App Store

Google Play

SE - Details page - Device banner - 894x1036

Kliv in i en oändlig värld av stories

Lyssna när som helst, var som helst

Sveriges Radio

Kulturredaktionen lyfter fram klassiska verk ur historien och utnämner moderna Klassiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Peter O Nilsson

Klassikern

Valfrändskap utkom första gången 1809 och har sedan dess varit föremål för många tolkningsförsök.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Den kan läsas på många olika sätt vilket gör den till en mycket modern roman, trots sin ålder.

Termen "valfrändskap" har Goethe lånat från den svenske 1700-talskemisten Torbern Bergman och den betecknar den dragning mellan två ämnen som kommer dem att uppgå i varandra. 

Goethe har använt begreppet för att beskriva relationer mellan människor. Han låter paret Edvard och Charlotte få besök av kaptenen, en ungdomsvän till Edvard, och av Charlottes unga släkting Ottilie. Edvard och Ottilie blir häftigt förälskade och ett liknande förhållande uppstår mellan Charlotte och kaptenen...

Programmet sändes första gången 26/9 2009.

Goethes ”Valfrändskap” – en modern roman från 1809

Lovikkavantarna kom till av en tillfällighet. En utskälld stickerska i tornedalsbyn Lovikka kom en hemlighet på spåren när hon försökte göra varmare vantar...

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Terese Torgrim, nomadskolelärarinna i Norrbotten, stickade av alla mönstrade samiska vantar hon såg. Hon till och med lät sänka sig i rullstol ner under kyrkgolvet i Jukkasjärvi kyrka. Där nere låg de döda. Med vantar på sig! Terese Torgrim stickade mönstren på tumvantar och halvvantar.

Gravvantarna visade att stickning var känd bland samer redan på 1600 talet.

Lovikkavantarna har en annan historia. De kom till av en tillfällighet. En utskälld stickerska i tornedalsbyn Lovikka (Erika Aittamaa i slutet av 1800-talet) kom en hemlighet på spåren när hon försökte göra vantarna varmare. En idé som gav henne mat för dagen, succé bland forbönder och som fortfarande lever.

Lovikkavanten – när en utskälld stickerska i Tornedalen skrev historia

All denna blodsutgjutelse: uppätna barn, offrade döttrar, mördade mödrar och makar - för vad? Den antika tragedins fader Aiskylos visade redan för 2500 år sen att barbariets tid aldrig är långt borta.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Två år före sin död 456 f Kr lämnade tragöden sitt testamente till eftervärlden; trilogin ”Orestien” - en text unikt bevarad genom historien och vars tre delar ”Agamemnon”, ”Gravoffret”, ”Eumeniderna” fortfarande spelas och vars gestalter inspirerar.

Aiskylos kan med fog säjas vara fadern till den den grekiska tragedin - denna hybrid mellan de dionysiska gamla offerriterna och stoff från de homeriska gudasagorna, och där det dramaturgiska greppet med kören som följer skeendet, oftast blodigt, med sina kommentarer och reaktioner skapar en suggestiv och intelligent blandning av inlevelse och distans.

Här lever gudar och människor lever tätt ihop, båda kan hämnas och bråka, drivs av passioner, otrohet och vrede. Orestiens släktförbannelse startar i en fasansfull måltid; Agamemnons far Atreus, kung av Argos, hämnas sin bror Thyestes som snott Atreus fru, och som i en skräckfilm tillreder han broderns barn, utom ett, och bjuder på middag. Brodern flyr helt utom sig och det ouppätna barnet Aigisthos dyker omsider upp som älskare hos Klytameistra med hämnd i kikaren. Hela kriget mot Troja startar dessutom då Agememnons brors fru Helena blivit bortförd av en trojansk prins.

Dåtidens politiska situation spelade sin roll, men Aiskylos skildring av blodshämndens förödelse och nödvändigheten av en rättstat är nedslående tidlös.

Maria Edström har läst om Orestien och lyssnat på Radioteaterns uppsättningar av Aiskylos trilogi.

Ur Radioteatern föreställning av ”Orestien” från 1958 i översättning av Emil Zilliacus radioarrangemang av Herbert Grevenius, i regi av Åke Falck.

Karin Kavli som Klytameistra, Ulla Sjöblom som Elektra, Berta Hall som Palls Athena, Gun Arvidsson som hämndgudinna och Arne Nyberg som väktare.

Ur Radioteaterns föreställning av ”Agamemnon” från 1972 i översättning av Emil Zilliacus, i regi av Ragnar Lyth.

Anita Ekström som Kassandra, Olof Thunberg som man i kören.

