app_store_button

google_play_button

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Överlevarna/Det judiska Högalid

En podd, tre ämnen: Om de som överlevde Förintelsen, Andra generationen samt Det judiska Högalid.
Lyssna gärna också på min andra podd; Nakba - palestinska röster från 1948" (länk nedan).
Podden har finansieras av bl. a. Statens Kulturråd, Palmefonden, Kungl. Patriotiska Sällskapet, Helge Ax:son Johnson Stiftelse, Annika och Gabriel Urwitz´Stiftelse, Samfundet S:t Erik och bokförlagen Lind & Co och Ordfront.

Överlevarna

- 1957 blev det skilsmässa. Min mor och jag och bror Paul, kallas Palle, flyttade till Långholmsgatan 24. Min mor gick bort alldeles för ung, jag var bara 17 år. Palle och jag bodde kvar i lägenheten själva, säger Lennart Mankowitz.

Det judiska Högalid #22 - Lennart Mankowitz

- Jag tror inte mamma kände sig helt accepterad av pappas judiska familj. Min farmor och mina fastrar tyckte att mamma var lite fin av sig. Kommentaren var att ´innan hon gick ner till tvättstugan, så gick hon till frisören´, säger Gun Lieberman.

Det judiska Högalid #21 - Gun Lieberman

- Mina morföräldrar, Bernhard och Berta Birnick, var väldigt ortodoxa, väldigt strikt kosher. En gång köpte min mamma och hennes syskon räkor i fiskaffären. De sprang hem till mormor och morfar på Ringvägen och gömde sig i deras garderob. Där satt de och åt upp räkorna, säger Hans Fink.

Det judiska Högalid #19 - Hans Fink

- Mamma lyckades överleva Förintelsen och kom till Sverige. Hon väntade med att berätta vad hon varit med om tills jag var tretton, fjorton år. Det var väldigt klokt, tror jag, säger Ulf Sender.

Det judiska Högalid #18 - Ulf Sender

- Jag hade inga syskon och bara mina kusiner som var judar. När jag skulle fylla fjorton var jag var Glämsta för första gången. Det förändrade hela mitt liv. Där var det hundra på ett fat, säger Suzanne Kaplan.

Det judiska Högalid #17 - Suzanne Kaplan

- Min mamma och moster Kicki flyttade upp från Landskrona och startade Klädes-tjänst på Hornsgatan 114. De var i tjugoårsåldern. När Agnon fick nobelpriset i litteratur 1966 hyrde han fracken där.

Det judiska Högalid #16 - Elisabeth Tankus Rotschild

Hur kommer det sig att du inte har ett fotoalbum från det du var barn?
- Efter mamma gick bort så blev det tjafs om arvet. Och då försvann mycket, säger Rita Lippmann.
Skulle du inte vilja titta på de där fotografierna?
- Ärligt talat så saknar jag de inte jättemycket.
Är det rösterna du saknar, mer än fotografierna?
- Det är mammas röst jag saknar.

Det judiska Högalid #15- Rita Lippmann

- Jag tyckte att min värld var mycket mer ärofylld. Min pappa var krigshjälte, min mamma hade varit stridande sjuksköterska på slagfältet och min morfar var Stockholms Överrabin. Jag kände mig förmer. Det har varit mig till nackdel, säger Yigael Finkel.

Det judiska Högalid #14 - Yigael Finkel

- Mamma och pappa gifte sig 1937 i Åmål. Men eftersom pappa var mosaisk godkändes inte giftermålet av svensk lag. En protestant och en jude kunde inte gifta sig. Så när mina föräldrar skulle skilja sig 1954 så behövde de aldrig skilja sig, för de hade aldrig varit gifta, säger Lennart Dossel.

Det judiska Högalid #13 - Lennart Dossel

- Min mormor, Sonja Dossel, fick jobb som ritualbaderska på mikven på Bastugatan. För att få börja jobba krävdes att Rabbin Marcus Ehrenpreis intygade att hon var judinna, säger Sonja Andersen Siirak. 
I Sonja Dossels ansökan om arbetstillstånd står det bland annat: 
“Arbetsgivare: Fören. Adass Jisroel, ordförande Jacob Ettlinger Anställningen: Baderska i Israelitiska ritualbaden mot en lön av 50 kr/månad Övriga upplysningar: På grund av religiösa föreksrifter måste vi begagna en judisk baderska som har reda på de rituella lagar i samband med badet.”

Det judiska Högalid #16 - Elisabeth Tankus Rotschild

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...