driver Amalie tillsammans med oss kampen för att terapi också ska ingå i friskvårdsbidraget - för att fler ska få rätt hjälp i tid. För att fler svenska ska slippa må psykiskt dåligt, och få hjälp att reda ut tankar och känslor medan man är frisk - innan man blir sjuk.

Amalie berättar också om hur hon vänt sina personliga erfarenheter av psykisk ohälsa till ett så starkt driv för att försöka göra det lättare för andra att hitta rätt.

Amalie berättar hur hon tidigt gjorde raketkarriär. Som 25 år blev hon VD för sitt första bolag, och drabbades av utbrändhet.

Men på vårdcentralen viftades initialt hennes problem bort. Och vägen till att hitta rätt psykolog som matchade just med Amalies behov var lång. Det krävdes ett vårdcentralsbyte, läkarbyte, psykologbyte och det tog månader att hitta rätt psykolog och terapi som verkligen gav Amalie exakt den hjälp hon behövde.

Idag är alltså Amalie medgrundare till ledande psykologplattformen Meela, en forskningsbaserad matchningsalgoritm, som är kopplade till 650 legitimerade psykologer och psykoterapeuter, där dina behov, faktorer som terapimetoder, erfarenheter, öppenhet, diagnos, vad man behöver hjälp med, kultur matchas med rätt psykolog. Allt för att skapa den terapeutiska alliansen, som forskning visar är den största faktorn för att terapin ska lyckas. Det där klicket, som verkligen behövs för att man ska få rätt hjälp vid just rätt tid i livet.

I dagens samtal får du höra Amalie berätta om sin personliga resa, hennes erfarenhet av att krascha och inte få rätt hjälp. Och hur hon vände sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa, kampen att inte hitta rätt hjälp så snabbt som möjligt, till att driva förändrnig. Hur hon idag kämpar för att fler ska få rätt hjälp snabbt. Rätt terapi med rätt person i rätt tid.

Amalie brinner för tillgänglighet. Och under en lunch började Amalie berättar också om varför hon brinner för vår gemensamma satsning, som verkligen tog fart under en magisk lunch: att terapi borde ingå i friskvårdsbidraget.

Vi har hur vi än försökt inte hittat en enda anledning till att vi INTE skulle låta terapi infgå i friskvårdsbidraget. Bidraget finns redan. Och vi får använda det till så mycket bra för att friskvårda, att spela tennis, bowling, dansa zumba, ta en massage. Vi uppmuntras att friskvårda vår fysiska hälsa, men inte vår psykisk hälsa. Fastän hälften av alla sjukskrivningar består av psykisk ohälsa.

En tredjedel av alla friskvårdsbidrag brinner idag inne.

Det är såklart bra också för det mentala, att vara i fysisk aktivitet, men det är svårt ibland att ta steget till fysisk aktivitet när man mår dåligt psykiskt. Steget till att orka gå och dansa Zumba kan vara stort när man mår dåligt.

Amalie delar också en topplista av de vanligaste problemen folk i Sverige idag söker psykologhjälp för. Gissa vilka utmaningar som toppar!

Och psst, många av de vanligaste anledningarna är verkligen utmaningar som handlar om en längtan att friskvårda sig, hitta bättre sätt att må bättre i sitt vanliga liv.

Skriv under uppropet nu! Vi har redan fler än 4000 namnunderskrifter!

Din röst kan förändra vårt regelverk!

I början av sommaren lämnar vi över namnunderskrifterna till socialminister Jakob Forssmed.

In och lyssna på ett så starkt avsnitt!

Och skriv under nu!

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

308. Amalie Angelskår, från utbränd till världsledande förebild inom psykisk hälsa

Sverige är i en psykologisk kris. Aldrig tidigare har så många mått så dåligt psykiskt. Inte minst våra barn och unga. Mer än 1,2 miljoner svenska äter psykofarmaka, nästan varannan sjukskrivning är en sjukskrivning i psykisk ohälsa, och när det kommer till barn och unga har vi 19 000 barn som är hemmakämpare, tre barn i varje klass har NPF, tre barn i varje klass är utsatta för mobbning, och fler än 100 000 barn står i kö till BUP.

Var sjätte timme tar en person i Sverige sitt liv - och när vi reser runt i Sverige träffar vi varje vecka barn och föräldrar som är desperata efter att få rätt anpassning, rätt stöd i skolan, att äntligen få rätt hjälp inom psykiatrin, och hopp om att ens barn ska få komma tillbaka till livet.

I år är det riksdagsval och nu vi träffar Sveriges partiledare för att höra deras visioner för en bättre psykisk hälsa i Sverige, och bättre hjälp till barn och familjer som kämpar med NPF, psykisk ohälsa och i köer för att få vård. Först ut är vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar.

Vad ser Noohi för lösningar på det vi ibland kallar Sverigelotteriet - där det är så stora skillnader runt om i Sverige, på hur långa köer det är till hjälp för inte minst barn som väntar i BUP-köer, eller så stora skillnader i stöd i skolan till elever med NPF eller som mår psykiskt dåligt.

✅ Förstatliga skolan för att göra den mer jämlik

✅ Dubblering av elevhälsan

✅ I skolan halvera klasserna för de yngre och göra det till lag, så att varje barn får mer tid med en lärare och bättre chans att bli sedda och hörda. 

✅ Avgiftsfri samtalsterapi till alla som behöver.

✅ Prioritera vården framför annat. Mer pengar till vården.

Det är några av de viktigaste åtgärder Nooshi Dadgostar ser för att fler, inte minst barn och unga ska må bättre psykiskt.

