app_store_button

google_play_button

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Lyt når som helst, hvor som helst 

König Media

I den här podcasten besöker jag, Lena König, tillsammans med en expert intressanta och besöksvärda platser i vårt kulturlandskap.

Arkeologi & Historia

Välkommen till ett nytt avsnitt i podden Arkeologi & Historia. 
I det här avsnittet ska vi till Västmanland igen. Tidigare i år har podden kollat in några gravfält i i länet men vi har också besökt det fantasiska Anundshög som ligger en bit utanför Väterås. Men i det här avsnittet blir det något helt annat. Vi sak prata om ”Runstenar i Västmanland”! Vi kommer att åka till två olika runstenar, runstenen i Målhammar som står en bit utanför Västerås och sedan far vi till Oden Disa stenen som vi hittar i Fläckebo några mil norrut i länet. Naturligtvis kommer vi att prata lite allmänt om runstenar, med fokus på Västmanlands län.

Detta gör vi tillsammans med Magnus Källström, runolog vi Runverket. 
Avsnittet är producerat med bidrag från Länsstyrelsen i Västmanlands län.
Jag som producerar podden heter Lena König.

Vill du se stenarna finns de på bild på poddens instagram. Arkeologi & Historia 

Länkar som kan intressera: 

Vs 15 Målhammar

Vs 24 Fläckebo

Runor och runstenar - Riksantikvarieämbetet

k-blogg Runverket

198. Runstenar i Västmanland med Magnus Källström

Nu ska vi prata gränsliv igen! Gränsen mellan Sverige och Danmark, något som i många hundra år har präglat hela södra Sveriges invånare, på många sätt.

Vi kommer att träffa Peter Danielsson, historikern och hembygdskonsulent vi Kalmar läns hembygdsförbund som ger oss en föreläsning i ämnet!

Vi träffas vid en av de viktigaste mötesplatserna längs den gamla riksgränsen, Furs bro! Och om det en gång i tiden var tassemarker så är det i dag stor rullians längs riksväg 28. Vi sitter där vid Furs bro, där vägen lämnar Blekingegränsen och snirklar sig in i djupaste Småland.

Avsnittet är producerat med bidrag från Länsstyrelsen i Kalmar län.

Visit Karlskrona - Furs bro

197. Furs bro - gränsfolk, bondefred och integrationspolitik

Välkommen till ett nytt avsnitt i podden Arkeologi & Historia!

Det här är ett lite annorlunda avsnitt. Vi besöker en plast precis som vanligt men nu blir det lite mer av ett surrande och snackande kring det omgivande landskapet och tidigare och senna händelser. Funderingar och tankar.

Avsnittet som jag kommit att kalla Hästholmen - en andlig hotspot. Egentligen var tanken att prata om de hällristningar som finns kring samhället Hästholmen som ligger invid Vättern i västra Östergötland, vi kommer att prata om hällristningarna, med det intressanta är ju egentligen den kontext och i vilket landskap man under bronsåldern valde att placera sin hällristningar. 
Varför ligger de just här? En fråga som egentligen är omöjlig att besvara eftersom hällristningarna är 3000 år gamla och de som bestämde var de skulle ligga är borta sedan länge… 
Men det man kan göra är att diskutera landskapet runt. Hur använde man det under bronsåldern och hur har det förändrats och använt under andra tidsperioder? Vad gör en plasts speciell?

Nu ska vi till en mycket speciell plast. En plats som ligger mellan vatten, berg och våtmark. En plast som talat till folk från de allra första människorna fram till i dag!

Avsnittet det producerades med bidrag från Länsstyrelsen i Östergötland

Producent och alltiallo Lena König

Länkar:

Rapport: Hällristningarna vid Hästholmen. Raä nr 21 i Västra Tollstads socken, Östergötland

Länsstyrelsen Östergötland - Hästholmens hällristningar

Hästholmen

157. Dagsmosse - stenåler, torvbrytning och Alvastra

196. Hästholmen en andlig hotspot - Östergötland

I det här avsnittet ska vi prata om ett av de absolut mest udda kulturmiljöer podden besökt. 
Vi ska till Halland, drygt en mil öster om Varberg i Grimeton socken. För där, mitt i den vackra, gröna bokskogen hittar vi ”Bexells talande stenar”.

Under slutet av 1800-talet lät godsägaren Alfred Bexell, på Torstorsp säteri, några stenhuggare att hugga in olika tänkespråk och personnamn på hällar och block ute i godsets skogar och vi pratar hundratals!

Vi kommer att prata om Alfred Bexell själv, om platsen och såklart om en massa sentenser eller tänkespråk, levnadsregler, visdomsord, maxim, vad du än vill kalla det för. Såklart kommer i att prata om de över 600 personnamn som också finns inhuggna i stenar runt om i skogarna. 

