App Store

Google Play

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Hallwylska museet

Med Hallwylska palatset som utgångspunkt utforskar historienördar, katalogiseringsproffs och 1900-tals-experter sekelskiftet – den tid då konstsamlaren Wilhelmina von Hallwyl samtidigt byggde sitt museum på Hamngatan 4 i Stockholm. Här pratar vi om allt från mustascher och kvinnorörelsen till dejtingkultur och charterresor.

Hallwylska podden

Vad kan egentligen en trädgård säga om sin tid? Hur använde man de gröna rummen vid sekelskiftet 1900 – för odling, vila och kontemplation, eller som socialt rum och ett sätt att visa sin status? Följ med längst slingrande trädgårdsgångar och fördjupa dig i vinterträdgårdar och orangerier, exotiska växter och praktiska köksträdgårdar.

Medverkande: Emelie Höglund och Kerstin Thorén från Hallwylska museet, och Catharina Nolin från Stockholms universitet.

Avsnitt 59: Sekelskiftesträdgårdar

Idag när vi ser mer våldsam kriminalitet än tidigare höjs röster för strängare straff i hopp om att avskräcka från brottets bana. Andra menar att vi måste verka förebyggande med helt andra insatser. Också under sekelskiftet 1900 var kriminaliteten i fokus. Då som nu gav skilda tankar om kriminalitetens orsaker olika lösningar. Skulle man straffa, avskräcka, vårda eller främst låsa in våldsverkare för att skydda samhället? Vi pratar om hur man såg på brottslighet och följer tankarna bakom kriminalvårdens framväxt.

 

Medverkande: Malin Wahl från Sveriges Fängelsemuseum, Bonnie Clementsson från Lunds universitet och Emelie Höglund från Hallwylska museet.

Bild: Sveriges Fängelsemuseum, beskuren.

Avsnitt 58: Straff eller vård - om synen på kriminalitet

1800-talet har kallats arsenikens århundrade. Då användes Arsenik till allt möjligt; färgglada tapeter, kläder och karameller, som läkemedel och bekämpningsmedel. Det var lättillgängligt, luktlöst och starkt giftigt - ett ämne som orsakade stor debatt. Vi fördjupar oss i arseniken : dödens färg.

Medverkande: Emelie Höglund från Hallwylska museet, Göran Ståhlbom från KTH och Olle Matsson från Uppsala universitet. 

 

Bild: The Arsenic Waltz The new dance of death. (Dedicated to the green wreath and dress-mongers), John Leech (1817-1864), Punch Magazine, 1862. Färgad samt beskuren.

Avsnitt 57: Dödens färg

"Sagor och lek hör barndomen till" är en gammal sägning. Vad lekte man för en sisådär 100 år sedan, med vem och var? Vi fördjupar oss i leken och hur annorlunda den kunde te sig över klassgränser i dåtiden. Vi pratar leksaker, kalas, upptåg och gränser och frågar oss när vuxna blev så vuxna, eller om de kanske ändå leker lite trots allt?

Medverkande: Kerstin Thorén och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt Sara Backman Prytz från Uppsala universitet.

Avsnitt 56: Sagor och lek hör barndomen till

I en tid då familjen von Hallwyl drev sågverk i Hälsingland vandrade Lim-Johan Erik Olsson omkring i samma trakts skogar och hummade för sig själv. Han var något av ett original i bygden. Han skapade finstämd konst som fick sitt stora genomslag först efter hans död, när världen törstade efter det oförställda oskolade uttrycket.

Med Emelie Höglund, Nora Jonsson och Tobias Bolin från Hallwylska museet.

Avsnitt 55: Lim-Johan och den utomordentliga ärligheten

Hur signalerade man status och förfining som man vid sekelskiftet 1900? Vad avgjorde vad som var eftersträvansvärt och hur skiljde det sig mellan klasser och generationer? Kunde man vara för mån om sitt yttre?

Vi pratar om allt från mustaschmode till hur samhällsförändringar påverkat ideal och frågar oss: vad är fåfänga, och kan man prata om en manlighet i kris?

 

Medverkande: Emelie Höglund, Gösta Sandell och Niclas Järvklo

Bild: Robert de Montesquiou (1855-1921), av Giovanni Boldini (1842-1931),1897, Musée d’Orsay, Paris. Beskuren.

Avsnitt 54: Manlig fåfänga

Ellen Roosval och Alice Nordin är två exempel på framgångsrika kvinnliga skulptörer vid sekelskiftet 1900. Det var en tid när konstskolorna öppnade för kvinnliga sökanden, men de nya eleverna fick ofta kämpa i motvind. Hur arbetade de sig fram och krokade arm för att bryta ny mark? Hur balanserade de alla de förväntningar som fanns på dem som kvinnor och kreatörer? 

Medverkande: Emelie Höglund från Hallwylska museet, Annika Williams från Länsmuseet Gävleborg och Linda Hinners från Nationalmuseum.

Bild: Ellen Roosval i sin ateljé (Gotlands museum).

Avsnitt 53: Kvinna och skulptör

Alkoholkonsumtion var en stor samhällsfråga vid sekelskiftet 1900. Den kunde döva hunger och vånda, och många förlorade sig till den. Samtidigt blomstrade kroglivet och nya spännande drycker med internationell flärd introducerades. Vi fördjupar oss i allt från dryck och identitet, mytomspunna krogar, nymodigheter som elevatorpunsch och cocktails, till ransoneringar och den förbudsiver som kulminerade i en rafflande folkomröstning 1922.

Medverkande Emelie Höglund och Julia Lundström från Hallwylska museet och Nadja Karlsson från Spritmuseum.

Avsnitt 52: Skål!? - om alkoholkultur

Inflyttningen till Stockholm var omfattande vid sekelskiftet 1900. Staden hade växtvärk och bostadsbristen var stor. Vi blickar ut över en stad med stora kontraster – från fashionabla kvarter vid adresser som Hamngatan och Strandvägen, till kåkstäderna i Stadshagen och Årstadal. Hur tänkte man kring klass och boendestandard, vilka vägar till boende fanns, och hur tog sig staden ur situationen?

Medverkande: Emelie Höglund och Azmara Nigusse från Hallwylska museet, samt Anna Furumark från Stadsmuseet i Stockholm.

Bild: beskuren skämtteckning från 1898 av Oskar Andersson (1877-1906), Stadsmuseet i Stockholm.

Avsnitt 51: Trångboddhet och segregation i sekelskiftets Stockholm

Telefonen bredde snabbt ut sig i Stockholm på 1890-talet, så pass att staden blev den mest telefontäta i världen och himlen förmörkades av telefonledningar. Vad innebar telefonens inträde för vårt sätt att kommunicera? Vilka möjligheter öppnades? Hur fungerade det, och hur kunde det låta när man ringde upp? 

Medverkande: Emelie Höglund och Samuel Norrby från Hallwylska museet, och Anders Lindeberg-Lindvet från Tekniska museet.

Bild: Telefontornet 1890, okänd fotograf, Wikipedia. Rimfrost syns på ledningarna.

Avsnitt 59: Sekelskiftesträdgårdar

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...