App Store

Google Play

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

ideologipodden

Det är alltid krångligare än man tror.

I Ideologipodden handlar samtalen om ideologiska skärvor, snårigheter och sökanden. Timbro förlags Andreas Johansson Heinö, Anna D. Linder och Johanna Grönbäck leder podden som låter både aktuella funderingar och tidlösa idéer ta plats, och som bjuder in såväl liberaler som radikaler till diskussion.

Ideologipodden

Rutger Brattström och Joakim Broman har återupplivat mannen, myten, legenden och samtalar med honom med hjälp av den senaste tekniken. Det blir ett samtal AI, spontan ordning, och vad tycker Hayek egentligen om Javier Milei?

Hur är det att prata med Friedrich Hayek?

Andreas Johansson Heinö pratar med Jesper Bengtsson och Tuva Söderberg som är aktuella med boken “Det krympande rummet - civilsamhället under press” (Atlas förlag). Vilken roll spelar civilsamhället för demokratin och vilka ideologiska konflikter kan skönjas bakom de senaste årens debatt om studieförbunden?

Civilsamhället

Staden och romanen dansar genom tidens strömmar. Från det tidiga 1800-talets borgerliga offentlighet till vår tids nordic noir med mord, mörker och melankoli. Oavsett tid har den svenska romanens lins varit unik. Men vad har romanen skildrat? Staden i den svenska romanen är den första svenska antologin som utforskar stadens puls genom romanerna — från dunkla gränder till glittrande gator.

 

I en specialserie av Ideologipodden utforskar antologins redaktörer Henrik Dalgard och Eric Luth stadens som kontext och idémässigt sammanhang genom svenska romaner. Det här avsnittet är den första delen i poddserien, och fokuserar på staden och den svenska romanens långa historia. Framförallt på varför staden utgjort ett självklart sammanhang för just författare och intellektuella. 

 

Läs mer om boken här: https://timbro.se/forlag/staden-i-den-svenska-romanen/

SPECIAL: Staden i romanen - varför? (1/2)

Hur gick det till när staden blev modern? Eric Luth pratar med Eva Ström, Elin Hjelmestam och Klas AM Eriksson om meritokrati, utbildning och urbanisering, men också smutsen, prostitutionen och fattigdomen på stadens baksidor. 

 

Avsnittet är den andra delen i en poddserie som utgår från antologin Staden i den svenska romanen, och fokuserar på Hjalmar Söderbergs Stockholm och Gustaf Hellströms Kristianstad.

 

Läs mer om boken här: https://timbro.se/forlag/staden-i-den-svenska-romanen/

SPECIAL: Staden i romanen - utbildning och smuts. (2/2)

Synen på Sveriges agerande under andra världskriget har skiftat rejält: från de första efterkrigsgenerationernas tacksamhet till de senaste decenniernas moraliska avståndstagande.

I Dåligt samvete - Sverige och andra världskriget - utmanar Mauricio Rojas den dominerande berättelsen. Rojas går igenom de viktigaste besluten som Per Albins samlingsregering fattade och argumenterar för en mer empatisk syn på regeringens agerande.Välkommen till boklansering! Mauricio Rojas diskuterar sin bok tillsammans med historikern Henrik Berggren, författare till trilogin Landet utanför.

Samtalet, som är en liveinspelning av bokens lansering, leds av Johanna Grönbäck.

Rimligt eller förkastligt? Sverige under andra världskriget

Frihandelns förtjänster, osynliga händer med whiskyglas, kiltklädda nålproducenter och säckpipespelande skeptiker. Hur kommer det sig att just Skottland blev ett centrum för upplysningen? Vilken roll spelade universiteten, och hur såg den intellektuella miljön i Edinburgh ut? Och hur hänger empirismen och liberalismen egentligen ihop?

Timbros Catarina Starfelt välkomnar lyssnare och samtalsdeltagare till Edinburgh. Med sig har hon Björn Hasselgren, teknologie doktor och gästforskare vid ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet, Patrik Strömer, näringspolitisk expert vid Livsmedelsföretagen, och Daniel Åkerman, ordförande för Fria Moderata Studentförbundet. Samtalet är en inspelning av Ideologiafton 30 oktober.

Edinburgh och den skotska upplysningen

Vindkraft är vänster och kärnkraft höger. Bilism är höger och kollektivtrafik vänster. Eller? Vissa frågor, intressen och stilar kodas som höger eller vänster, trots att de är svåra att koppla till de vanliga ideologiska konflikterna. Vad är otippat höger och vänster, varför och hur har det skiftat över tid?

 

Välkommen till en ny säsong av Ideologipodden och till nya samtal om ideologiska skärvor, snårigheter och sökanden! Andreas Johansson Heinö, Anna Linder och Johanna Grönbäck leder podden som låter aktuella funderingar och tidlösa idéer ta plats.

Bland rödvinsvänster och bilhöger

Vad definierar egentligen en borgerlig kulturpolitik? I detta avsnitt fördjupar sig Anna D. Linder tillsammans med Henrik Dalgard och Carl-Vincent Reimers i den svenska kulturpolitiken. Hur ser dagens finansieringsmodeller ut och vilka möjligheter finns för att göra kulturen både friare och långsiktigt mer självständig från offentliga medel?

Kultur – mindre stat, mer frihet?

Från Trump-kritiker till Trumps kronprins - hur mycket svarar JD Vance för den amerikanska högerns resa? Är det alls en höger att tala om - och, vad det än är, hur mår den?

I veckans avsnitt diskuteras identitet, kyssta ringar, splittring, enande och populism - i USA och i Europa. Johanna Grönbäck samtalar med Olof Ehrenkrona och Joakim Broman.

*

Joakim Bromans essä Rostbältets spruckna röst – JD Vance och den amerikanska högerns framtid finns att beställa här: https://timbro.se/forlag/rostbaltets-spruckna-rost-jd-vance-och-den-amerikanska-hogerns-framtid/

Är detta högerns 68?

Europas viktigaste land är egentligen 16 förbundsländer som under sin moderna historia dessutom utvecklats under två vitt skilda politiska system. Hur ska man egentligen förstå Tyskland? Som splittrat eller pluralistiskt? Ansvarstagande eller riskminimerande? Modernt eller skrämt av sin egen historia?

Detta avsnitt gästas av PM Nilsson, vd Timbro, och Erik Thyselius, frilansskribent som bl.a. arbetat på tyska Welt.

Idéerna som formar tysk politik

Proggmusiken slår igenom i början av 1970-talet - och bidrar med ny samhällskritik från en generation ungdomar med ett alternativt synsätt. I efterhand anklagas den för att ha varit för doktrinär och politisk. 

Men vad var egentligen proggrörelsen? Satte den politiken framför musiken? Vad skiljer den från punken? Och varför lyckades proggen så träffsäkert kritisera mönstersamhället och samförståndet att till och med liberaler skrålar med än i dag?

I veckans avsnitt avhandlas ett stycke svensk musikhistoria - och hur den kommit att representera sin politiska och kulturella samtid. Gäster är Per Gudmundsson, journalist och skribent i Svenska Dagbladet, och Mattias Svensson, författare och ledarskribent på Svenska Dagbladet. Programledare är Amanda Broberg.

Proggen, musiken och politiken

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...