app_store_button

google_play_button

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet - på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Välkomna att lyssna!
 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Health for wealth

Det finns ord som fångar något många bär på men sällan sätter ord på. Mattering är ett sådant. Det betyder inte bara att “höra till”, utan att känna att man är betydelsefull – att man gör skillnad, att man behövs, att något saknas om man inte är där.

Det är en skillnad som märks i kroppen: tillhörighet kan vara “jag får vara med”, medan mattering är “vi är inte kompletta utan dig”.

Och forskningen bakom begreppet pekar mot något både enkelt och omvälvande: det är nästan omöjligt för en individ att på riktigt bry sig om jobbet om man inte först upplever att någon bryr sig om mig. Mattering blir alltså inte en “mysfråga”, utan en grundförutsättning för engagemang, motivation och hållbart välmående.

I det här avsnittet pratar jag med Caroline Lornudd som har doktorerat inom ledarskap och jobbar både som ledarskapsforskare och ledarskapskonsult.

Mattering kan beskrivas som två sammanflätade dimensioner:

Att känna sig värderad 1. – sedd, hörd, uppskattad för den man är, inte bara för det man presterar.
Att få bidra med värde 2. – att ens bidrag behövs, gör skillnad och har en tydlig plats i helheten.

Det här är viktigt, för man kan känna sig omtyckt och inkluderad utan att känna sig betydelsefull. Man kan få beröm och ändå bära känslan: “de hade klarat sig lika bra utan mig.” Just därför blir mattering ett djupare lager än både trivsel och teamkänsla.

Varför det spelar roll – på riktigt
När människor upplever mattering ser man flera positiva effekter: bättre psykiskt mående, mindre ensamhet och ångest, högre arbetstillfredsställelse, mer motivation och större vilja att bidra. Det påverkar också organisationsnivå: människor stannar längre, tar mer ansvar och vågar kliva in i ledarskap.

Det finns dessutom forskning som pekar på att en del av effekten av transformerande ledarskap (som bygger på mening, utveckling och att se individen) går via just mattering. Alltså: en viktig anledning till att transformerande ledarskap fungerar är att människor känner sig betydelsefulla – både som personer och genom sina bidrag.

Och här kommer en intressant tanke från webinaret med Zach Mercurio: kanske pratar vi för mycket om “engagemangskris” och för lite om matteringbrist. Om jag inte känner att jag spelar roll – varför skulle jag investera?

I samtalet beskriver vi tre byggstenar som gör mattering konkret:

Sedd (noticed) • : någon märker mig, ser mig, hör mig
Bekräftad (affirmed) • : mina styrkor och mitt bidrag speglas specifikt
Behövd (needed) • : min kompetens och mitt sätt att vara behövs här

Annie sätter svenska ord på det: välkommen, väntad, värdefull.

Välkommen: “vi vill ha dig här.”

Väntad: “vi märker när du inte är här.”

Värdefull: “det du gör gör skillnad.”

Det fina är att mattering sällan kräver stora program. Det handlar mer om kvaliteten i vardagliga interaktioner – och om att göra det osynliga synligt.

Mattering handlar inte om att blåsa upp egon. Det handlar om att människor ska känna sig sedda, bekräftade och behövda – i lagom dos. Och det kräver ofta bara en sak: att vi säger det vi redan märker.

Hoppas du blir inspirerad att prova!

Effektiv Nu stöttar en hållbar arbetsvardag

Hur är det när du får ett nytt arbetsområde? Som beräknas ta 1-2 timmar. Men visar sig ta 5-8 timmar per vecka och andra arbetsuppgifter börjar bli lidande och stressen smyger sig på.

Problemet är sällan du.

Det är ofta en stor diskrepans mellan hur lång tid vi tror att en uppgift ska ta – och hur lång tid den faktiskt tar, särskilt när många parter är inblandade. Och om du jobbar hårdare i det tysta kan det vara svårt för en ledare att förstå den verkliga belastningen.

Två viktiga nycklar Effektiv Nu ofta lyfter:

Var generös i tidssättningen. 1. Ge uppgifter mer tid än du tror från början.
Visualisera din tid i kalendern. 2. Jobba med färger eller kategorier så att du får en tydlig överblick över vad som faktiskt tar din tid och energi.

