app_store_button

google_play_button

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Lyt når som helst, hvor som helst 

Acast

Berätta alltid det här är podden där Frida Boisen och Tilda Boisen, pratar om det vi annars så ofta tystar. Vi vet att berättande räddar liv.

Så nu kör vi! Är du med oss? Missa inte en ny utmaning varje vecka.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Berätta alltid det här

– Lever Viktoria när jag kommer hem från skolan, var det sista gången jag såg henne nu?

Redan som mycket liten visste Ida Grankvist att hennes älskade storasyster kunde dö när som helst.

Det fem år äldre syskonet föddes med en hjärnskada, var rullstolsburen och behövde personlig assistans dygnets alla timmar.

Minsta förkylning kunde vara livshotande och flera gånger om stannade Viktorias hjärta, men hon räddades tillbaka till livet.

– Jag levde i två världar. En fantastisk där hon var min bästa kompis. Vi såg Barbie-filmer, satt i rosa soffan, målade naglarna och la på ansiktsmasker. Det var som att inget kunde nå oss där, berättar Ida Grankvist.

– Sedan fanns den kalla, kalla världen. Den med sjukhuskorridorer, ambulanser och hjärtstillestånd.

Under hela uppväxten cirkulerade Ida Grankvists och övriga familjens liv kring Viktorias mående.

Vad gör det egentligen med ett barn som lever med döden ständigt närvarande vid sin sida, som ensamt tvingas bearbeta rädsla och väntesorg och som inte får ta plats?

Om det och vikten av att se ljuset i det tillsynes kolsvarta handlar Ida Grankvists nyss utkomna bok ”Din kamp blev min värld” om.

Hör hennes egen gripande berättelse i veckans avsnitt av Berätta alltid det här.

Här får du också bortgångna storasyster Viktorias bästa livsråd – ett råd vi alla borde ta till oss och försöka navigera efter.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

328. Skuggbarnet Ida Grankvists svåra uppväxt: "Lever storasyster när jag kommer hem från skolan?"

Professor Sven Bölte kämpar för att vi ska se NPF-diagnostiserade barn och ungas styrkor istället för svagheter.

Han är världsledande expert inom autism och adhd, hjärnan bakom det hyllade ICF-mätverktyget - alltså, att man ska identifiera funktionerna, de funktioner som faktiskt fungerar bra, hos den som får en diagnos, inte bara fokusera på utmaningar och hinder.

Men trots att skalan är antagen av WHO (Världshälsoorganisationen) och att Socialstyrelsen förordar att ICF ska användas i sina riktlinjer, är det fortfarande långt ifrån alltid verktyget används.

Istället blir det ofta medicin och inte mycket mer.

Hur ska vi lyckas ändra på det och på allvar förändra genom vård som att låter det som faktiskt är bra att växa?

– Jag tycker vi måste vända om, bygga glada människor, inte bara penetrera deras problem

Och, inte minst:

– Vi behöver skapa hjärnvänliga skolor.

Välkomna till veckans Berätta alltid det här och ett spännande, ögonöppnande och livsviktigt samtal med Sven Bölte, mångfaldigt prisbelönt professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap, vid Karolinska institutet. 

Hör Tilda Boisen och Frida Boisen i ett viktigt samtal med Sven Bölte, om hur vi måste bli bättre på att hjälpa inte minst barn och unga som får en NPF-diagnos.

Alla måste lyssna! 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

327. Världsledande NPF-professor Sven Böltes kamp för bättre autism- och adhd-vård: "Vi måste bygga glada människor"

– Vi måste få till den friskaste generationen. Vi har en deppig generation nu.

Elisabeth Thand Ringqvist har gjort psykisk hälsa bland unga till en av sina viktigaste valfrågor.

När Centerpartiets ledare gäster Frida och Tilda Boisen berättar hon om hennes vision för BUP: 24/7-garantin, att ett barn eller en ung person som söker hjälp för psykisk ohälsa ska få en första kontakt och bedömning inom 24 timmar och att den som behöver vård därefter ska få påbörja rätt behandling inom sju dagar. 

För Elisabeth Thand Ringqvist är det också en självklarhet att terapi ska ingå i friskvårdsbidraget, någon hon var först ut bland partiledarna att ge tummen upp till.

Centerpartiets partiledare har egna erfarenheter av att kämpa med psykiska hälsan under tonåren.

