App Store

Google Play

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Ny Teknik

Känns rymden svår att greppa? Universum allt för oändligt? Var bara lugn, vi hjälper dig. 

Intergalaktiskt är Ny Tekniks podcast om rymden som guidar dig genom universums mysterier. 

Tillsammans med Viktor Krylmark och Bill Burrau söks svaren på rymdens stora och små frågor. Allt från när människan åter står på månen och Nasas planer för Mars till vad som orsakade big bang, konspirationsteorier om utomjordingar och vad som skulle krävas för intergalaktisk rymdfart. 

Se till att prenumerera för att inte missa det mest spännande från kosmos.Tipsa, rätta eller kontakta oss via mejl:

viktor.krylmark@nyteknik.se 

bill.burrau@nyteknik.se 

Intergalaktiskt är en produktion från Sveriges största tekniktidning Ny Teknik.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Intergalaktiskt

När liberalerna Mats Persson och Johan Pehrson bytte plats så blev inte bara Johan Pehrson utbildningsminister, han blev även rymdminister. Men finns det så mycket att säga om det? 

Det har Viktor Krylmark tagit reda på i detta avsnitt av Intergalaktiskt. Bill Burrau har i stället för politik vänt sig mot Forskningssverige och pratat med Beatriz Villarroel. 

Hon är en av ganska få svenska forskare inom fältet SETI (Search for extraterrestrial intelligence), alltså det vetenskapliga sökandet efter intelligent utomjordiskt liv. 

För henne handlar det inte om potentiella mikrober i utomjordiska hav, utan snarare om tecken på teknik som inte är skapad av människor. Precis det den tidigare Intergalaktiskt-gästen och Harvardprofessorn Avi Loeb propsat för. 

I avsnittet berättar Beatriz Villarroel bland annat om projektet Vasco, där hon och hennes kollegor såg udda ljusblixtar i astronomiska bilder från 50-talet. Blixtarna hade enkelt kunnat förklaras genom ljusreflekterande satelliter, men fanns det satelliter i rymden då? 

Och vad händer när forskning råkar sammanfalla med datum för historiska ufo-observationer? 

Vill du komma i kontakt med oss? Tips på vad vi borde prata om? Tveka inte att höra av dig: 

 

viktor.krylmark@nyteknik.se 

 

bill.burrau@nyteknik.se 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svensk jakt efter intelligenta aliens råkade krocka med rymdkonspiration

För två år sedan stod Christer Fuglesang på scen och försökte få med sig publiken när han räknade ner från tio. När han nådde noll lyfte en animerad raket på video från Esrange. 

Den första satelliten från det europeiska fastlandet. Fast då inte en riktig raket. Sedan dess har förmågan lyst med sin frånvaro. När blir den första riktiga raketuppskjutningen egentligen av? 

Intergalaktiskt har bjudit in Elina Arvidsson och Ludvig Sjöberg från SSC, som driver Esrange, för att prata om de två raketsamarbetena som finns på plats. 

För Viktor Krylmark och Bill Burrau berättar Elina Arvidsson om sin roll som mission manager, och om vad det innebär att vara spindeln i nätet för ett satellitprojekt. 

Ludvig Sjöberg berättar mer om de raketspecifika uppgraderingarna som görs på Esrange innan den första uppskjutningen blir av. Och vad som egentligen stod klart när Christer Fuglesang agerade rymdcheerleader. 

Raketerna som ska flyga från basen är Blue Whale 1 från Perigee Aerospace och Alpha från Firefly Aerospace. Har Elina och Ludvig någon favorit? Vilken är störst? Och när kommer de till Sverige? Och finns det en risk för att raketerna, eller hela basen går upp i rök? Detta, och mer, får du höra i podden. 

Vill du komma i kontakt med oss? Tips på vad vi borde prata om? Tveka inte att höra av dig: 

 

viktor.krylmark@nyteknik.se 

 

bill.burrau@nyteknik.se 

 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges satellitambitioner – då skjuter Viktor upp sina katter till rymden

I februari 2023 flög en flock med fåglar över himlen i Eslöv. Tove tog då fram telefonen för att filma fåglarna i skymningen. När hon senare tittade på filmen dök något annat upp, vad är det egentligen som ser ut att brinna där bakom molnen? 

Intergalaktiskt ger sig återigen på Ufo-frågan. Bill Burrau är irriterad på att han börjar bli allt mer intresserad av de oidentifierade flygande föremålen. Viktor Krylmark är glad att få prata utomjordingar igen. 