Det skapar förutsättningar för dialog, prioritering och hållbara beslut – istället för tyst stress Läs mer om hur Effektiv Nu kan hjälpa er HÄR.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

388: Mattering - att spela roll spelar roll

Att välja ett liv som bär och lyfter
Många människor beskriver samma känsla: livet går fort, dagarna fylls av krav och förväntningar och det blir svårare att höra sig själv. Inte alltid som en kris, utan mer som ett lågmält skav. Man gör det man “ska”, men känner sig ändå trött, splittrad eller ur synk. I den här julspecialen utforskar vi vad som händer när man vågar stanna upp och börja välja mer medvetet – inte genom att fly livet, utan genom att forma det.

Katarina Jansson och Lotta Nordin från Bortom ekorrhjulet har i många år mött människor som längtar efter mer lugn, närvaro och riktning. Deras viktigaste budskap är enkelt men utmanande: ett hållbart liv börjar inte med stora beslut, utan med reflektion.

Skavet är ofta signalen – inte problemet
En vanlig erfarenhet de möter är att människor vet att något inte känns rätt, men fastnar i frågan: ”Vad vill jag istället?” Många har följt normer så länge – kring arbete, prestation och livsval – att den egna viljan blivit svår att höra. Förmågan att lyssna inåt är, menar de, som en muskel som behöver tränas.

Deras råd är att avdramatisera:

 • Du behöver inte hitta en stor livsdröm.
 • Du behöver inte veta exakt vart du ska.
 • Det räcker att ta skavet på allvar och börja undersöka det.

Släpp den stora målbilden – börja i känslan
De utmanar också föreställningen om att förändring måste vara dramatisk. Att “lämna ekorrhjulet” handlar inte nödvändigtvis om att byta allt, utan om att skifta fokus från hur livet ska se ut till hur det ska kännas.

När allt känns tomt – börja kartlägga
För vissa är det inte bara otydligt vad man vill, utan helt tomt. Då föreslår Katarina och Lotta att man börjar i det konkreta i stället för i stora livsfrågor.

Ett enkelt verktyg är tacksamhetsdagbok. De föreslår också att skriva ner en sak som skavt under dagen. Även där uppstår mönster – sådant som gång på gång tar mer energi än det ger.

Här lyfter de ordet förnöjsamhet som något radikalt i vår tid. Att träna sig i att uppskatta det man redan har minskar behovet av snabba kickar och ständig konsumtion.

Hitta din “bra-stund” och plocka isär den
Ett annat sätt att nysta är att tänka tillbaka på en stund då man mådde bra och fråga sig: Vad var det egentligen som gjorde den stunden bra? 

Poängen är inte att återskapa exakt samma situation, utan att förstå vilka ingredienser som gav näring. 

Lek, experiment och små steg
De betonar vikten av att inte göra livsförändring till ännu ett projekt som ska optimeras. Det handlar snarare om lek, nyfikenhet och experiment. Att göra saker utan att de ska bli “bra”, nyttiga eller lönsamma.

Förändring sker sällan i stora kliv, men ofta genom små justeringar:

 • en lugn morgon i veckan,
 • en timme mer för sig själv,
 • ett nytt sammanhang att prova.

När man bryter ner längtan i små, görbara steg blir den mindre skrämmande – och mer verklig.

Normer, motstånd och vikten av likasinnade
Katarina och Lotta pratar öppet om hur normer styr oss: heltidsnormen, konsumtionsnormen, duktighetsnormen och åldersnormen. När man börjar välja annorlunda kan det skapa friktion – både inombords och i omgivningen.

Därför är ett av deras viktigaste råd att söka sig till andra som redan tänker liknande. När dina val inte upplevs som konstiga i ditt sammanhang frigörs enormt mycket energi.

Skapa en inre kompass
De förespråkar inte fasta planer, utan tydliga riktlinjer. 

En enkel kontrollfråga de återkommer till är:

Tar det här mig närmare eller längre ifrån den vardag jag vill ha?

Ett lugnt men modigt avslut
Deras kanske mest avdramatiserande påminnelse är denna: att ställa en fråga, be om en justering eller prova något nytt gör sällan att något “exploderar”. Men att aldrig fråga gör att inget förändras.

Att kliva bort från ekorrhjulet handlar därför inte om att skapa ett helt nytt liv, utan om att – steg för steg – forma en vardag som känns mer i linje med den man är och det man behöver just nu.

