app_store_button

google_play_button

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Signum

En samtalspodd med John Sjögren, producerad av tidskriften Signum, om kultur, teologi, kyrka och samhälle.

Signumpodden med John Sjögren

”All gråt handlar om det vi innerst inne värnar och tar på allvar. Möjligheten att inte bara tala om utan med hela vår varelse genomleva vad som är väsentligast för oss gör gråten till en gåva och oersättlig källa till insikt.” Så skriver Eric Cullhed i sin aktuella bok ”Gråt. Tårarnas filosofi – från antiken till idag”. Varför gråter vi egentligen? Hur ska man förklara detta till synes unika mänskliga fenomen? I sin bok går Cullhed, som är professor i grekiska vid Uppsala universitet, igenom en rad olika teorier kring gråtande. Handlar det om att synliggöra lidande? Är det ett uttryck för vanmakt? Är gråten bara ett slags medlidande med oss själva? Är det rent av ett sätt att manipulera vår omgivning? I det här avsnittet går vi på jakt efter tårarnas betydelse, de tårar som i kristen tradition kallats för naturligt sakrament och kroppens eget vigvatten.

Varför gråter vi, Eric Cullhed?

En söndagsförmiddag i februari dör Helena Granströms lilla barn i sin moders armar, bara för att en stund senare återfå livet. Denna omskakande erfarenhet får modern att på djupet börja reflektera över var gränsen mellan liv och död egentligen går. I boken ”Verklighetens död” skriver författaren Helena Granström om det levandes mysterium som fysikens och naturvetenskapens teoretiska abstraktioner föga hjälper oss att förstå. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Helena om liv och icke-liv, om medvetandets problem och gåta, om intuitionens betydelse, om den livsfarliga logiken och om själens odödlighet.

Liv och död med Helena Granström

I det nya numret av tidskriften Signum pekar Magdalena Dahlborg på tre händelser som antyder i vilken riktning påve Leo XIV vill leda kyrkan. Vänskap, lyssnande och fred verkar vara teman som går igen i hans tal och undervisning. I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Magdalena Dahlborg om vad vi kan förvänta oss av påve Leo framöver.

Vart är Leos pontifikat på väg?

Det påstås ofta att västerlandet befinner sig i en meningskris. Allt fler, inte minst unga människor, uppger att de uppfattar livet som meningslöst. Vad beror egentligen denna meningskris på? Och hur kan vi ta oss ur den? I sin nya bok ”Anspråkstagen. Människans bot mot meningslösheten” pekar religionshistorikern David Thurfjell på en väg ut. Det handlar om att bli tagen i anspråk, om att finna och odla de subtila rottrådar av tillhörighet som förbinder människan med hennes omvärld. Men också om att kasta sig ut i livets rörelse, i passionen, kärleken och kaoset. Det gäller att acceptera livets dubbelheter, att ingen mening kan finnas utan tomhet. Och kanske är det, paradoxalt nog, när vi febrilt slutar söka efter meningen som den infinner sig.

Mening och meningslöshet med David Thurfjell

För ungefär ett år sedan samtalade John Sjögren i Signumpodden med Peter Halldorf om den tjeckiske prästen Tomáš Halíks ekumeniska vision. I det här avsnittet får vi möta Halík själv, i ett samtal med just Peter Halldorf. Halík besökte Sverige i höstas, då två av hans böcker också gavs ut i svensk översättning – ”Morgondagens kristendom” och ”Vidrör såren”. Och i samband med detta gästade Halík också Katolskt forum i Stockholm, där det här samtalet är inspelat. Kanske, menar Halík, är vår uppgift att följa lärjungen Tomas exempel: att se smärtan, lidandet och världens fattigdom och att röra vid dess sår med tro och handling.

Tomáš Halík i samtal med Peter Halldorf

I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal inspelat vid Katolskt forum i S:ta Eugenia församling i Stockholm. Samtalet har rubriken "Tron på Gud och fysikens världsbild". Har fysikens världsbild plats för Gud? Kräver universum en yttersta orsak? Vilka nya upptäckter har påverkat samtalet om dessa frågor de senaste decennierna? I avsnittet får vi först ta del av en inledning av Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik. På denna inledning svarar sedan Bengt Gustafsson, professor emeritus i astrofysik. Efter detta följer ett samtal mellan Blomgren och Gustafsson som leds av Signums chefredaktör Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi. Det här avsnittet görs i samarbete med Nordic Network on Science, Theology, and Worldviews.

Gud och fysikens världsbild

I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Magdalena Dahlborg utifrån några av artiklarna i årets sista nummer av tidskriften Signum. Det handlar bland annat om CS Lewis kristet präglade författarskap, utifrån en artikel av Elisabeth Sandlund. Även en artikel om heavy metal och subkulturernas död, utifrån en text av Johan Eddebo om Hartmut Rosas bok ”Monstervrål och änglasång”, diskuteras. I numrets krönika nyanserar Joel Halldorf debatten kring kristendomens påstådda återkomst. Och hur är det egentligen med änglarna, har de vingar? Svaret ges i Tomas Orylskis text om änglar hos Thomas av Aquino.

Heavy metal, änglar och kristendomens återkomst

Den amerikanske teologen Stanley Hauerwas sade en gång att den kristna etiken kan kokas ner till ett enda bud: Ljug inte. Men vad innebär det egentligen att leva ett liv i sanning? Är det verkligen möjligt att inte ljuga? Om inte annat för sig själv? Kan vi verkligen överleva utan våra livslögner? Finns det inte ett värde i de kreativa lögner som konsten och litteraturen erbjuder oss? Och hur kunde Jesus egentligen uppstå från de döda? Hade det med hans sannhet att göra? Det är några av de frågor som John Sjögren samtalar med teologen Patrik Hagman om i det här avsnittet. Betoningen på att tala och leva sant går som en röd tråd genom mycket av det som Hagman skrivit. Lögnen och det falska, menar Hagman, saknar beständighet. Men när vi lever i sannhet, då tar vi del av det eviga.

Att leva i sanning med Patrik Hagman

I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal inspelat vid Katolskt forum i S:ta Eugenia församling i Stockholm. Samtalet utgår från katolska kyrkans bruk av och vördnad för reliker, alltså kvarlevor från helgon. Men samtalet vidgar sig till att också handla om kroppens och materialitetens betydelse, om modernitetens dödsskräck och om den tidskollaps som uppstår i mötet med reliker. Det handlar om den heliga Birgittas arm, Petrus skjorta och Nietzsches dödsmask. Deltar i samtalet gör jesuitpater Dominik Terstriep och filosofiprofessor Hans Ruin. Samtalet leds av kulturjournalisten Eric Schüldt.

Reliker – om levande döda

Det här avsnittet kretsar, precis som det aktuella numret av tidskriften Signum, kring den nyligen bortgångne skotsk-amerikanske filosofen Alasdair MacIntyre. MacIntyre är mest känd för sin bok ”After Virtue” (1981) och för sina bidrag till dygdetiken. Men i det här avsnittet ger Erik Åkerlund, lektor i filosofi och studierektor vid Newmaninstitutet, en överblick över hela MacIntyres verksamhet som filosof. Ett tänkande liv som präglats av många omvärderingar och som rört sig från marxistisk teori till delfiners sociala liv.

Liv och död med Helena Granström

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...