Och Clas Svahn returns. För att reda ut vad det är som flyger förbi i mobilfilmen ringer Intergalaktiskt upp ufologen och journalisten. 

Vill du komma i kontakt med oss? Tips på vad vi borde prata om? Tveka inte att höra av dig: 

 

viktor.krylmark@nyteknik.se 

 

bill.burrau@nyteknik.se 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

UFO-mysterier del 2: Brinnande fågel eller störtande rymdskepp?

I mitten av januari lämnade två månlandare jorden ombord en Falcon 9-raket. Båda månlandarna är nu på väg mot månen, och snart är det dags för den första att försöka landa. 

Först ut är Blue Ghost från amerikanska Firefly Aerospace, planen just nu är en landning 2 mars. Några månader senare, ska Resilience från japanska Ispace försöka sig på samma sak. 

Kommunikationen mellan den amerikanska landaren och jorden sköts av det svenska statligt ägda bolaget SSC. För att ta reda på varför Sverige deltar i den här sortens månuppdrag pratar Intergalaktiskt med Greg Johnson, kundansvarig på SSC:s USA-kontor. 

Bill Burrau och Viktor Krylmark pratar även med Miriam Bergvall och Katarina Öquist från gruvtekniksbolaget Epiroc. De berättar mer om den grävskopa som är placerad på den lilla månbilen som tas till månen av den japanska månlandaren. 

Ombord månbilen sitter även ett konstverk av en svensk konstnär. Vad ska egentligen en röd liten stuga på månen att göra? Och varför är de sista åtta centimeterna av resan så viktiga?

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Husdrömmar på månen – dags att börja gräva

Om några år ska en ny rymdsond ut i solsystemet för att möta upp en ännu okänd komet. Intergalaktiskt pratar rymdstenar för att ta reda på vad forskarna är på jakt efter. 

 

Kometer är mindre himlakroppar som kretsar runt solen. De kan ses som frysta rester från när solsystemet bildades, och är således intressanta för att bredda mänsklighetens kunskap. 

Gabriella Stenberg Wieser är forskare vid Institutet för rymdfysik i Kiruna och även återkommande panelist i tv-programmet Fråga Lund. Nu gör hon sin debut i Intergalaktiskt för att prata om kometer, rymdsonden Rosetta och den kommande rymdsonden Comet Interceptor. 

För Viktor Krylmark och Bill Burrau berättar hon om Rosettas besök vid kometen 67P/Churyumov–Gerasimenko. Rosetta var en europeisk rymdsond som lämnade jorden i mars 2004. 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kometen kommer – varför forskas det på rymdstenarna?

Säsongens sista Intergalaktiskt behandlar två väldigt olika ämnen. Å ena sidan blir det teorier om forntida astronauter, å andra sidan klimatsatelliter och ingenjörskonst.

Det är inte alla människor som vill bli, eller för den delen kan bli, ett helt eget internetfenomen. En som lyckats med den bedriften är ufologen Giorgio A. Tsoukalos. En sak som skiljer honom från andra med udda teorier är att han har ett helt eget tv-program på History Channel. 

I det senaste avsnittet av Intergalaktiskt gör han sitt bästa för att övertyga Viktor Krylmark om att utomjordingar faktiskt varit på jorden. Enligt honom verkar de ligga bakom det mesta som våra förfäder lämnat efter sig i form av monument och byggnader. 

För att säsongens sista avsnitt inte bara ska ge Bill Burrau huvudvärk och ångest så har han pratat med RF-ingenjören Ulrika Krus på Omnisys Instruments. Konkret, faktabaserad ingenjörskonst tar således upp andra halvan av avsnittet. 

Vad består en arbetsdag av för en person som är med och bygger instrumentation till satelliter? Och vad gör Arctic Weather Satellite för mätningar?

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Zeus var chefsalien” – och behöver man skäggnät i satellitverkstan?

Månen – denna mystiska himlakropp som fascinerat människan i alla tider. Den känns så nära, men avståndet mellan Månen och Jorden är aldrig kortare än 356 500 kilometer.

Vid månlandningen 1969 samlades mänskligheten framför tv-apparater och inspirerade en hel generation. Nu ska Nasa tillbaka till månen – varför? 

Välkommen till det första avsnittet av Ny Tekniks nya podd om rymden – Intergalaktiskt – där vi går igenom historien om månlandningen och berättar mer om Nasas nya satsning Artemis. Avsnittet spelas in strax innan Artemis 1 planerade uppskjutning. Hur ska projektet hjälpa mänskligheten längre ut i rymden? Vi reder ut.