Med oss har vi Margareta Strömbom, vars pappa var barnbarn till Alfred Bexell. Margareta har skrivet boken Bexells talande stenar – Ett unikt kulturarv i Halland , som kom ut 1995. Så det hon inte vet om de talande stenarna är inte värt att veta. 
Dessutom har vi med oss Nina Kvint från Grimeton Hembygdsförening. Hembyggdsföreningen är de som vårdarna stenarna och håller guidningar om de talande stenarna. 
Så knyt på dig promenadskorna och häng med på en lång promenad i skogarna utanför Grimeton i Halland. Vi börjar med att ta oss till området som kallas orspråksområdet för att sedan ta oss till klipphällarna vid Lohallen där hundratals personnamn finns inhuggna!

Avsnittet är producerat med bidrag från Länsstyrelsen i Hallands län.

Producerar och vandrar gör jag Lena König. 

 

Länkar

Grimeton hembygdsförening - Bexells talande stenar

Grimeton hembygdsförening - beställ bok boka guidningar

Visit Varberg

195. Bexells talande stenar

I det här avsnittet ska vi besöka en på många sätt intressant plats. 
Vi ska till Edsleskog, som ligger några mil väster om Åmål i Dalsland. För här låg en gång en kyrka som var stor som en domkyrka, Den var dessutom byggdes i tegel! 
Tegelkyrkor i sig är inget ovanligt men det unika här är att kyrkan uppfördes kring år 1200! Alltså långt innan man trott att teglet började användas i Sverige! Men det användes alltså tidigare än så, ute i den otillgängliga skogsmarken i Edsleskog.

Med oss i det här avsnittet har vi två antikvarier Anna Beckman och Anton Lazarides som båda jobbar vid Lödöse museum.

De kommer att berätta om platsen, men framför allt om de arkeologiska utgrävningar som genomförts i sökandet efter fler svar kring Tegelkyrkan i Edsleskog.

Avsnittet är producerat med bidrag från LST i Väster Götalands län!

Producent och alltiallo är jag Lena König

 

Länkar:
Tegelkyrkan i Edsleskog - Lödöse museum

YouTube: Edsleskog 2020, del 1

YouTube: Tegelkyrkan i Edsleskog - sammanfattning

194. Tegelkyrkan i Edsleskog

I det här avsnittet ska vi besöka ett av landets kanske häftigaste vikingatida fornlämningsmiljöer!

Här finns om inte Sveriges största gravhög, så absolut en av de största! Dessutom finns det flera enorma skeppssättningar på platsen.

Vi ska till Anundshög utanför Västerås i Västmanland. Ett riktigt häftigt besöksmål med massa historia. 
I fornsök går det att läsa; Gravfält, ca 215x205 m (NNÖ-SSV), bestående av 42 fornlämningar. Dessa utgörs av 12 högar, 10 runda stensättningar, 5 skeppssättningar, 14 resta stenar och 1 runsten.

Men vad är det här för plats? Det sak vi försöka att ta reda på i det här avsnittet! Podden åkte dit och mötte upp Andreas Hennius, arkeolog och forskningssamordnare vid Västerås museer.

Avsnittet planeras och produceras av Lena König

 

Länkar: 
Anundshög ett tusenårigt maktcentrum

Region Västmanland Anundshög

193. Anundshög - Västmanland

Välkommen till ett nytt avsnitt i podden Arkeologi och Historia!

I förra avsnittet var vi i Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona, nu är det dags för ännu ett världsarv, men den här gången ska vi fokusera på stadsarkeologi.
Vi ska till Falun, ett världsunikt världsarv som bär på en levande historia med gruvan, staden och bergsmansbygden!
Vi kommer att inleda med en liten beskrivning på vad världsarvet är, sen promenerar vi genom staden, tillsammans med Emelie Sunding Arkeolog vid Länsstyrelsen i Dalarnas län, vi går till platser där lite större arkeologiska utgrävningar genomförs och pratar om staden, platserna och Faluns historia!

Avsnittet är producerat med bidrag från Länsstyrelsen Dalarnas län

Lena König har besökt, frågat och producerat avsnittet. 

 

Länk:

Världsarvet Falun

Världarvet Falun - Länsstyrelsen Dalarnas län

192. Stadsarkeologi i Världsarvet Falun

Nu blir det ännu ett världsarv i podden, nämligen min hemstad Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona.

Världsarvet är inte helt enkelt att greppa. Det finns en hel del gamla lämningar som man kan peka på och säga att de ingår i världsarvet, även om hela staden ingår i världsarvet. Men det är inte bara det vi kan se som är ett världsarv, det är även en idé om en stad en idé om ett försvar och en stad som fortfarande lever och utvecklas.

