När landsknektarna förändrade krigets villkor

Legoknektar har i princip funnits så länge människan har fört krig. Men under senmedeltiden växte landsknektarna i omfattning, eftersom det gav kungarna större frihet att föra krig utan att först förhandla med folket. Dessutom krävde den militärtekniska och taktiska utvecklingen en större specialisering och professionalism av soldaterna.

Under 1480-talet började ärkehertigen Maximilian, efter att han genom giftermål kommit i besittning av det rika Burgund, att avlöna legoknektar. Landsknektarna beväpnade sig med långa pikar och stred i fyrkantsformationer. Lönerna var högre än för skickliga hantverkare och det lockade till sig adepter från hela Europa. Men om pengarna tog slut bytte landsknektarna ofta herrar.

I avsnitt 128 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Martin Neuding Skoog som är verksam vid Försvarshögskolan i Stockholm.

Redan under antiken var betalda legosoldater väl etablerat och greker slogs på exempelvis på persernas sida i kriget mot Alexander den store. Många germaner stred som legosoldater i senromerska härar. Senare under medeltiden i Europa fick betalda landsknektar en allt viktigare roll vid krigsföringen.

Den danska kungen Kristian I utnyttjade 80 tyska fotknektar och ett okänt antal böhmare som värvats i Kiel i sitt tåg i Sverige år 1452. Vid slaget vid Brunkeberg år 1471 deltog 200 tyska fotsoldater som värvats i Lübeck.

Gustav Vasas värvning av tyska landsknektar år 1522 genom Lübecks försorg var en viktig nyordning. Efter detta höll Gustav Vasa sig permanent med tyska landsknektar och det var en förklaring till framgångarna i kampen mot den danska kungen Kristian II.

Bild: “Die fünf Landsknechte“ av Radierung von Daniel Hopfer, från 1530

Musik: Fürth uns an landsknecht av George von Frundsberg

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.