Häng med oss så går vi igenom allt du vill veta. Vill du komma i kontakt med oss? Har du önskemål om något spännande rymdfenomen vi borde prata om? Tveka inte att höra av dig:

viktor.krylmark@nyteknik.se

bill.burrau@nyteknik.se

Tack för att du lyssnar! Och glöm inte att prenumerera. 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Drömmen om en månbas

För 66 miljoner år sedan slog en gigantisk asteroid ner på jorden och orsakade ett massutdöende som bland annat blev dödsstöten för dinosaurierna. Vad gör världens olika rymdorganisationer för att vi ska gå ett liknande öde till mötes?

Och vad är egentligen skillnaden på meteoroider, meteorer och meteoriter?

I det andra avsnittet av Ny Tekniks podd om rymden – Intergalaktiskt – går vi igenom rymdstenarna vi stöter på i solsystemet och forskningen som görs för att undvika katastrof.

Häng med – så går vi igenom allt du vill veta. Vill du komma i kontakt med oss? Har du önskemål om något spännande rymdfenomen vi borde prata om? Tveka inte att höra av dig:

viktor.krylmark@nyteknik.se

bill.burrau@nyteknik.se

Prenumerera gärna! 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kan vi skydda oss från framtida planetdödare?

Efter månresor och planetärt försvar vänder Viktor Krylmark och Bill Burrau blickarna mot konspirationsteorier. Vad finns det för märkliga teorier där ute? Och hur många avsnitt kan man göra om det? Den senare frågan har vi ännu inget svar på – men här är i alla fall det första.

Vi pratar om ansiktet på Mars som under 1970-talet vände upp och ner på allt många trodde sig veta om liv i rymden.

Sedan pratar vi om plattjordarna. En plattjordare är alltså en person som tror på teorin att jorden inte är en klotformad planet, utan snarare en platt skiva. Hur låter en plattjordare som argumenterar för sin sak? Vi lyssnar. Och förresten, har du hört talas om pac-man-effekten?

Trevlig lyssning!

Vill du komma i kontakt med oss? Har du önskemål om något spännande rymdfenomen vi borde prata om? Tveka inte att höra av dig:

viktor.krylmark@nyteknik.se

bill.burrau@nyteknik.se

Glöm inte att prenumerera på podden!

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Konspirationsteorier om rymden del 1

I det första avsnittet av Intergalaktiskt för år 2023 diskuterar vi ett av förra årets största vetenskapliga genombrott – James Webb teleskopet.

James Webb är världens dyraste rymdteleskop. Det sköts upp på juldagen 2021 och har redan hunnit leverera spännande forskning om universum. Men vad är det som gör teleskopet så speciellt? 

I avsnittet pratat vi om de resultat som redan har hunnit ramla in. Vad är "deep field"? Vad gör teleskopet så speciellt? Och vad använde den svenska docenten teleskopet till egentligen? 

Vill du komma i kontakt med oss? Har du önskemål om något spännande rymdfenomen vi borde prata om? Tveka inte att höra av dig: 

bill.burrau@nyteknik.se 

johan.kristensson@nyteknik.se 

Glöm inte att prenumerera på podden! 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

James Webb – världens dyraste rymdteleskop

I det kändistätaste avsnittet hittills av Intergalaktiskt intervjuas både Sveriges första astronaut Christer Fuglesang och Sveriges rymdminister Mats Persson. Frågan som avhandlas? Rymdskrotet och den allt växande problematiken. 

Häng med när Bill Burrau och Viktor Krylmark försöker reda ut vad det finns för regleringar kring vad man får skicka upp i rymden. Och vad finns det egentligen för tekniklösningar för att minska mängden skräp i omlopp kring jorden? 

Det värsta framtidsscenariot kallas kesslersyndromet – det är när närrymden är så pass full att en enskild kollision kan trigga en kaskadeffekt och göra rymden runt jorden obrukbar. Hur långt ifrån en sådan verklighet är vi? Och har Christer Fuglesang verkligen Sveriges största samling av skiftnycklar? 

 

Vill du komma i kontakt med oss? Har du önskemål om något spännen rymdfenomen som vi borde prata om? Tveka inte att höra av dig: 

viktor.krylmark@nyteknik.se 

bill.burrau@nyteknik.se 

 

Tack för att du lyssnar! Och glöm inte att prenumerera på podden! 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ska vi lösa stora problemet med rymdskrot?

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...