Du som lyssnar på podden får med koden "health" rabatt på Katarina och Lottas guide till att skapa din bästa vardag. Du hittar den här.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

387: Skapa ett liv bortom ekorrhjulet

Hur skapar vi en vardag som faktiskt bär – inte bara på jobbet utan i livet som helhet?

I det här samtalet möter jag forskaren och arbetsterapeuten Louise Karlsson, som introducerar begreppet flexability: förmågan att både vara flexibel själv och att bemöta och bemötas med flexibilitet tillsammans med andra – kollegor, chefer och organisation. Poängen är att hälsa främjas när vi kan navigera mellan roller, krav och behov med stöd av en värdefull riktning eller mening.

Louises forskning visar att låg hälsa ofta hänger ihop med obalans mellan vardagens aktiviteter och för få inslag som skapar delaktighet och samhörighet. Vägen framåt är sällan att “ta bort allt” utan att se över varför vi gör det vi gör – och ibland reframa. Tvätten blir uthärdlig (kanske till och med trivsam) med podd i öronen och en tanke på vad det faktiskt leder till.

Återkommande arbetsuppgifter får nytt syfte när vi kopplar dem till effekten för någon annan. Det handlar också om att förstå sin egen återhämtning: behöver du socialt påfyllnad eller tyst paus? Små, medvetna val vecka för vecka bygger aktivitetsbalans.

Ledarskapet blir avgörande. En närvarande och tydlig chef sätter ramar, lyssnar och matchar flexibilitet med verksamhetens behov. Ibland räcker ett bekräftande samtal; ibland krävs konkreta anpassningar under en period. Viktigt är också att chefen föregår med gott exempel – mejl på kvällar kan stärka osunda och ohållbara normer.

Organisationer kan stärka flexability genom enkla strukturer: rimliga teamstorlekar, tydliga förväntningar i medarbetarsamtal och praktiska stöd som gör vardagen genomförbar. Rättvisa betyder inte alltid “lika för alla”, utan hållbara lösningar för var och en inom gemensamma ramar.

Ett annat verktyg är mikroreflektion, att få fatt i sig sjålv i vardagen för att fråga ”vad var jag just med om – och hur påverkade det mig?”. När vi ser och namnger värdet i vardagens små handlingar växer känskan av meningsfullhet.

Prova i veckan

Reframa en återkommande “måste-uppgift” så att den får mening eller bättre miljö.

Lägg in två mikropauser för reflektion varje dag.

Ta ett samtal om ramar för flexibilitet i ditt team – vad funkar nu, vad behöver vi mer av?

Vår samarbetspartner Effektiv Nu är mån om effektiva arbetssätt och hållbar arbetsvardag. Centralt i detta är att hitta ett sätt att släppa dagen på ett bra sätt. Här är fyra tips som är med i Effektiv Nu´s utbildningar: 

Reflektera över dagen – Stanna upp, samla tankarna och få ur dig allt som snurrar.

Skriv ned allt i uppgiftslistan – Fånga idéer, lösa trådar och det som behöver göras.

Gör en sista genomgång av mejlen – Rensa inkorgen och fatta snabba beslut.

Kolla morgondagens plan – Se över möten och prioriterade uppgifter för en lugn kväll utan jobb i bakhuvudet.

Läs mer om hur Effektiv nu kan hjälpa er på deras hemsida.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

386: Flexabilitet- stärk din personliga hållbarhet

När förändring misslyckas handlar det sällan om strategi eller struktur. Ofta är det relationerna som brister: dialog, tillit, konflikthantering. Fyra av tio svenskar upplever konflikter på jobbet varje månad, och bara hälften tycker att kulturen uppmuntrar öppen dialog.

I det här samtalet utforskar jag och Wille Sandels hur vi kan förstå människor, förhandla klokt och förebygga friktion– så att kommunikationen fungerar både när det brinner och när vardagen bara skaver. Wille är beteendevetare, tidigare polis (bl.a. nationella insatsstyrkan, förhandlargrupp, krisstöd) och numera organisationskonsult.

PGU – person- och grupputveckling med uppgiften först

En avgörande del av arbetet i Nationella insatsstyrkan är en utbildning där man inte bara tränade skytte och taktik – utan också relationer, konflikter och gruppdynamik.

