"När jag var i tioårsåldern läste jag en bok som heter Harriet, spion, skriven av Louise Fitzhugh. Den handlar om en ensam flicka som vill bli författare och som spionerar och tjuvlyssnar på människor i sin närhet. I en anteckningsbok skriver hon ner sina iakttagelser och tankar, som ofta är rättframt genomskådande, ibland hjärtlösa. Jag tyckte boken var fantastisk. Trots att Harriet råkar illa ut då hennes hemliga anteckningar avslöjas, avskräckte det mig inte. Jag lekte ofta ensam som barn och började gå omkring med block och penna i en liten väska, precis som Harriet. Jag kallade mig agent och skrev ner sådant jag hörde och såg människor säga och göra, särskilt det jag uppfattade som skumt.

Jag tror att det var så min vana att tjuvlyssna och iaktta människor och miljöer grundlades, vanan att samla på situationer och händelser. För att undvika att råka illa ut kodade jag ibland det jag skrev genom att kasta om bokstäverna på ett listigt sätt. I min första anteckningsbok från 1982 står det: Ajs guklla edlirl gtån agåno älas m inia atncenkniagr, det vill säga: Jag skulle aldrig låta någon läsa i mina anteckningar. Nu gör jag det på sätt och vis ändå.

För några år sedan kom jag på hur jag skulle kunna föra ihop några av mina anteckningar till en historia. Äntligen har jag fått användning för den där busschauffören som en tidig morgon gjorde alla glada genom att prata rart i mikrofonen och för den där fladdermusen som höll min sambo vaken en hel natt. Jag ville skriva om en modig flicka och en blyg pojke. Naturligtvis visar det sig att det också finns någonting flickan är rädd för och att pojken egentligen är ganska modig.

Det är få böcker man läser i vuxen ålder som påverkar en lika starkt som dem man slukar som barn. Jag har fortfarande en anteckningsbok i väskan och även om jag inte längre avslutar varannan mening med "mystiskt" eller "måste undersökas" är det mesta sig likt. Min stora vurm för block och pennor kommer antagligen också från Harriet. Liksom det plötsliga suget efter tomatmackor som dyker upp då och då."

-----------

Maja Hjertzell debuterade 2001 med barnboken Ett lingon i en hiss. Hon är född 1971 och bor i Arvika där hon arbetar som barnbibliotekarie. Har bland annat vunnit första pris i ABF-tidskriften Fönstrets novelltävling och fått hederspris i Vår Bostads novelltävling.

Rabén & Sjögren