App Store

Google Play

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Hallwylska museet

Med Hallwylska palatset som utgångspunkt utforskar historienördar, katalogiseringsproffs och 1900-tals-experter sekelskiftet – den tid då konstsamlaren Wilhelmina von Hallwyl samtidigt byggde sitt museum på Hamngatan 4 i Stockholm. Här pratar vi om allt från mustascher och kvinnorörelsen till dejtingkultur och charterresor.

Hallwylska podden

"Sagor och lek hör barndomen till" är en gammal sägning. Vad lekte man för en sisådär 100 år sedan, med vem och var? Vi fördjupar oss i leken och hur annorlunda den kunde te sig över klassgränser i dåtiden. Vi pratar leksaker, kalas, upptåg och gränser och frågar oss när vuxna blev så vuxna, eller om de kanske ändå leker lite trots allt?

Medverkande: Kerstin Thorén och Emelie Höglund från Hallwylska museet, samt Sara Backman Prytz från Uppsala universitet.

Avsnitt 56: Sagor och lek hör barndomen till

1800-talet har kallats arsenikens århundrade. Då användes Arsenik till allt möjligt; färgglada tapeter, kläder och karameller, som läkemedel och bekämpningsmedel. Det var lättillgängligt, luktlöst och starkt giftigt - ett ämne som orsakade stor debatt. Vi fördjupar oss i arseniken : dödens färg.

Medverkande: Emelie Höglund från Hallwylska museet, Göran Ståhlbom från KTH och Olle Matsson från Uppsala universitet. 

 

Bild: The Arsenic Waltz The new dance of death. (Dedicated to the green wreath and dress-mongers), John Leech (1817-1864), Punch Magazine, 1862. Färgad samt beskuren.

Avsnitt 57: Dödens färg

Idag när vi ser mer våldsam kriminalitet än tidigare höjs röster för strängare straff i hopp om att avskräcka från brottets bana. Andra menar att vi måste verka förebyggande med helt andra insatser. Också under sekelskiftet 1900 var kriminaliteten i fokus. Då som nu gav skilda tankar om kriminalitetens orsaker olika lösningar. Skulle man straffa, avskräcka, vårda eller främst låsa in våldsverkare för att skydda samhället? Vi pratar om hur man såg på brottslighet och följer tankarna bakom kriminalvårdens framväxt.

 

Medverkande: Malin Wahl från Sveriges Fängelsemuseum, Bonnie Clementsson från Lunds universitet och Emelie Höglund från Hallwylska museet.

Bild: Sveriges Fängelsemuseum, beskuren.

Avsnitt 58: Straff eller vård - om synen på kriminalitet

”För allt i världen, glöm inte mina mustascher”. Det lär Wilhelmina von Hallwyl ha sagt till barnbarnet som ritade av henne hemma en långtråkig dag. Hårstråna över läppen syns stolt på porträtt i palatset och har blivit en snackis bland besökarna. Här pratar vi mustasch och samlartyper, maskulinitet, femininitet och självbild.

Avsnitt 1: Wilhelminas mustasch

Ebba, Ellen och Irma - tre systrar som gjort olika val i livet. Vad berättar dem om oss idag och kvinnors villkor då? Hur var det att leva som kvinna i borgarklassen under det sena 1800-talet? Hur långt kunde man gå i jakten på sina drömmars mål utan att förlora sin plats?

Avsnitt 2: Systrarna von Hallwyl

Drömmen om en stämningsfull jul förknippas ofta med överdådigt dekorerade sekelskifteshem. Hur firades julen i Hallwylska palatset? Om skrock och traditioner, mat och dekorationer. Hör om detta och mycket mer i vårt extra långa julspecial!

Avsnitt 3: Jul på Hamngatan

Hur kommer det sig att Hallwylska museet har ett systermuseum i Schweiz? Vi besöker den gamla släktborgen Schloss Hallwil. Från slottsmuren berättar vi om Wilhelminas omfattande arbete på platsen, människoöden ur den von Hallwylska släkten samt ett och annat medicinalt tips – som varför en bör ge sina hästar vin istället för vatten.

Avsnitt 4: Systermuseet Schloss Hallwil

Varför väljer man att föra en förteckning över allt i sitt hem – från kopparkastruller och hårnålar till mästarmålningar av Lucas Cranach? Vi berättar om den alltomfattande katalogen och det långa arbetet med att få den färdig. Om att kasta 10 års arbete i papperskorgen, om noggrannhet, viljestyrka och framsynthet. Och en och annan anekdot.

Avsnitt 5: Katalogverket – från hårnålar till mästermålningar

Vikta hörn, dolda budskap och umgängeskultur. I museets arkiv finns cirka 3 500 visitkort från paret von Hallwyls tid. Vi pratar om visitkorten som fenomen och tittar närmare på kortens veck och krumelurer. Hur kan de läsas? Vilka regler gällde? Och hur knöt man nya kontakter i en mycket formell samhällsklass? 

Med Sara Dixon, Gösta Sandell och Emelie Höglund.

Avsnitt 6: Visitkortens dolda språk.

Wilhelmina von Hallwyl reste utomlands minst 62 gånger i sitt liv, i en tid när ångbåtar och nya järnvägar öppnade fönstret mot världen. Förutsättningarna för att resa förändrades radikalt och man grundade charterbolag och byggde hotell.

Avsnitt 7: På resande fot

Sekelskiftets världsutställningar var stora händelser som drog mångmiljonpublik. Framtidstron och förväntan på nya landvinningar var stor och många ville se de senaste tekniska lösningarna, uppfinningarna och estetikens utveckling. I Sverige hölls nationella utställningar på olika håll, med inspiration från kontinentens mer omfattande arrangemang. 
Hur kan man se på dessa utställningar - och vilka spår har de satt?

Medverkande: Emelie Höglund och Julia Lundström från Hallwylska museet, och Anders Houltz, forskningschef vid centrum för Näringslivshistoria.

Bild: Stockholmsutställningen 1897, sedd från Strandvägen (handkolorerat fotografi, Nordiska museet).

Avsnitt 45: Världsutställningar och framtidstro

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...