Bakgrunden var ett team där konflikterna var så stora att de skickades på ”teambuilding”: paddling och grillning. Trevligt – men ingenting blev löst. Där föddes PGU – Person- och grupputveckling.

PGU fokuserade på:

Öppenhet och trygghet • 
Konflikthantering • 
Feedback • 
Person, grupp och uppgift • 

Det viktiga: målet var operativ effekt, inte ”mysigare stämning”. Det goda klimatet blev en bieffekt av att man tränade relationer för att klara svåra, farliga arbetsuppgifter.

AAR – enkel vana, stor effekt

Willes favoritverktyg för vanliga arbetsplatser är AAR – After Action Review. Den kan ta två minuter efter ett möte eller en halvdag efter ett projekt. Frågorna:

 1. Vad var målet?
 2. Nådde vi det?
 3. Vad gjorde vi bra?
 4. Vad gick sämre – och varför?
 5. Vad tar vi med till nästa gång?

Gör man detta konsekvent:

 • vässas arbetssätten
 • stärks relationerna
 • sänks tröskeln för ärlighet

Vill du börja enkelt? Avsluta varje teammöte med:

Nådde vi det vi sa? Vad gjorde vi bra? Vad gör vi annorlunda nästa gång?

Tre fokus för dig som vill stärka kommunikationen

1) Förstå

 • Utforska 
hur • konflikter uppstår hos er – mönster, triggers, återkommande situationer.
 • Tydliggör skillnaden mellan 
relationsfeedback • och 
prestationsfeedback • .

2) Förhandla

 • Hjälp människor hitta 
värdiga vägar ut • : ”Hur skulle en lösning kunna se ut som du kan stå för?”
 • Använd ”
och samtidigt • ” istället för ”men”:

”Jag hör att du är besviken och samtidigt behöver vi leverera X.”

3) Förebygga

 1. Inför 
AAR som standard 2. efter viktiga möten.
 3. Normalisera 
omtag 4. : ”Det här blev inte bra, kan vi börja om?”
 5. Sätt enkla 
kommunikationsregler 6. för möten, t.ex. ”Spegla först, fråga sen, ge råd sist.”

Effektiv Nu är också måna om ett friktionsfritt samarbete. I det här avsnittet lyfter vi vikten av att de möten ni har både är värdeskapande och både förbereds, genomförs och följs upp smidigt. Läs mer här om hur de kan stötta er jobba bättre i er digitala arbetsmiljö.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

385: Förhandla, förstå, förebygg- kommunikation som håller

Hälsa i förändring – från individuell prestation till social rörelse
Hälsa är inte en trend. Det är en förutsättning – för ett gott liv, för hållbara organisationer och för ett samhälle i balans. Men vad betyder hälsa i dag, och hur förändras vårt sätt att tänka kring välmående, träning och ansvar – både individuellt och kollektivt?

I veckans avsnitt har Fredrik Karlsson från vår samarbetspartner Twitch Health bjudit in Brian Van Den Brink, träningschef på Friskis & Svettis för att reflektera över och spana på de stora strömningarna i hälsolandskapet. Det blir ett samtal om motivation, samhällstrender och framtidens sätt att skapa rörelse – både i kroppen och i kulturen.

Efter år inom både byråvärlden, som tränare, egenföretagare och poddare, har han landat i rollen som träningschef på Friskis & Svettis – en organisation som sedan starten byggt hela sin idé på rörelseglädje, gemenskap och inkludering.

Hälsans stora paradox

Trots att utbudet av träning, appar och hälsotjänster aldrig varit större, beskriver Brian en växande klyfta mellan aktiva och inaktiva.

”De som redan tränar, tränar mer än någonsin. Men de som inte gör det – där går det åt fel håll.”

Den stora boven? Tiden. Eller snarare känslan av brist på tid. Vi lever stillasittande liv, ofta framför skärmar, och även de mest upptagna dagarna kan gå utan att vi rört oss alls. 

Makrotrend 1: Ett åldrande samhälle och kampen för livslång hälsa

En av de tydligaste trenderna Brian ser framåt är den åldrande befolkningen.

Samtidigt förändras synen på åldrande. Äldre porträtteras inte längre som passiva eller sköra, utan som vitala, nyfikna och aktiva.