För första gången berättar Elisabeth Thand Ringqvist om de mörka åren med mobbningen och även om kampen mot anorexia.

För när det var som värst svartnade det för ögonen, mensen uteblev i flera år och hon ljög om att ha ätit.

– Det var ett sjukt beteende, säger hon i Berätta alltid det här.

För dig som kämpar med psykisk ohälsa, mobbning och ätstörningar, glöm inte: Det finns hjälp att få.

Sök hjälp. Ring sjukvårdsupplysningen 1177 idag.

För mer information om hur du kan få hjälp om du är utsatt för mobbning, besök www.friends.se

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

326. Elisabeth Thand Ringqvist (C) om åren med anorexia "Sjukt beteende"

Med bara veckor kvar till riksdagsvalet gästar socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) Berätta alltid det här.

Vad har egentligen resultatet av nya socialtjänstlagen blivit så här, ett år efteråt.

Får barn och unga idag samma livsviktiga psykiska hjälp oavsett var de bor i landet?

Fungerar de skolsociala teamen verkligen lika bra oavsett vilken kommun du bor i? 

Känns socialtjänsten, vars arbete kan vara skillnad mellan liv och död, mer tillgänglig och mindre skrämmande år 2026?

Och är orosanmälan ett speciellt hjälpsamt ord, borde det inte helt enkelt kallas någonting annat?

För Frida Boisen och Tilda Boisen berättar Camilla Waltersson Grönvall vad som gör henne extra ledsen och vad som krävs för att arbetet kring den psykiska hälsan det ska bli ännu bättre.

Dessutom passar hon på att leverera ett vallöfte:

– Det behövs någon med jädrigt hårda nypor.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

325. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvalls vallöfte: "Behövs någon med jädrigt hårda nypor"

Frank, 6, älskar att klättra i ribbstolen och att svinga sig fram och tillbaka i de romerska ringarna.

För att inte tala om att klättra upp på stora stenar och springa fritt i gymnastiksalen.

Där skiljer han sig inte så mycket från övriga barn i samma ålder.

Men att ta med honom tillsammans med övriga familjen på en utlandssemester fungerar inte.

Frank har diagnosen autism och slutade vid två års ålder helt att prata.

I veckans avsnitt berättar hyllade författaren och Spotify-chefen David Lillemägi, 39, aktuell med thrillern "Vattenkrig", känslosamt om ett föräldraskap som skiljer sig rejält från de flesta andras.

Och om vikten av att kunna prata om det jobbiga, förhoppningarna som kanske aldrig blir verklighet och om kampen för att få rätt hjälp.

– Du måste kriga, ringa sönder, säger han.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

324. Hyllade författaren David Lillemägis kamp för autistiske sonen Frank: "Du måste kriga"

I "Berätta alltid det här"s valspecial välkomnar vi idag socialdemokraternas Lena Hallengren, tidigare socialminister.

Vad ser Lena Halengren för lösningar för att fler unga barn och unga med psykisk ohälsa ska få rätt hjälp snabbt?

Och hur ser hon på att ett postnummer idag avgör om du kan få ett första samtal inom barn- och ungdomspsykiatrin inom en vecka, eller om det dröjer längre än tre månader?

Hur ska den psykiatriska vården i Sverige bli mer jämlik?

Och apropå jämlikhet. Hur ser Lena på att vi i vissa kommuner har en väl fungerande elevhälsa, skolsociala team, anpassningar och hemmakämparteam medan det i andra kommuner kan finnas en kurator på 2000 elever, och finnas en avsaknad av anpassningar? 

Vilka är socialdemokraternas förslag på lösningar?

Och vad säger Lena om att vi borde få friskvårda vår mentala hälsa, inte bara vår fysiska hälsa som idag, i en tid när hälften av alla sjukskrivningar består av psykisk ohälsa?

Det är några av de frågor vi ställer.

MIssa inte vad Lena Hallengren ger för viktiga svar, och hör henne också berätta om sina egna erfarenheter av att bära oro och också av att prova terapi.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

323. Lena Hallengren (S): "Alla har rätt till likvärdig vård"

Vill Sveriges socialminister Jakob Forssmed införa vårt initiatv #terapiärfriskvård som ny lag, att terapi också ska ingå i friskvårdsbidraget, så att man inte bara får friskvårda sin fysiska hälsa som idag, utan även sin psykiska hälsa? Nu är stunden kommen för oss att lämna över initativet vi driver, som fler än 12 350 svenskar idag skrivit under. 