Med oss för att vägleda oss genom det fysiska världsarvet men också i vårt sökande efter en förklaring av det immateriella världsarvet har vi Elena Peverada Världsarvssamordnare på Karlskrona kommun.

Elena och jag kommer alltså att ta dig på en promenad genom världsarvet. Vi kommer att börja med ett besök på Marinmuseum och deras utställning om världsarvet, som ligger på ön Stumholmen. Där träffar vi Malin Jogmark, verksamhetsutvecklare och Cornelia Melin, programansvarig på Marinmuseum.

Vi knatar sedan vidare och ta oss över ön Trossö, via Kungbron, vi stannar till vid Bastion Aurora där man fortfarande kan se den gamla muren, sen vidare till Klockstapeln och upp på Stortorget där man tydligt kan se visionen om en barrock stadsplan.

Efter det tar oss över till det som en gång var en ö; Björkholmen, där arbetarbostäderna en gång låg. Sen avslutar i med Blekinge museum, där möts vi upp av Christoffer Sandahl, museichef som visar oss deras utställning om Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. 

Podden har besökt några olika världsarv, senast kunde du höra Gammelstads kyrkstad i Luleå, men vi har även varit på radiostationen Grimeton i Halland och Världsarvet södra Öland. 

Avsnittet är produceras med bidrag från Länsstyrelsen i Blekinge län och produceras av Lena König.

191. Världsarvet Örlogsstaden Karlskrona

Nu ska vi återigen djupdyka i en stads tidigaste historia! 

Vi ska till Varberg i Halland, denna sommarstad som just i dag bjuder på 30 mm regn och över Kattegatt vilar en tung dimma. Det finns dock inget dåligt väder, bara dåliga kläder!

Så hur blev Varberg Varberg? Den frågan ställer vi oss i det här avsnittet.

Vi kommer att börja uppe vid fästningen där Johan Klange, antikvarie och arkeolog vid Kulturmiljö Halland och Elisabet Schager, arkeolog vid Arkeologerna - Statens historiska museer, berättar om Varbergs allra tidigaste historia. Sen tar vi oss ner till Getakärr, handelsplatsen som blir stad. För att sedan avsluta vid Ny Varberg som ligger ca tre kilometer norr om Getakärr, den stad som unionskungen Erik av Pommern beslutade att bygga kring 1430. 
Som du nog förstår så är det inte en helt enkel stadsutveckling!
Med oss genom hela avsnittet har vi regn och blåst, så ha lite tålamod med ljudet emellanåt. 
Att spela in en pod ute i verkligheten är ibland en utmaning! 

Avsnittet är producerat med bidrag från Länsstyrelsen Hallands län.

Jag som gör podden heter Lena König

 

Länkar:

Animerad rekonstruktion av Gamla Varberg 

Varberg växer fram - Varbergs kommun

190. Varberg före Varberg

Välkommen till ännu ett avsnitt i podden Arkeologi & Historia! 

Då ska vi tillbaka till den fantastiska ön i Östersjön, Gotland. 
I det första avsnittet från Gotland träffade vi Dan Carlsson som tog oss runt och berättade om några av öns fornborgar, eller vad vi nu ska kalla dem, det är ju inte helt enkelt det där, men någon slags hägnadssystem. 

Nu ska vi återigen ta oss an en befästning men nu i en helt annat tid och som ser helt annorlunda ut och som hade en helt annan uppgift. 
Vi ska till Lojsta som ligger ganska mitt på ön, för där mitt i tre träsk ligger Lojsta slott. 
Lojsta slott är en medeltida borg som är en av tre i källorna nämnda borgar på Gotland. De andra två är Vivesholm i Sanda och Slottsbacken i Slite.

För några år sedan genomförde marinarkeolog Niklas Eriksson från Stockholm universitet dykningar i vattnen runt borgen, han plockade upp lite dendroprover och svaren han fick visade sig stämma överens med den berättade historien! Och nu är han med oss för att berätta historien om Lojsta Slott.

Avsnittet är producerat med bidrag från Länsstyrelsen Gotland län.

 

Lojsta Slott - Länsstyrelsen Gotlands län

Lojsta Slott - Guteinfo.com

189. Lojsta slott - Gotland

Hällristningar knyts främst till jordbrukande samhällen under bronsåldern, 1700-500 f.Kr. 
Betydelsen av de olika figurerna har diskuterats i mer än hundra år. Är det avbildningar av sagor, verkliga händelser eller är det religiös symbolik? 
Vi hänger med Ola Palmgren från Blekinge Museum när han tar oss till länets (troligen) mest besökt fornlämning, tillika den största hällristningsplatsen i länet, med sina 240 hällristningar!

13. HÄSTHALLEN - Blekinges största hällristningsplats

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...