App Store

Google Play

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Agneta Stefansson och Karin Alfredsson

Historisk truecrime om brott som inte längre är brott. Författaren Karin Alfredsson berättar om kvinnor och män som drabbades av lagar och förbud som inte längre finns i Sverige. I samtal med kulturjournalisten Agneta Stefansson ger hon en mängd exempel på sånt som var olagligt förr: att göra reklam för preventivmedel, att klä sig för fint, att öppna café eller att göra abort.

I varje avsnitt finns även en intervju som hjälper till att fördjupa ämnet.

Musik och ljud: Aron Stefansson

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Obrottsligt

I "Vägen till Klockrike" skildrar författaren Harry Martinson luffarlivet. Martinson var själv häktades, men dömdes aldrig för lösdriveri. I det här avsnittet möter vi några av de som dömdes och hamnade på arbetsanstalten Svartsjö. Öden långt ifrån Astrid Lindgrens mysiga luffare Paradis-Oskar i "Rasmus på luffen".

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson.

Intervju med professor Roddy Nilsson.

Ljud och musik: Aron Stefansson

Bild: Harry Martinson Foto: Harald Borgström/Wikimedia Commons

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Knappast en Paradis-Oskar

Spritspioner skötte kontrollen av matreglerna på krogen. Man måste beställa mat för minst en krona och femtio öre, för att få dricka sprit under restriktionstiden (1914-1955). Men maten kunde flyga ut och in i restaurangköket som en duva (la paloma på spanska) utan att gästerna hade ätit något.

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson.

Intervju med Lennart Johansson, docent i historia.

Bilden: Källarmästaren Nilsson på restaurang Pilen i Stockholm mäter upp centilitrar i glas under övervakning av spritkassörsman. 

Ur boken "Från krog till krog". Foto: Historisk bildbyrå

Ljud och musik: Aron Stefansson

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Två vita, en brun, la paloma och notan

Ett lamm och ett får var det som bonden Rickus Anders Nilsson, år 1751 i Venjans by i Dalarna, hade rätt till som arv efter sin mor. Han ville inte ha pengar, kanske eftersom det på den tiden kunde visa på att det var ett oäkta barn. Rickus Anders och hans far hamnar i bråk, men det är endast Rickus Anders som hamnar inför rätta och riskerar dödsstraff. Enligt lag ska han nämligen hedra sin fader och sin moder, trots att han är 28 år, är gift och har en egen gård. 

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson

Intervju med Jonas Liljequist, professor emeritus i historia.

Bild: Wikimedia Commons.

Ljud och musik: Aron Stefansson

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hedra din fader och moder, annars...!

I filmen "Gula kliniken" är abortören en obehaglig man som gör en abort på en kvinna som blir svårt sjuk och så ser ofta medie- och filmbilden av abortören ut . Men det är inte riktigt sant säger idéhistorikern Lena Lennerhed. I det här avsnittet möter vi entreprenören Helga Månsson som under slutet av 30- och 40 talet genomförde ett antal aborter. "Du kan fråga hos damfrisörskan" tipsade kvinnor varandra. Samtal med Lennerhed om abort genom historien och om kampen för fri abort. Dessutom en avslöjande historia om en byteshistoria med psykiatern Skå-Gustavs sperma. 

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson

Intervju med Lena Lennerhed, professor emerita i idéhistoria.

Bild: Svensk Filmdatabas

Ljud och musik: Aron Stefansson

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med en gummisond under kudden

Kopparslageri arbetaren Anders Patrik Andersson var full och hade först bråkat högljutt Skeppsbron i Göteborg. Polis tillkallades och Andersson hade inte bara gjort sig skyldig till att bråka och vara högljudd. Han var också full och 1888 när detta skedde var fylleri ett brott och en av polisens allra främsta uppgifter var att fånga in fyllerister. I avsnittet möter vi flera av dem som polisen anhöll i Göteborg 1988: bankbokhållaren, färgeriarbetaren och fiskmånglerskan.

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson.

Intervju med Roddy Nilsson, professor i historia.

Bild: SO-rummet

Ljud och musik: Aron Stefansson

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

“Av starka drycker överlastad”

Maja Beskow var en av de kvinnor som gick mot strömmen. Efter sin utbildning vid dåtidens Konsthögskola fick hon 1900 ett vikariat som lärarinna i teckning och välskrivning vid Umeå högre allmänna läroverk. På den tiden fick kvinnor inte inneha högre statliga tjänster, men när tjänsten blev ledig fick Maja, trots att rektorn avrådde, tjänsten med dispens från kungen Oscar II. Bland hennes elever märks bland andra formgivaren Stig Lindberg.

