App Store

Google Play

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Språktidningen

I Språktidningens podd diskuterar vi aktuella språkfrågor med fokus på svenska språket. Vi tar upp allt från språkvård, språkhistoria och grammatik till slang, nyord och dialekter. I podden möter Språktidningens chefredaktör Anders Svensson forskare, språkvårdare och andra experter.

Språktidningens podd

Går det bra att säga god jul? Bör tjänsteperson ersätta tjänsteman? Hur diskuteras språkkrav inom olika yrken? Och vad är nytt i debatten om de, dem och dom? Språkrådets chef Lena Lind Palicki och Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar om språkåret 2024 och blickar framåt mot 2025.

God helg eller god jul, tjänsteperson, de/dom och språkåret 2024 – Språktidningens podd: avsnitt 74

Vilka trender präglar svenska språket och 2024 års nyordslista? Hur arbetar Språktidningen och Språkrådet med att ta fram listan? Och vad säger nyorden om språksituationen i Sverige i dag? Här samtalar nyordsredaktörerna Linnea Hanell, Ola Karlsson och Anders Svensson om 2024 års nyord. Du hittar hela nyordslistan på spraktidningen.se/nyord2024

2024 års nyordslista med 32 nykomlingar i svenskan – Språktidningens podd: avsnitt 75

Anklagade Ebba Busch regeringen för att ha orsakat svenskars död när hon talade om ”berått mod”? Och ljög Per Bolund när han i sin tur hävdade att hon sagt att regeringen hade medborgares liv på sitt samvete? Vad är falskt, halvsant och sant i den politiska debatten? Och hur använder politiker vagheter och underförståddheter som retoriska grepp? Här samtalar språkforskaren Anna W. Gustafsson och Anders Svensson om det politiska språket. Här kan du läsa hennes artikel om hur Ebba Busch använde ”berått mod”: https://spraktidningen.se/artiklar/med-beratt-mod/

Lögner, nästanlögner och sanningar i politiken – Språktidningens podd: avsnitt 76

I kungafamiljen finns tre olika uttal av ä i ”räkor”, två olika uttal av ”sjuk” och Lidingö-i varierande omfattning. Men där vissa uttal har framtiden för sig är andra på utdöende. Här samtalar språkforskaren Jenny Öqvist, aktuell med boken Perspektiv på stockholmska, med Anders Svensson om stockholmskan som en dialekt i förändring. Läs mer om stockholmska: https://spraktidningen.se/artiklar/stockholmska-i-en-klass-sig/

Stockholmska i går, i dag och i morgon – Språktidningens podd: avsnitt 77

Varför heter det tombola? Och hur hanterar vi lånord som tombola, forum, avokado, schema och taco i plural i svenskan? I Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om aktuella språkfrågor. I varje avsnitt drar vi en ny fråga ur Språkrådets frågelåda.

Språktombolan 1: Varifrån kommer ordet tombola?

Heter det fotbollförbund eller fotbollsförbund? Varför skriver Svenska fotbollförbundet namnet just så? Och hur hanterar vi foge-s i svenskan? I Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om aktuella språkfrågor. I varje avsnitt drar vi en ny fråga ur Språkrådets frågelåda.

Språktombolan 2: Fotbollförbundet eller fotbollsförbundet?

I samband med flera våldsdåd på skolor har det talats om inrymning och att inrymma. Men det är nya betydelser av sedan länge etablerade ord som ännu inte tagits med i ordböckerna. I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om det nya bruket av inrymma och inrymning.

Har inrymma fått en ny betydelse? Språktombolan 3

Varför tvekar många inför att tala om ”ett rätt barn” och ”ett rätt lejon”? Är det fel att säga ”barnet var rätt”? Hur kommer det sig att vissa adjektiv inte riktigt verkar fungera ihop med vissa substantiv? Och vad finns det för knep för att hitta rätt i skriftspråket? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om att böja ”rädd” och andra adjektiv efter t-ord.

Ett rätt barn och ett rätt lejon? Språktombolan 4

Är obesitas och fetma synonymer? Hur kommer det sig att obesitas har blivit så mycket vanligare i allmänspråket? Och vilket av orden är lämpligast att använda i olika sammanhang? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om orden obesitas och fetma.

Är obesitas samma sak som fetma? Språktombolan 5

Är mem eller meme den lämpligaste stavningen? Ska det vara en eller ett? Bör det heta mem, memer eller memes i plural? Hur kommer det sig att stavning och böjning av nya lånord så ofta varierar? Och varför tycker vissa att en del försvenskade skrivsätt känns löjliga? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om lånord i svenskan.

Är mem eller meme bästa skrivsättet? Språktombolan 6

Ordet drygt betyder enligt ordböckerna ’lite mer än’. Men allt fler använder drygt i betydelserna ’ungefär’ och ’lite mindre än’. Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med Susanna Karlsson, docent i svenska vid Göteborgs universitet, om ett ord i förändring.

Kan drygt betyda lite mindre än? Språktidningens podd: avsnitt 12

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...