Och vad säger Nooshi Dadgostar om skolan där var sjätte elev inte klarar grundskolan. Och där det i den nya skollagen ordineras hårdare tag i skolan, där lärare exempelvis enligt den nya skollagen lättare ska kunna beordra kvarsittning utan speciell dokumentation.

”Det är politiker som borde få kvarsittning. Det är klart har du ett klassrum med 35 personer i ett klassrum i ett klassrum med 15 personer inte att fixa det. De kommer aldrig att nå fram till hjälpen när de räcker upp handen. Vi har föreslagit tvålärarsystem och ett maxtak för lärare. Du ska ju få hjälp direkt när du räcker upp handen. Du vill lära dig. Du är törstig. Men om någon för femte gången någon inte kommer fram vad är poängen. Jag hänger inte med. Vi måste ha mer undervisningstid. Vi måste tro på pedagogiken”.

Vi samtalar också med Nooshi om mobbning. Där Nooshi är kritisk till delen i den nya skollagen där skolpersonal i framtiden bara ska anmäla grova och upprepade kränkningar istället för alla kränkningar som det är idag.

Och vad säger Nooshi om att man ska få samtalsterapi på friskvårdsbidraget? 

Varför ska vi bara få friskvårda kroppen och inte vår mentala hälsa.

”Det är en bra poäng, jag ska ta med det”, säger Nooshi som i princip vill gå ännu längre och göra terapi avgiftsfri för alla.

In och lyssna på hela avsnittet om hur vänsterpartiet vill satsa på den psykiska hälsan i Sverige.

Snart kommer nästa partiledarintervju.

Näst ut är Liberalerna Simona Mohamsson.

Dela gärna vidare.

Tack för att just du har lyssnat.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

307. Nooshi Dadgostar (v) - "Avgiftsfri samtalsterapi till alla"

Kommer vi om 20 år att se tillbaka på den tiden vi lever i nu och tänka: Herregud, tänk att vi 2026 lät barn ha mobiler - tänk att vi inte fattade hur enormt farligt det var för deras mentala hälsa?

Eller kommer vi att se tillbaka på idag och tänka: Herregud, tänk att vi 2026 hade så usla verktyg att förstå vad som var ADHD och vad som inte var det?

Hur kommer vi att se på tiden innan AI?

Om vi aldrig skulle våga resa in i framtiden och utmanaa dagens normer och verklighet, skulle vi aldrig ha visioner som Suicide Zero.

Välkommen till framtiden. Ett avsnitt där Frida Boisen och Tilda Boisen byter perspektiv.

Vad tror du vi kommer att skaka på huvudet åt, när det kommer till inte minst frågor om barns rätt och psykisk hälsa?

Vad vill du ta steg till att förändra. 

Morgondagen börjar med dig.

Tack för att du lyssnar.

Glöm inte bort att du förtjänar att må bra.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

306. Om 20 år, vad kommer vi se tillbaka på om vår nutid idag och tänka: "Vad höll vi på med?"

”Gå och lägg dig” sa socialminister Jakob Forssmed på en presskonferens nyligen, när han presenterade Folkhälsomyndighetens nya sovrekommendationer till barn och unga.

Och uppmaningen om att våra unga borde sova mer är viktigare än någonsin. För vi har en sömnkris i Sverige.

Mer än hälften av alla 18-åringar sover för lite, nästan hälften av alla högstadieelever får inte tillräckligt med sömn och varannan tonåring säger själva att de har svårt att sova, varje vecka.

I dag lägger sig nära 6 av 10 ungdomar efter klockan 23, jämfört med cirka 1 av 6 på 1980-talet.

En tredjedel av våra unga sover mindre än sex timmar per natt, trots att behovet ligger på åtta till tio timmar, visar siffror som Folkhälsomyndigheten presenterar i sin nya delredovisning "Främja goda sömnvanor bland barn och unga”.

Tjejer sover sämre än killar och har du NPF som exempelvis ADHD är ofta sömnproblemen än vanligare. Tre av fyra har sömnproblem, enligt Attention.

Frida Boisen och Tilda Boisen har läst igenom Folkhälsomyndighetens nya rapport, och vid ett flertal tillfällen samtalat med ledande sömnforskare om vad vi kan göra för att sova mer och bättre.

I det här avsnittet går vi igenom sovtipsen och insomningstipsen som fungerar, både de goda råd som Folkhälsomyndigheten presenterar, men också tipsen som faktiskt inte nämns, men som kan göra all skillnad.

Tilda berättar också hur hon kämpar med sömnen, och Frida berättar om sina bästa tips. Det är livsviktigt att få en bra sömn. Utan vilka är risken att vi får mer oro, ångest, stress.

Samtidigt vänder vi också på frågan. Ibland är det inte sömnproblemen som gör oss mer stressade. Utan såklart stress (inte minst stress över skolan som många unga berättar om för oss) som gör att man inte kan sova. 

Dessutom diskuterar vi den kraftiga ökningen av sömnmedicin bland unga, och utforskar alternativa sätt att varva ner: allt från kroppsscanning till terapihundar.

Frida ställer frågan som borde finnas med i dem nya rekommendationerna: Varför sover vissa bättre tillsammans med någon annan?

Välkommen till avsnittet där vi ger våra absolut bästa sömtips, och påminner om Karolinska institutets viktiga råd till alla skolledare: Att senare lägga skolstarten på morgonen, för att fler unga ska få sova lite längre.

Har du tips och tankar? Hör gärna av dig till oss. Och kommentera gärna på våra sociala medier. Vi finns på TikTok och Instagram.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

313. Får negativa nyheter oss att må dåligt psykiskt?

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...