På frågan om terapi ska ingå i friskvårdsbidraget höjer Jakob Forssmed JA-skylten.

"Mitt hjärta säger att det här är lovvärt och intressant. Jag är intresserad av att borra vidare i det här förslaget och jobba vidare med det," säger vår socialminister Jakob Forssmed, som också är vice partiordförande i Kristdemorkraterna.

I vår valspecial med socialministern ställer vi också flera viktiga frågor som:

Hur ska fler barn och unga få hjälp i tid för sina psykiatriska problem?

Hur ska socialministern stävja utmaningarna med vad vi kallar Sverigelotteriet - där vi ser så stora skillnader i väntetider till BUP runt om i landet?

Vilka lösningar ser Jakon Forssmed på att få fler barn med NPF eller andra utmaningar ska kunna lyckas i skolan?

"Nu tar vi bort betyget F - det har varit en utslagningsmaskin. Betygssystemet stänger dörren, det ändrar vi nu och det är jättebra", säger Jakob Forssmed och fortsätter.

"Jag tycker generellt sett att skolan från början är för dålig på att fungera för barn med NPF. Det är för lite struktur, det är för mycket schemabrytande, det är inte en tillräckligt lugn måltidssmiljö, det finns en massa saker man kan göra i förutsägbarhet och tydlighet", säger Jakob Forssmed.

Jakob Forssmed vill också inför screening i skolan av hjärnans exekutiva förmågor där man testar arbetsminne, man testar impulskontroll, lite sådana saker, i årskurs ett.

"För vi missar fortfarande jättemånga tjejer. Tänk om de hade fått sin diagnos där de hade varit sju åtta år istället för femton. De hade fått det stöd de hade behövt tidigare."

Vi pratar också om hur vi kan få med föräldrarna på ett klokare sätt, att inte tappa bort dem efter BVC, utan att fånga upp dem fler gånger under skoltiden, inom ramen för elevhälsan eller skolans värld: "Det tänker jag jobba stenhårt för", säger Jakob Forssmed.

När vi frågar vår socialminister om hans bästa idéer för att stoppa den ofrivilliga ensamheten i Sverige säger han:

"Det finns ingen politisk fråga jag har fått så stor respons för någonsin. Folk känner igen sig i den här situationen. Man vill inte att någon ska känna igen sig i den här situationen: Jag är inte sedd. Man har ingen att vända sig till. Och vem bryr sig om mitt liv. Det viktigaste är vår egen attityd till detta. Det är ett djupt djupt samhällsproblem. Inte bara för den här människan, utan för mig.

Vi behöver vidga våra egna gemenskaper. Jag försöker prata med en ny människa varje dag. Bara lyfta blicken. Inleda konversationer med nya männijsor. Bygga broer mellan civilsamhälle, företag, kommuner. I Stockholm sker mer än var tioende begravning utan någon ceremoni, utan att någon anhörig är med och tar avsked." 

Socialministern vill också jobba för att göra mer för den ofriivilliga ensamheten bland gruppen unga vuxna.

"Vi måste jobba med övergången från efter gymnasiet till det att man hittat sin väg till fortsatt utbildning eller jobb".

Hör också Jakob Forssmed berätta om varför han är glad att nu kunna presentera Folkhälsomyndighetens nya direktiv: Att barn under 13 år inte bör använda smartphones.

Något han tror kommer möjliggöra att fler barn får vara barn och slippa utsättas för såväl brottslighet på nätet som grooming och många andra negativa konsekvenser av mobilanvändning.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

322. Socialmininster Jakob Forssmed (kd) positiv till #terapiärfriskvård: "Jag vill jobba vidare med det här"

Vi gästas av Sveriges statsminister Ulf Kristersson (m), som berättar om vilka lösningar han ser för att färre unga ska vänta i för långa BUP-köer,

och om hur fler människor i vårt land ska få en bättre psykisk hälsa. 

Han öppnar också upp och berättar för första gången om tre egna personliga förluster, när tre människor nära honom dött i suicid, alla "unga kapabla män".

Vi lämnar också över vårt initiativ #terapiärfriskvård till statsministern - som miljoner svenskar sett, delat, kommenterat, reagerat på och som 12 317 svenskar skrivit under.

Ett upprop som vill se en uppdaterad lag för att vi svenskar fortsättningsvis ska kunna friskvårda inte bara våra muskler på gym, utan också friskvårda vår mentala hälsa, med terapisamtal. Innan vi kraschar in i mörker och långa sjukskrivningar.

