App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Överlevarna - röster från Förintelsen

Producent: Bernt Hermele, https://bernthermele.se
Boken "Överlevarna - röster från Förintelsen" (Ordfront, 2019). https://www.adlibris.com/se/bok/overlevarna-9789177750529

Podden har finansieras av bl. a. Statens Kulturråd, Palmefonden, Helge Ax:son Johnson Stiftelse, Annika och Gabriel Urwitz´Stiftelse och bokförlagen Lind & Co och Ordfront.

Överlevarna

- Det jag kan märka mest i min traumfa-gen är när det händer saker med Nordiska Motståndsrörelsen eller SD, att det blir som att trycka på en knapp hos mig. Jag känner skräck och raseri på en gång och måste göra någonting åt det, säger Katarina Wilk.

# 25 Katarina Wilk - Andra generationen

Eva Fried:
- Min pappa ylade på nätterna, som en varg. Han vaknade och pyjamasen var genomblöt. När jag var liten trodde jag det var normalt, jag trodde pappor gjorde så. Det hände i stort sett alla nätter, men det var ingenting man pratade om. En gång när jag var 15 frågar jag mamma vad pappa drömmer om när han ylar. ”Han drömmer om hundar och sånt”, svarade mamma.

#26 Eva Fried - Andra generationen

- Jag har haft en lycklig och skyddad uppväxt. Som vuxen har jag känt mig glad och harmonisk. Jag har funderat på hur mina föräldrars öde påverkat mig, något som jag fortfarande funderar på. Nyligen gick jag med i Föreningen Förintelsens Överlevande, säger Ruth Jacoby.

#27 Ruth Jacoby - Andra generationen

- I första klass var jag den enda utländska eleven. Jag var oerhört blyg. Fröken frågade var jag kom ifrån och jag mumlade ”Ungern”. Alla tyckte jag svarade ”djungeln”, säger Andreas Szekely.
Foto: Cato Lein

#28 Andreas Szekely - Andra generationen

- I Spielbergs arkiv finns en fyra timmar lång intervju med min pappa. Jag har inte orkat att titta på den, säger Bernt Jakobson.
Foto: Cato Lein

#29 Bernt Jakobson - Andra generationen

- Mina föräldrar var människor utan en historia. De kom liksom från ingenstans. Jag fick noll av judisk tradition, noll av judisk kultur. Som ett resultat kände också jag mig rotlös, säger Adam Ringer.

#30 Adam Ringer - Andra generationen

- En gång var vi på Treblinka. Där dog min farmor. Plötsligt lät det som att någon pratade till mig, säger Pola Kudrén.
- Vem var det?
- Det var min mormors röst.
- Vad sa hon?
”Wir zind do”, det är jiddisch och betyder ”vi är här”. Och det var hon ju.
Foto: Cato Lein

#79 Pola Kudrén - Andra generationen

# 82 – Andra generationen
- Min mamma berättade att de hamnade hos Joint, en judisk hjälporganisation och där registrerades de och kunde duscha med varmvatten för första gången på flera månader. De fick nya kläder. När hon duschat klart och skulle gå och klä om sig gick hon i en lång korridor. Hon såg en kvinna närma sig i korridoren. Kvinnan var som ett levande skelett, kroppen var täckt av fläcktyfus, skinnet bara hängde. Hon hade inget hår. Ögonen var insjunkna och febriga. Kvinnan kom allt närmare mamma. Plötsligt upptäckte mamma en spricka genom hela kroppen. Då förstod hon att hon såg sig själv i spegeln, säger Janos Back.
Foto: Cato Lein

#82 Janos Back - Andra generationen

- Först när jag är i de tidiga tonåren får jag veta att Wanda inte är min riktiga mormor. Vi sitter i baksätet i en bil, mina två systrar och jag. Vi är på väg till mormor. Då vänder sig mamma om i bilen och säger lite argt till oss: ”Det är inte eran mormor!”
- Hur reagerade du?
- Det kom som en chock. Jag och mina systrar bestämde att vi aldrig någonsin skulle avslöja det här för Wanda, säger Yvonne Majlöv.
Foto: Cato Lein

#84 Yvonne Majlöv - Andra generationen

- Jag försökte fråga honom några gånger om kriget, men han ville aldrig prata om kriget, aldrig någonsin. Jag gjorde ett val: att inte utsätta honom för det här. Han kunde inte konfronteras med kriget, säger Eva Grossman.
Foto: Cato Lein

#87 Eva Grossman - Andra generationen

- Mamma pratade inte vad hon varit med om, men hon mådde stundtals väldigt dålig och försökte hålla marorna ifrån sig. Men en tidig morgon plockade jag tabletterna ur hennes mun. Då var jag tretton år, säger Jan Nygren.

#38 Jan Nygren - Andra generationen

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...