”Det är en positiv förskjutning. Man ser äldre som relevanta, och det gör mig faktiskt glad att bli äldre.”

Makrotrend 2: Digitaliseringens baksidor – ensamhet och ytlighet

Digitaliseringen har på många sätt gjort det lättare att ta hand om sin hälsa – med appar, träningsdata och digitala möten. Men Brian ser också dess baksidor: förlorad gemenskap och ökande ensamhet.

Samtidigt växer en motrörelse fram: ”social fitness” – gemensamma upplevelser där rörelse möter gemenskap.

”Folk längtar efter att ses. Det sociala blir en allt viktigare del av hälsa framåt.”

Makrotrend 3: Hälsa som affärsstrategi

Brian ser hur företag börjar gå från punktinsatser – friskvårdsbidrag och stegtävlingar – till ett bredare och mer strategiskt synsätt.

Nyckeln är att förstå behoven innan man letar lösningar. 

Hälsa som inkluderar alla

För Brian är just inkluderingen central. ”Vi behöver fler sätt att få människor i rörelse – inte fler sätt att få redan aktiva att bli ännu mer aktiva.”

Framtidens hälsa – social fitness och mänskliga möten

När Brian blickar framåt mot 2026 ser han en fortsatt förskjutning mot sociala upplevelser.

”Jag hoppas vi får se ännu mer av social fitness – där rörelse, musik, gemenskap och glädje möts.”

Kanske är det just där framtidens hälsa finns. Mindre ensam träning, fler gemensamma upplevelser.

Tre spaningar från avsnittet:

Sociala sammanhang är framtidens fitness. Rörelse blir roligare och mer hållbar när vi gör den tillsammans.

Hälsa är en samhällsfråga, inte bara en individuell. Vi måste bygga miljöer som gör det lätt att välja rätt.

Företag som integrerar hälsa i sin kärnstrategi blir vinnare. Hållbara människor bygger hållbara resultat.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

384: Hälsospaningar - omvärld, arbetsplats och individ

Nyfikenhet – en nyckel till hälsa, lärande och framgång
I en tid när förändringstakten bara ökar har nyfikenheten gått från att vara något charmigt till att bli en nödvändighet. Den är inte längre bara en personlig egenskap, utan en förmåga som avgör hur väl vi – och våra organisationer – klarar oss i ett arbetsliv där vi ständigt behöver lära om, tänka nytt och samarbeta på nya sätt.

I veckans avsnitt pratar jag med Peder Söderlind – forskare, författare och entreprenör – aktuell med boken Edge: Skapa nyfiken organisation. Vi pratar om hur nyfikenhet kan bli ett strategiskt verktyg för både välmående och framgång.

Nyfikenhet som gemensam rörelse
Peder definierar nyfikenhet som ”en gemensam rörelse mot något okänt”. Det handlar alltså inte bara om en individuell drivkraft, utan om något som uppstår mellan människor. När vi möts, delar tankar och vågar ställa frågor skapas ny kunskap – och organisationer som gör det till en vana blir mer innovativa, motståndskraftiga och lärande.

Den nyfikna organisationen bygger på att medarbetare tillåts fråga, testa och tänka nytt. Det kräver trygghet, tid och ledare som inte har alla svar utan vågar säga: ”Jag är nyfiken på hur du ser det.”

En affärsnytta med mänskligt djup
Nyfikenhet gör oss bättre på att fatta beslut, inte minst när vi vågar ta in nya perspektiv. Det minskar risken för att fastna i gamla hjulspår och hjälper oss att väga kortsiktig effektivitet mot långsiktig utveckling. Som Peder uttrycker det: ”Om vi alltid väljer den säkra lunchrestaurangen lär vi oss inget nytt.”

Han påminner också om att ständig effektivitet är en fiende till nyfikenhet. När organisationer är så slimmade att ingen har tid att tänka nytt, riskerar de att förlora både innovationskraft och människor. Vi behöver luft i systemet för att kunna ställa de viktiga frågorna – de som formar framtiden.

Nyfikenhet och välmående hänger ihop
Människor med hög grad av nyfikenhet ser förändring som en möjlighet snarare än ett hot. De bär förändring lättare, samarbetar bättre och upplever högre grad av psykiskt välbefinnande. Att vara nyfiken är med andra ord en hälsostrategi. Det håller oss mentalt rörliga, socialt aktiva och gör att vi fortsätter utvecklas – hela livet.

