app_store_button

google_play_button

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Vad Vi Vet.

Vill du hänga med i dagsaktuella frågor? Lyssna när vi förklarar sammanhangen - på mindre än 5 minuter! Låt programledare Peppe Öhmans outsinliga nyfikenhet leda dig till svaren som gör att du lär dig något nytt varje dag och blir allmänbildad på kuppen. 

www.vadvivet.se

Vad Vi Vet idag

Hej!Januari är strax här. Det är kallt i stora delar av Sverige och det nya året ser ut att inledas med snö på många håll.

Det här månadsbrevet är exklusivt för våra prenumeranter (bli prenumerant här) och innehåller mina tips på ämnen du behöver ha koll på under månaden som kommer. Däribland hur du ser till att du inte bryter ditt nyårslöfte, hur du får fart på motivationen, varför planeringsdagar är meningslösa, vad du ska ta tag i när det gäller ekonomin och varför det är bra att försöka bli bättre på småprat under 2026.

Per Grankvist,Grundare & chefredaktör

1. Hur håller man nyårslöften?

En av de vanligaste orsakerna till att nyårslöften misslyckas är att vi försöker förändra för mycket på en gång. Det är inte konstigt att de flesta redan gett upp i mitten av januari.

Så hur gör man? Det är bra att känna till att vanor sparar oss mycket energi i vardagen och att när vi väl etablerat dem så sker de nästan automatiskt. Det innebär att du antingen kan välja att addera en ny vana till en befintlig vana för att få lite draghjälp eller att du ersätter en vana med en annan vana.

Det första knepet är att inte sätta för höga mål, då det lätt ökar friktionen för att byta vana. Häromåret hade jag som mål att göra en armhävning om dagen. Det misslyckades aldrig, men när jag gjort armhävningen kände jag ofta att jag lika gärna kunde göra nio till.

Det andra knepet är samma som det första. Genom att medvetet minska friktionen för den nya vanan blir det lättare att lyckas. Genom att lägga fram träningskläder kvällen innan och sätta väckarklockan en halvtimme tidigare minskar du friktionen för att gå och träna en stund innan jobbet.

2. Hur håller man motivationen uppe?

En annan vanlig orsak till att nyårslöften misslyckas är att vi lovar något vi egentligen inte vill ändra, eller uttryckt annorlunda: att motivationen brister.

Måste det alltid kännas så jobbigt och besvärligt att bryta vanor och motivera sig att nå dit man vill? För att få svar på den frågan stämde jag träff med Magdalena Forsberg, världsmästare i skidskytte och känd som en person som arbetat metodiskt, mentalt och målmedvetet för att uppnå sina drömmar på lång sikt. Hon berättade för mig om tre framgångsfaktorer hon använt för att nå de mål som först kändes omöjliga att nå.

En tröst: Det duger helt och hållet att du blir den bästa versionen av dig själv. Och det behöver inte betyda bäst i världen.

3. Ta tag i ekonomin!

I det gamla bondesamhället var oxveckorna den tunga tidsperiod som kommer efter en lång ledighet när det är långt till nästa ledighet. Uttrycket syftar förstås på att man då får slita som en oxe. För många både då och nu är tiden efter jul just en sådan slitig tid med långt till nästa extra ledighet.

Veckorna mellan nyår och fram till januarilönen är de fattigaste på året. Det är också ett bra tillfälle att se över hur du kan minska kostnaderna på ett sätt du har nytta av nu och under hela året. Sälj allt du inte använder. Förhandla med banken. Se till att du har rätt sorts lån. Minska energiförbrukningen.

4. Varning för planeringsdagarna!

Under januari samlar många organisationer medarbetarna för att planera för det kommande kvartalet, året eller längre än så. Strategisk planering är något som många organisationer lägger ner mycket tid och möda på. Problemet är bara att forskningen pekar på att dagarna är meningslösa, och att strategisk planering sällan funkar.

Vi förändras inte alls lika mycket som vi talar om förändring. På alla arbetsplatser är detta ett ständigt aktuellt ämne. Saker ska omorganiseras, man ska ta nya tag, man ska agera annorlunda och på nya sätt. Ändå blir det sällan så. Vad är det egentligen med vår fäbless för förändring, eller i alla fall att tala om den? Vi ägnar oproportionerligt mycket tid åt att prata om omvälvande förändringar som en gång för alla ska lösa problem, istället för att göra det. Ska man bryta vanorna eller byta inriktning på en arbetsplats krävs mycket mer än om du och jag ska göra det privat.

5. Bli bättre på småprat

Många ser småprat med kollegor eller grannar som ett nödvändigt ont eller ett ytligt tidsfördriv. Men vetenskapen visar att dessa korta samtal är helt avgörande för både vår framgång och vår lycka. Vad sägs om att ha det som nyårslöfte?

Lämpligt nog har Vad Vi Vet en tjänst som heter just “Bra samtalsämnen”.

* Tipsen skickas via WhatsApp, Messenger eller Instagram DM, och lägger sig i ett snyggt flöde så att du bara kan scrolla för att hitta något intressant när du behöver.

* Alla ämnen är faktagranskade (som vanligt) och för säkerhets skull handlar det aldrig om politik, religion eller sex.

Starta med ett klick (och avsluta lika enkelt när du vill)!

* WhatsApp

* Messenger

* Instagram DM

6. Något att lyssna på

Min allmänbildande podd “Perspektiv” är också exklusiv för dig som prenumererar och ger dig fördjupning och perspektiv på aktuella ämnen. Här är några extra relevanta avsnitt den här tiden på året.