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson.

Intervju med Johanna Overud, docent i historia.

Foto: Maja Beskow/Västerbottens Museum

Ljud och musik: Aron Stefansson

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Teckningslärarinna mot alla odds

Hedvig Lovisa Johansson i värmländska Ölme skulle få sänkt tilldelning av alkohol på sin motbok. Kontrollstyrelsen var säkra på att hennes manlige bekant tog hennes ranson av spriten. Hon är bara ett exempel på kvinnor där det misstänktes att ransonen lämnades över till en man. Från 1917 till 1955 tillämpades motboken i Sverige med väldigt olika förutsättningar för män och kvinnor. Konstnären Anders Zorn, till exempel fick köpa 54 lite punsch på ett år. 

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson.

Intervju med forskaren Inger Ehn Knobblock

Bild: Stämpelns sista dag 1955 Foto: Per-Olle Stackman/Wikimedia Commons

Ljud och musik: Aron Stefansson

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Det ska fan vara kvinna"

Karin Larsdotter var piga i Jakob Holsts hushåll i Härnösand. Kvällen den 7 april blir hon anklagad för att den mjölk hon serverade de tre sönerna i familjen i själva verket kom från Blåkulla.

Ett av barnen i familjen berättade att hon åkte till Djävulen och fler och fler ”bevis” plockades fram mot Karin. Denna förskräckliga historia är bara ett exempel på hur främst kvinnor under 1600-talet anklagades för att vara häxor. 

Straffen blev ofta halshuggning för att sedan brännas på bål. Även Karin Larsdotter ställdes inför rätta, faktiskt tillsammans med sin egen mor. 

I avsnittet intervjuas även historieprofessor Jonas Liljequist om en av de allvarligaste perioderna i svensk brottshistoria, om barnens roll i angiveriet och hur häxanklagelserna till sist tog slut. En historisk berättelse långt ifrån vår tids söta påskkärringar. 

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson

Bild: The Witches' Ride' av William Holbrook Beard/Wikimedia Commons

Ljud och musik: Aron Stefansson

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Hon har flugit till djävulen"

Anna Johannesdotter kom till Stockholm som 19-åring för att arbeta. Så småningom anställdes hon på hotell, en bransch som inte hade det allra bästa rykte. Här vände livet för Anna när hon blev "förförd". Hon hamnade i besiktningsbyråns rullor, och tvingades till läkarundersökningar en gång i veckan.

Reglementeringens syfte var att detaljkontrollera de kvinnor som sålde sina kroppar på städernas gator. Allt för att männen (och deras fruar) skulle skyddas från smitta. 

I avsnittet intervjuas även Rebecka Lennartsson, docent i etnologi och enhetschef på Stockholms stadsarkiv, som har forskat om prostitutionen i Stockholm vid det förra sekelskiftet.

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson

Bild: Misstag. Bildskämt i Söndags-Nisse – Illustreradt Veckoblad för Skämt, Humor och Satir, nr 38, den 22 september 1878

Ljud och musik: Aron Stefansson

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Måtte männen skyddas i sängen

Den kände filmregissören Victor Sjöströms film "Trädgårdsmästaren" blev censurerad för att visa "döden i skönhet". Filmen totalförbjöds av filmcensuren och har aldrig visats offentligt i Sverige. Man trodde till och med att den var helt försvunnen tills en kopia dök upp i USA. I det här avsnittet som är en livepodd inspelad i Solna Folkets Hus inför publik handlar det om filmcensuren. Jens Kling, arkivarie på Riksarkivet har fördjupat sig i Statens Biografbyrås arkiv och berättar om filmcensurens rafflande historia.

Med författaren Karin Alfredsson och kulturjournalisten Agneta Stefansson

Ljud och musik: Aron Stefansson

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Censur för döden i skönhet

Nils Olofsson Bååt i Nybyn i Västerbotten gick in i sin lada för att prata med Gud. Under Nils levnadstid på 1600-talet var det tio Guds bud som var lagen och det Nils ägnade sig åt räknades som hädelse.

Författaren Karin Alfredsson samtalar med Agneta Stefansson, kulturjournalist.

Intervju med Jonas Liliequist, professor i historia om Bibeln som lagbok och om Nils Olofsson Bååts situation.

Bild: Wikimedia Commons

Ljud och musik: Aron Stefansson

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gud i ladan

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...