Så väcker du nyfikenhetenBörja i ledarskapet: • Visa sårbarhet, ställ öppna frågor och uppmuntra till dialog.
Skapa strukturer som stöder möten: • Spontana samtal, gemensamma ytor och tid för reflektion stärker nyfikenhetskulturen.
Belöna frågor – inte bara svar. • Fira den bästa frågan på veckomötet.
Träna den mentala muskeln: • Nyfikenhet kräver energi. Sömn, rörelse och återhämtning är förutsättningar för att orka tänka nytt.

Eller som Peder säger: ”Vi behöver vara som mest nyfikna när vi är som tröttast – det är då framtiden formas."

Under hösten samarbetar vi med Effektiv Nu som har både teknik i fokus för ett hållbart arbetsliv. Här kan du läsa mer om deras arbete och hur de kan stötta er.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

383: Nyfikenhet för framgång och hälsa

Att fatta beslut på magkänsla hör till det förflutna. Samtidigt räcker det inte att stirra sig blind på siffror. Verkligt datadrivna organisationer använder både hårda och mjuka datapunkter – och förstår människorna genom datan och människorna bakom datan. I veckans Health for Wealth pratar vi om hur insikter, analys och nyfikenhet kan ge bättre beslut, starkare kultur och mer hållbara människor.

Gästen är Miriam Sundholm, civilekonom med bakgrund som managementkonsult på Accenture i Stockholm och London. I dag arbetar hon som föreläsare och hälsostrateg och är numera en del av Oxy Group. Hennes drivkraft: att göra hälsa och välmående till en strategisk del av affären – inte en “mjuk” sidoverksamhet.

Från reaktiv till proaktiv – stegen som gör skillnad
Miriam beskriver en utvecklingstrappa som många känner igen:

 • Reaktivt
 • Analytiskt
 • Fördjupat analytiskt
 • Proaktivt

Poängen är att komma närmare nuet – till beteenden och insatser vi faktiskt kan påverka i dag, inte bara konstatera gårdagens utfall.

Ledande och släpande KPI:er – och varför blandningen behövs
Finansiella mått är ofta släpande: de visar ”så blev det”. De behövs – men de hjälper oss sällan att styra i tid. Därför behöver vi komplettera med operativa och ledandeindikatorer som går att påverka här och nu.

Ett säljexempel: antal provkörningar är mer direkt påverkbart än månadens försäljning (som ofta speglar arbetet för flera månader sedan). Samma tänk gäller förändring och välmående: identifiera vilka beteenden och förutsättningar som leder till engagemang, kvalitet och kundvärde – och följ upp dem systematiskt.

Mät oftare – men meningsfullt
Årsredovisningar och stora mätningar har sin plats, men för att navigera i vardagen behöver vi frekventa pulser. Här blir medarbetarundersökningar och pulsmätningar viktiga – om vi:

 1. förankrar 
varför 2. vi frågar,
 3. återkopplar transparent, och
 4. gör något av resultaten – tillsammans.

Enkättrötthet uppstår när medarbetare inte ser syftet eller effekten. När chefer och team däremot använder datan som underlag för dialog, prioriteringar och förbättringar ökar psykologisk trygghet, tillit och engagemang.

Börja i affärsmålen – och bryt ned
Att ”ha mycket data” är inte målet. Börja i era prioriterade affärsmål (tillväxt, lönsamhet, kvalitet, kundnöjdhet etc.) och bryt ner dem till relevanta nyckeltal. Vad vet vi korrelerar med målen? Nöjdare kunder? Lojalitet? Medarbetares mentala, fysiska och sociala välmående? Välj färre men vassare mått som ni förstår och kan påverka – och bygg rutiner för hur ni samlar in, analyserar och agerar på dem.

Ledningens mottagarskap är avgörande.