* Hur håller man sig frisk? Läkaren Anders Wallenstam svarar. Lyssna här.

* Kan man träna på att ha tråkigt? Det finns många fördelar med att lära sig uthärda tristess. Lyssna här.

* Hur mycket kan du om talgoxen? Sveriges vanligaste fågel syns ofta vid foderborden så här dags. Men den är mer fascinerande än många tror. Lyssna här.
 

This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.vadvivet.se/subscribe

Ämnen att ha koll på i januari.

Augusti väntar runt hörnet. Vad Vi Vets chefredaktör Per Grankvist listar några ämnen som är bra att ha koll på den närmaste månaden. 

Det här är bara en sammanfattning av en längre genomgång som du finner tillsammans med fördjupning och länkar inom respektive ämne på https://vadvivet.se
 

This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.vadvivet.se/subscribe

Ämnen att ha koll på i september.

Ämnen att ha koll på i augusti.

Juli är strax här. Det här är månadsbrevet från Vad Vi Vet - allmänbildningstjänsten du har nytta av - där jag har valt ut ämnen som är bra att ha koll på den närmaste månaden. Bland annat den fortsatta utvecklingen i mellanöstern, semesterhistoria och solskydd.

Du hittar länkar till allt Per Grankvist pratar om, och mer, här: https://www.vadvivet.se/p/2506-manadsbrevet
 

This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.vadvivet.se/subscribe

Ämnen du bör ha koll på i juli.

Juni väntar runt hörnet. Vad Vi Vets chefredaktör Per Grankvist listar några ämnen som är bra att ha koll på den närmaste månaden. Bland urvalet: Försommarnätternas dofter, ansträngningar för fred, svenska högtider och några bra knep för en billigare semester. Det här är bara en sammanfattning av en längre genomgång som du finner tillsammans med fördjupning och länkar inom respektive ämne på https://vadvivet.se
 

This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.vadvivet.se/subscribe

Ämnen att ha koll på i juni.

Ostron och champagne är ett givet par, men vad är det som gör att just den här kombinationen passar så bra ihop? Matjournalisten Kenneth Nars berättar att vin och mat som kommer från samma områden ofta passar ihop, men att ostron inte nödvändigtvis måste paras med champagne eller annat bubbel, det går lika bra med vit vin eller till och med alkoholfria drycker. Hör honom berätta mer om vad du ska tänka på!

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
 

This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.vadvivet.se/subscribe

98. Varför passar ostron och champagne så bra ihop?

I mellandagarna finns det extra mycket tid för lek och för skärmtid. Som förälder är det lätt att få dåligt samvete för att barnen sitter still och stirrar ner i en skärm. Men är det verkligen så farligt om barnen också rör på sig under dagen? Lyssna på vad Karin Nygårds, lärare och digitalexpert har att säga.
 

This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.vadvivet.se/subscribe

97. Ska man ha dåligt samvete för att ungarna har skärm i mellandagarna?

Sverige anses generellt vara ett jämställt land, men hur ser unga män idag på kvinnors lika rättigheter? Gefjon Off är doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, hon säger att unga män idag är mer kritiska till jämställdhet än äldre. I en stor studie som hon gjort tillsammans med Nicholas Charron och Amy Alexander har de funnit att yngre män, speciellt de som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden, känner av konkurrensen från kvinnor. Detta leder till att de känner sig hotade av ökade rättigheter för kvinnor. Lyssna för att höra mer.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
 

This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.vadvivet.se/subscribe

96. Varför är så många unga män kritiska till jämställdhet?

Få saker är så svenska som snapsvisan. Vad beror det på? Hasse Nilsson i Växjö har tävlat i SM i nyskrivna snapsvisor vid ett flertal tillfällen och har två år i rad tagit hem titeln "Årets svenska mästare". Han avslöjar att en av de viktigaste egenskaperna hos snapsvisan är igenkänningen, rimmet och att den är fyndig. Det måste inte alls vara svårt att få ihop en bra visa.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
 

This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.vadvivet.se/subscribe

Lucka 24 - Vad kännetecknar en bra snapsvisa?

Det blir allt vanligare att vi blir uppringda av robotar. Men vad är grejen med "robocalls"? Andreas Frid är kommunikationschef på TrueCaller, ett av många företag som specialiserat sig på att hindra fejkade samtal att nå dig. Han säger att robotsamtal är en miljardindustri och att inte alla, men de flesta, är ute efter att lura pengar av dig. Lyckligtvis finns några enkla saker du kan göra för att skydda sig själv.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
 

This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.vadvivet.se/subscribe

Lucka 23 - Varför har robotsamtal blivit så vanligt?

Allt fler dör av vapenvåld i Sverige och dödsskjutningarna har spridit sig från storstäderna till mindre orter. Diamant Salihu är journalist och författare till boken “Tills alla dör” där han kartlägger två kriminella gäng i Stockholmsförorter. Salihu menar att en orsak till att fler gäng har kunnat bildas är att kvarterspoliserna inte längre finns kvar. Droger säljs till personer från alla samhällsskikt och det är just pengarna som ofta är gängens drivkraft.

Fördjupning:

Lyssna på en intervju med forskaren Manne Gerell om kriminalitet i utsatta områden i avsnitt 59 av Vad Vi Vets podd “Perspektiv” som också finns i din poddapp.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
 

This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.vadvivet.se/subscribe

31. Varför skjuter gängen på varandra?

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...