Musik ”Danse” av Jean-Jaques Lemêtre ur Ariane Mnochkines uppsättning ”Les Atrides” på Théâtre du Soleil

”Orestien”– Aiskolys blodiga trilogi nedslående tidlös

Skrämmer Baskervilles hund än? Anna Tullberg och Claire Wikholm läser om en barndomsfavorit.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
1902 publicerades detektivromanen "Baskervilles hund" av Arthur Conan Doyle. Sherlock Holmes och doktor Watson får svettas ovanligt mycket för att lösa gåtan med de otäcka morden på den ödsliga Dartmoorheden.

Vad är det för en best som ylar i natten?

Är det någon i romanen som kommer ha vettet i behåll?

Helt klart handlar det här om en av litteraturhistoriens mest skrämmande hundar. Frågan är om boken håller än i dag.

Anna Tullberg och skådespelaren Claire Wikholm har läst om "Baskervilles hund".

Arthur Conan Doyles ”Baskervilles hund”– skrämmer den än?

Jean Rhys gjorde Antoinette, Rochesters första hustru i Charlotte Brontës 1800-tals roman till huvudperson i Sargassohavet, gav den galna kvinnan på vinden en röst.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Först med romanen "Sargassohavet" slog Jean Rhys igenom, och då var hon 75 år och satt och frös i en liten stuga på engelska landsbygden, paranoid, alkoholiserad och fattig.

Med främlingens ögon tittade Jean Rhys alltid på det England dit hon kommit som sjuttonåring. Det överensstämde inte med den dröm hon haft om England när hon växte upp på Dominica i Västindien i början av 1900-talet för England var kallt och England var grått och ogästvänligt och ändå blev hon kvar. Lika lite hemma där som någon annanstans och det fanns ingen väg tillbaka.

I romanen Sargassohavet skriver Jean Rhys om de fattiga vita i Karibien och om engelsmännen, om att vilja vara svart, om hackordningen och hierarkierna, skriver ihop sina erfarenheter, beroendet, spriten och galenskapen, kylan i de kalla rummen som väl ändå inte kunde vara England.

Jean Rhys, outsidern, blev till sist en författare i tiden med sina teman: hemlösheten, identitetslösheten, flitigt förekommande på postkoloniala akademiska sajter. Hur handskas då Rhys med Jane Eyre? Vad är det hon vill göra? Litteraturvetaren Carin Franzén kallar Sargassohavet ”ett svidande korrektiv till den västerländska kanoniserade Jane Eyre.”

När Jean Rhys fick frågan om hon inte var glad nu när hon blivit berömd författare svarade hon: Det är för sent.

En Klassiker av Katarina Wikars. Vi hör också författaren Sara Lidman och förläggaren Diana Athill. Uppläsare Vanja Blomqvist och Christer Fant. Översättare: Ingegerd Martinell.

”Sargassohavet”– en svidande blick från sidan på Jane Eyre

Lewis Carrolls bok Alice i Underlandet från 1865 sätter skräck i sina läsare och förundrar barn, vuxna, filosofer, psykologer och språkforskare än idag.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
 "Jag vet vissa som blivit så rädda för boken att de eldat upp den i kakelugnen!" säger barnboksförfattaren och Lewis Carroll-entusiasten Christina Björk.

Och visst kan det verka skrämmande att trilla ner genom ett kaninhål och sen möta en bebis som förvandlas till en gris, en drottning som hotar hugga huvudet av alla och en katt som försvinner i luften hela tiden.

Men huvudpersonen Alice är aldrig särskilt rädd. Hon konverserar så gott hon kan med Underlandets invånare och har nästan alltid svar på tal. På ett ställe i boken träffar Alice en sömnig kålmask som röker vattenpipa och med släpig röst frågar: ”Vem är du?”

Och det undrar reportern Laura Wihlborg också. Vem är Alice och hur kan hon vara så självklar och modig? Bara följa efter den pratande kaninen ner i hålet utan tvekan? Tillsammans med Christina Björk försöker hon hitta svar. Hon har nämligen skrivit en bok om verklighetens Alice, överklassflickan Alice Liddell från Oxford som Lewis Carroll baserade sin hjältinna på.

”Alice i Underlandet”– barnboken som fortsätter att förundra

Där finns den kända scenen med madeleinekakan doppad i lindblomste som aktiverar barndomen och bortglömda minnen - en metafor lika känd som boken.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
"På spaning efter den tid som flytt" av Marcel Proust är ett av litteraturhistoriens mest kända verk. Få har tagit sig igenom alla delarna men kanske har man läst den första - "Swanns värld".