Till vår stora glädje ställer sig vår statsminister mycket positiv till vårt initiativ:

 "Det korta svaret är ja. Jag tycker att det här är en jätteintressant idé", säger statsminister Ulf Kristersson.

Vi samtalar också om hur fler unga ska få lyckas i skolan, om kränkningar i skolan, ungas utsatthet på nätet, och statsministern uttrycker också viss kritik mot den nya lagen som gör gällande att kvarsittning ska få beordras av lärare utan någon speciell dokumentation. Statsministern öppnar upp kring när han blev beordrad kvarsittning, och en fruktansvärd bestraffning.

Missa inte detta så viktiga avsnitt med vår statsminister, som en del i vår valspecial.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

321. Statsminister Ulf Kristersson om terapi som friskvård

Sverige ska införa en 15-årsgräns för sociala medier, föreslår regeringens utredare. Det ska vara upp till sociala medier-företagen att se till att reglerna följs.

Det presenterade socialminister Jakob Forssmed (KD) och regeringens utredare Lisa Englund Krafft, på en presskonferens den 2:e juni 2026.

Australien var det land som var först ut att lagstifta om en åldersgräns för sociala medier. 

Frida Boisen och Tilda Boisen diskuterar det nya lagförslaget.

Vad blir bättre? Och vad finns det för riksker, om det nya förslaget blir lag.

Finns det risker att barns möjlighet att delta och göra sin röst hörd minskar?

Vad tycker du? Överväger fördelarna: Att barn blir skyddade från nätmobbning, övergrepp och inte minst, den risk för sociala medier-beroende många barn och unga hamnar i.

In och lyssna, och berätta vad DU tycker.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

320. 15-årsgräns för sociala medier, föreslår regeringens utredare

Studenten beskrivs ofta som en av livets lyckligaste dagar. Dagen då allt slit är över, framtiden ligger öppen och lyckan ska vara total.

Men för många ser verkligheten annorlunda ut.

I det här avsnittet pratar vi om studenten när den inte blir som man tänkt sig. 

Om känslan av att stå bredvid när alla andra verkar ha sin bästa dag någonsin. Om ensamhet, besvikelse och de sår som kan följa med långt efter att mössan lagts på hyllan.

Tilda berättar om hur ledsen hon blev när hennes klass delade ut "klassens"-utmärkelser och hon inte fick någon alls. 

Vi pratar om hur sådana traditioner ibland kan gå väldigt fel – när elever får etiketter som "klassens bitch", "klassens slampa" eller andra öknamn som förkläs till skämt men som kan göra stor skada.

Var går gränsen mellan humor och mobbning? 

Vad kan skolan göra för att säkra att ingen elev ska behöva stå där på studentdagen med "klassen slampa" hängande runt sig på halsen?

Om du inte hade den där perfekta studenten som alla pratar om – då är du långt ifrån ensam.

Tack för att du lyssnar på Berätta alltid det här. Ta hand om dig – och om varandra. 💜

Och psst! Du har väl inte missat att vi just nu driver initiativet Terapi är friskvård? Skriv under här:

https://www.mittskifte.org/petitions/inkludera-terapi-i-friskvardsbidraget-1 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

319. Studenten - "Klassens bitch"

Hur ser egentligen en NPF-säkrad arbetsplats ut?

Går det att göra arbetsplatsen till åtminstone ett strukturerat kaos? Eller någonting som är ännu bättre?

Vad kan du göra som medarbetare och vad kan arbetsplatsen förbättra för att du ska fungera som bäst?

I det här avsnittet pratar vi om vardagen på jobbet, en plats som ofta präglas av högt tempo, otydliga förväntningar och ständiga avbrott.

För att få livet att gå ihop underlättar det förstår om vi har struktur, tydliga ramar, scheman och deadlines. 

Tydlighet är viktigt för alla, men kanske ännu mer avgörande för personer med en NPF-diagnos.

Vi utforskar vad det faktiskt innebär att NPF-säkra en arbetsplats, hur små förändringar kan göra stor skillnad och hur ökad tydlighet inte bara gynnar några utan hela arbetsgruppen, oavsett NPF-diagnos eller ej. 

Dela gärna vidare!

In och lyssna på avsnittet NU!

Följ oss gärna på instagram och tiktok

❤️

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

288. Så NPF-säkrar du din arbetsplats

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...