app_store_button

google_play_button

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

ideologipodden

Det är alltid krångligare än man tror.

I Ideologipodden handlar samtalen om ideologiska skärvor, snårigheter och sökanden. Timbro förlags Andreas Johansson Heinö, Anna D. Linder och Johanna Grönbäck leder podden som låter både aktuella funderingar och tidlösa idéer ta plats, och som bjuder in såväl liberaler som radikaler till diskussion.

Ideologipodden

Trettio år efter EMU-utredningen har Lars Calmfors gjort det igen: Utrett olika aspekter av ett eventuellt euro-inträde. Vilka är maktdimensionerna i frågan? Vem får inflytande, var och på vems bekostnad? Det är fokus för detta avsnitt där Lars Calmfors intervjuas av Johanna Grönbäck.

**

I samtalet refereras till rapporten “Dags för euron?” som finns att ladda ner här: https://frittnaringsliv.se/rapporter/

Euron: Vems är makten?

Först ville ingen vara konservativ längre. Sen blev det tävling om vem som bäst gör anspråk på den konservativa idéhistorien. Med utgångspunkt i Edmund Fawcetts bok Konservatism: kampen om en tradition (Timbro förlag, 2025) diskuterar PJ Anders Linder, Stig-Björn Ljunggren, Catarina Starfelt och Andreas Johansson Heinö konservatismens ställning i svensk politik.

Detta avsnitt är en inspelning från boklanseringen på Timbro 13 november.

Kampen om konservatismen

Det tycks vara lågkonjunktur för liberalismen i svensk politik: Allt färre väljare identifierar sig som liberaler och stödet för de liberala partierna är på rekordlåga nivåer. Samtidigt är det liberala idégodset i högsta grad levande. Hur mår den svenska liberalismen? Och vad betyder det att vara liberal på 2020-talet?

 

Medverkar gör PM Nilsson, vd för Tankesmedjan Timbro, Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, och Eric Luth, vice vd för tankesmedjan Fores. Samtalet leds av Catarina Starfelt.

Var finns liberalismen i svensk politik?

“Tänk om väst har fel om Ukraina” är titeln på en kontroversiell text skriven av Carl-Vincent Reimers. Här möter han Fredrik Segerfeldt i en debatt om realism. Hur ska man betrakta relationer mellan stater?

Johanna Grönbäck leder samtalet.

Reimers text är ett kapitel från Efter Tidö som går att beställa här: https://timbro.se/forlag/efter-tido-lardomar-fran-den-nya-generationen/

Fred till vilket pris?

Ideologipoddens resa genom partiprogrammens landskap fortsätter och har den här gången nått fram till Liberalerna. Joakim Broman, Fredrik Segerfeldt och Andreas Johansson Heinö har läst alla program sedan starten - så att du slipper.

Allt om Liberalernas alla partiprogram

Medan bomberna föll över Europa ritades ett nytt nätverk under marken: Stockholms tunnelbana. Ett projekt som den här hösten fyller 75 år och som kom att symbolisera både frihet såväl som planering och kontroll.

I det här avsnittet möts Mauricio Rojas, författare till Dåligt samvete: Sverige och andra världskriget, och Pär Isaksson, författare till Tunnelbanemiraklet: projektet som byggde den moderna staden, i ett samtal om ett Sverige i förändring. Förlagets Anna D. Linder leder diskussionen.

Hur vågade ett land som fruktade en europeisk framtid formad av Tyskland ändå välja att planera sin egen, med tunnelbanan som symbol för utveckling och hopp? Bär vi fortfarande på det dåliga samvetet från kriget i vår syn på trygghet, modernitet och moral? Och vad blev egentligen priset för vår “neutralitet”?

Så togs tunnelbanan från kriget till moderniteten

Först var den försvunnen, uppäten av välståndet och medelklassen. Sedan återkom den med dunder och brak, med Brexit, Trump och högerpopulismens framväxt. Arbetarklassen, vad är den, vart går den, varför finns den?

Medverkar gör Johan Alfonsson, sociolog och författare till Vad hände med arbetarklassen?, Joakim Broman, författare till Rostbältets spruckna röst och redaktör för Smedjan, Åsa Linderborg, journalist och författare, och Ann Heberlein, författare och debattör. Programledare: Andreas Johansson Heinö, förläggare Timbro.

Samtalet är en inspelning från Bokmässans ideologiseminarier och ett samarbete mellan Katalys och Timbro.

Vad hände med arbetarklassen?

Makt brukade erövras med pengar, kunskap eller kontakter. I kulturkriget kan det räcka med att ha rätt värderingar. Det menar Ann Heberlein i boken Moraliskt kapital. Dagens avsnitt är en inspelning från lanseringen av hennes bok i början av oktober. Medverkar gör utöver författaren även Torbjörn Nilsson, journalist, och Myra Åhbeck Öhrman,frilansskribent, debattör och föreläsare. Samtalet leds av förlagets Andreas Johansson Heinö.

Läs mer om boken här: https://timbro.se/forlag/moraliskt-kapital/

Moraliskt kapital

Inför Moderaternas partistämma går Joakim Broman, Fredrik Segerfeldt och Andreas Johansson Heinö till läggen och skärskådar alla moderata partiprogram från 1904 till det nu gällande. Finns det någon idé som överlevt hela vägen? När blev partiet liberalt? Och när var Moderaterna egentligen som bäst?

När var Moderaterna bäst?

Liberalismen har alltid velat vara motorn i samhällsutvecklingen – var befinner den sig idag?

Fungerar den som bärande kraft i regeringen? Är den en idéströmning i opposition mot tidsandan? Eller har den reducerats till en reaktiv försvarsmekanism i en snabbt föränderlig politik? Klart är att liberalismen prövas hårdare än på länge.

I detta avsnitt samtalar Anna D. Linder med två av kapitelförfattarna till boken Efter Tidö: tidigare LUF-ordförande Erik Berg, och Liv Näslund, pressekreterare åt Simona Mohamsson. De diskuterar det demokratiska världsläget, de vägval och kompromisser som format Tidöpartiernas mandatperiod, och vilka idéer som faktiskt kan lyckas bära liberalismen vidare in i framtiden.

Beställ boken Efter Tidö här

När var Moderaterna bäst?

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...