App Store

Google Play

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

naturvetarna

Vi bjuder in aktuella gäster som delar med sig av sin spetskompetens inom det naturvetenskapliga området. Nikita Zeiloth, Sarah Folcker och Palle Liljebäck håller i trådarna, inspirerar och bjuder på sig själva. På 20 minuter blir du lite klokare och lär dig något du inte visste innan.
Önskar du att komma i kontakt med Naturvetarpodden? mejla redaktion@naturvetarna.se

Naturvetarpodden - gör dig lite klokare

Det finns vissa saker på julbordet som man kan frossa av. Laxen och sillen är hälsobomber med D-vitamin och nyttiga fettsyror. Nötter och grönkål ligger också högt på topplistan. Här får du tips på goda vegetariska rätter som höjer nivån på julbordet. Men köttbullar och prinskorv har också sina fördelar.

#105 Sara Ask – Dietisten som njuter av julmaten

Det är inte bara antalet djurarter som minskar på jordklotet. Även populationernas storlek minskar i en oroväckande takt. Sedan 1970 har bestånden av vilda ryggradsdjur i snitt gått ner med 73 %, enligt en färsk rapport från WWF. 

Jakt, fiske, föroreningar och att mark tas i anspråk för jordbruk och infrastruktur driver på den utvecklingen, som förvärras av klimatförändringarna. Det gör att ekosystemen förändras och blir mindre resilienta. Det som tidigare var regnskog är i dag savann. Trenden går att vända, men det brådskar. 

Foto: Saga Sundin

#106 Olle Forshed – Färre djur när regnskogen krymper

Även om den gröna omställningen får sig en törn när USA lämnar Parisavtalet går den inte att stoppa. Trycket från näringslivet och medborgarna att ställa om energisystemen blir för stort, enligt docenten i miljövetenskap.

Mikael Karlsson beklagar att Sverige har släppt ledartröjan, hittar på och dribblar med siffror som liknar Donald Trumps alternativa fakta.

Foto: Tobias Sterner

#107 Mikael Karlsson – När Trump och Sverige backar driver företagen på

De flesta behöver inte äta kosttillskott för att må bra. I alla fall om man äter en allsidig kost med grönsaker, frukt, fet fisk och baljväxter. Kosttillskott kan till och med vara skadligt vid överdosering, och det finns en risk att man får i sig för mycket av exempelvis D-vitamin. 

Att kosttillskott skulle bromsa åldrandet och minska inflammationer saknar övertygande kliniska studier, även om reklamen ofta påstår motsatsen, enligt professorn i molekylär medicin på KI.

#108 Martin Bergö – Miljarder slösas bort på kosttillskott

Visste du att det går att sova i kapp missad sömn och att en tupplur mitt dagen kan öka din prestation? Andra tips är att ta vara på morgonljuset och njuta av skymningen och kvällsmörkret innan läggdags. 

Lika viktigt är att ha balans i vardagen och undvika oro, som är sömnens värsta fiende. Sömnforskaren Frida Rångtell menar att vi borde prata mer om hur vi sover, även på jobbet. Att samtala om sömn är en del av den psykologiska tryggheten.

#109 Frida Rångtell – Stress och oro är sömnens värsta fiende

Det mesta talar för att vi kommer att kunna äta oss mätta vid en kris. Däremot kommer kosten att se annorlunda ut än i dag. Mer spannmål och baljväxter på tallriken, men mindre ost, frukt, yoghurt och kött, enligt forskaren Cecilia Tullberg. 

Vi kan inte vänta med att höja beredskapen, utan omställningen måste starta nu. Det behövs bland annat nya växtsorter som flyttar odlingsgränsen norrut och mer växtbaserade mejerivaror. I grunden handlar det om att bygga jordbruket starkt och ha en fungerande livsmedelsindustri, med samverkan i fokus.

#110 Cecilia Tullberg – Har vi mat på bordet i ett krisläge?

Ända sedan 2013 har tillväxten i skogen bromsat in. Det får effekter för både råvaruförsörjning och Sveriges åtagande i EU, där vi har lovat att binda mer kol i skogen när biltrafiken ökar och släpper ut mer växthusgaser. 

Torrsommaren 2018 spökar fortfarande, men förklarar inte hela nedgången, enligt Hjalmar Laudon, skogsforskare vid SLU. En hypotes är att grundvattnet inte räcker till när träden är som törstigast på sommaren. Ett försvagat träd faller också lättare offer för granbarkborren i spåren av klimatförändringarna.

#111 Hjalmar Laudon – Tillväxten i skogen tappar fart

Med hjälp av humor når marinbiologen ut med vetenskap till en ny publik. Att inte kissa i havet har blivit en metafor för att stoppa övergödningen av våra hav och vattendrag. För mycket näring på fel plats skapar syrebrist och döda bottnar. Ingen vill heller simma i blågröna alger heta sommardagar. 

Ellen Schagerström ömmar särskilt för sjögurkan som har den viktiga rollen att dammsuga haven på näring. Visste du att den rätt anonyma sjögurkan är en delikatess på matbordet i Kina och skulle vara möjlig att odla?

#112 Ellen Schagerström – Kissa på land och inte i havet

Med Johan Rockström och Jacob Wallenberg i ryggen har Lisen Schultz lyckats få höjdarna i näringslivet att lära sig mer om klimatet och de planetära gränserna. För att inte tappa konkurrenskraft inser företagen att de måste anpassa sig till den förändring som kommer att ske. 

Planen för den gröna omställningen ligger fast. Den dipp vi upplever nu är tillfällig, menar forskaren och vice chefen för Stockholm Resilience Centre. Nu har hon också fått med sig de fackliga ledarna i Sverige.

#113 Lisen Schultz – Så fick vi med näringslivet på klimattåget

Alla kommer att påverkas av det teknikskifte som pågår nu. Vissa yrken försvinner och andra tillkommer. Rätt använd kommer AI bli vår nya superkollega på jobbet. Men då gäller det att hänga på AI-boomen och lära sig tekniken.

Sverige måste steppa upp för att inte halka efter i den globala kapplöpningen. Ann-Therése Enarsson menar att facken har en viktig roll, både för att lyfta behovet av kompetensutveckling och se till att de mänskliga värdena tillvaratas.

#114 Ann-Therése Enarsson – AI vår nya superkollega på jobbet

Artificiell intelligens, AI, kan spela en roll, men måste gå hand i hand med ändrad livsstil och politiska beslut, enligt AI-forskaren Aleksis Pirinen. AI är ett verktyg både för att minska utsläppen av växthusgaser och till anpassningar av samhället i ett varmare klimat,

Styrkan med AI är att se mönster i bilder och att kunna analysera stora datamängder med information från till exempel drönare och satelliter. Det gör att värmeböljor och extrema skyfall kan förutses med hög precision när och var de kommer att ske.

#58 Aleksis Pirinen – Kan AI lösa klimatkrisen?

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...