Ulla Strängberg har också tittat på Prousts säng av koppar på Musée Carnavalet i Paris. Det var i den sängen han skrev den berömda romansviten under sina sömnlösa nätter.

Uppläsare är Staffan Göthe.

Denna Klassiker sändes första gången 2013.

”Swanns värld”– den mest lästa delen av Prousts romansvit

In the mood for love från 2000 av Wong Kar-wai är filmen om den oförverkligade kärleken, vars ledmotiv har ätit sig in i det kollektiva omedvetna.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
En telefon ringer. Hon svarar för sent. Han trycker aldrig ner dörrhandtaget.

Hongkong 1962. Ett kort möte i trappan på väg till nudelstället eller i den smala hallen hos frun som spelar kort hela tiden. Klackarna mot stenläggningen. Så många olika höghalsade ärmlösa sidenklänningar hon har. Det som inte blev kan man viska i en spricka i en sten sedan.

Katarina Wikars ser om ”In the mood for love” från 2000. Och hittar dessutom en specialutgåva med de bortklippta sluten.

Det sägs att regissören Wong Kar-wai fick skynda sig att klippa klart filmen till Cannesfestivalen och tog bort alla kärleksscenerna, komprimerade och förtätade.

Uppläsare: Ulph Nyström.

”In the mood for love” – finaste filmen om den kärlek som aldrig blev

Böckerna om Nalle Puh har hundra år på nacken och hör fortfarande till världens mest lästa. Många hämtar livsviktigt trams från Nalle Puh och hans vänner i Sjumilaskogen.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Den gnolande, godhjärtade och honungsmissbrukande björnen Puh och hans vänner skulle sopa undan allt annat A.A Milne hade skrivit och blivit berömd för - de humoristiska texterna i satirtidningen Punch före första världskriget, de lätta komedierna han skrev efter kriget.

För 1920 föddes enda barnet, Christoffer Robin och efter tag började Milne skriva berättelser om sonen och hans leksaksdjur. Teddybjörnen Puh, den ängsliga grisen Nasse, den dystra åsnan I-or, den jordnära Kängu med sin nyfikna Baby Ru, den skuttiga Tiger var alla riktiga mjukdjur i sonens barnkammare. Den beskäftiga Kanin och den högdragna Uggla hittade Alan Milne på själv.

Helene Alm har gjort Klassikern om Nalle Puh. Uppläsningar av Allan Edwall och A.A Milne.

Nalle Puh – en älskad gnolande honungsmissbrukare

Barnboken Häxan och lejonet av CS Lewis skrevs 1950 och kom på svenska i översättning av Birgitta Hammar strax efter.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
 
Författaren Clive Staples Lewis - mer känd som bara C S Lewis - var en brittisk akademiker som också var kompis med J RR Tolkien. De var båda två intresserade av andra världar, av språk-, religions- och litteraturhistoria och de skapade också varsin litterär värld som fascinerat läsare i alla åldrar sedan dess.

CS Lewis mest berömda böcker blev de sju i Berättelsen om Narnia:
Min morbror trollkarlenHäxan och lejonetHästen och hans pojkeCaspian, prins av NarniaKung Caspian och skeppet GryningenSilvertronenDen sista striden

CS Lewis var djupt troende och han lät många av Bibelns berättelser flytta in i Narniaserien, till en början på ett så skickligt sätt att det inte överskuggar sagans inneboende styrka och lockelse. Men för den intresserade kan man tillexempel hitta Skapelseberättelsen i Min morbror trollkarlen, Kristuslegenden i Häxan och lejonet samt Uppenbarelseboken i Den sista striden.

I Klassikern hör vi Elin Claeson kliva in i den magiska garderoben för att se om det går att hitta tillbaka till Narnia. Här finns en intervju från 1998 med Maria Nikolajeva, numera professor i barnlitteratur vid Cambridge University, tidigare professor i det samma vid Stockholms universitet. Här finns också uppläsningar ur Häxan och lejonet av Claire Wikholm, ur en P3 följetong från tidigt 90-tal.

"Häxan och lejonet" av CS Lewis – ta steget in i garderoben

Cecilia Blomberg har läst om en bok som handlar om kärnfamiljen - och som trots att den skrevs i början på sjuttiotalet fortfarande känns som ett viktigt inlägg i debatten om kvinnans plats i samhället.

 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Fräls oss ifrån kärleken" - Suzanne Bröggers kärnfamiljskritik

Lyssna när som helst, var som helst

Andra podcasts som du kanske gillar...