Datadriven hållbarhet – också socialt
Krav och förväntningar på hållbarhetsrapportering ökar, och standarder utvecklas. Oavsett formell tidslinje tjänar de flesta verksamheter på att börja arbeta mer systematiskt med social hållbarhet i dag: att följa upp förutsättningar, hälsa och engagemang i den egna arbetsstyrkan. 
Kom igång – tre konkreta steg • Välj 5–7 nyckeltal som speglar både resultat och förutsättningar (blanda finansiella, operativa, ledande och släpande).
 • Pulsmät kvartalsvis eller månadsvis kring välmående och engagemang – med tydlig återkoppling och gemensam åtgärdsplan i teamen.
 • Skapa en styr- och mötesrutin: vem äger datan, hur ofta tittar vi på den, vad gör vi när vi ser en avvikelse, och hur följer vi upp effekter?

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

382: Bli mer proaktiv med datadrivet arbete

En av fyra svenskar känner stress i sin digitala arbetsmiljö. Ofta beror det inte på viljan att göra rätt, utan på att vi saknar gemensamma spelregler. I detta avsnitt berättar Linn Heuberger och Emelie från Effektiv Nu hur enkla, tydliga överenskommelser – “interna trafikregler” – gör att arbetet flyter, möten ger energi och information hamnar där den ska. Poängen är inte att begränsa, utan att skapa förutsägbarhet så att alla kan lägga fokus där det faktiskt skapar värde.

Vi pratar om • Varför 
interna trafikregler • ger framkomlighet i stället för pekpinnar.
 • Tre startfrågor som alla team bör svara på.
 • Hur regler för var, när och hur kommunikation sker stöttar er
 • Hur ni sätter 
mötesregler • som faktiskt ger energi.
 • Varför 
fil-lagring och namnsättning • är en arbetsmiljöfråga, inte bara IT.
 • Konkreta knep som minskar “gisslandmöten” och informationsstress

Effektiv Nu hittar du här! 

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

381: Gemensamma spelregler som förbättrar arbetsmiljön

Salutogen ledning på riktigt – så skapar ni hälsa innan problemen uppstår
Salutogenes handlar om att identifiera och stärka det som får oss att må bra. Patogenes om att hitta och åtgärda det som skapar ohälsa. I arbetslivet behöver vi förstås båda – men många fastnar i det reaktiva. I det här avsnittet går vi från ord till handling: hur vi leder hälsofrämjande på riktigt och bygger förutsättningar för meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet – på organisationsnivå, i ledarskapet och i vardagen hos varje medarbetare.

Vi poddar om hur man skapar hälsa på jobbet, eftersom vi vet att människor som mår bra också kan prestera bra. Jag som leder podden heter Ann-Sofie Forsmark – hälsostrateg, ledarskapskonsult och författare – och i det här avsnittet knyter jag ihop forskningen med praktiken.

Varför salutogenes – och varför nu?
I snart 50 år har forskning visat vad som får både verksamheter och människor att må bra. På 1980-talet fick Aaron Antonovskys teori om salutogenes och KASAM (känsla av sammanhang) fäste. På 1990-talet började vi tala om friskfaktorer i arbetslivet. Under 2000-talet spreds begrepp som engagemang (som motpol till utbrändhet). 2010-talet och framåt har svenska kunskapsmyndigheter och forskningsprogram systematiserat vad som fungerar – exempelvis rättvisa, delaktighet och stödjande ledarskap. Med andra ord: vi saknar inte underlag längre – vi behöver arbeta med det.

Det salutogena arbetssättet betyder att göra mer av det som får oss att fungera – med struktur, mod och uthållighet. Vi kommer aldrig göra allt perfekt. Men varje steg som ökar begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet gör skillnad – för hälsa, engagemang och resultat.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

380: Så jobbar ni salutogent på riktigt

De flesta organisationer gömmer sig dold potential för utveckling. Så här gör du för att hitta den.

Den dolda potentialen kommer i många skepnader. I en tech-organisation kan det handla om patent och teknologisk kunskap. I en tjänsteorganisation kan den finnas i kundinsikter man ännu inte riktigt förstått. Potentialen kan också finnas mellan organisationer, i olika möjliga samarbeten.

Mattias Axelson är doktor i företagsekonomi och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, House of Innovation. Han arbetar för att utveckla organisationers innovationsförmåga genom forskning, utbildning och rådgivning och har skrivit boken ”Dold potential. Så skapas innovation utanför kärnaffären”.

Klassiska misstag

Vad är det man missar när man inte innoverar?

Mattias nämner ett klassiskt exempel från telekomföretaget Ericsson. Där hade man tidigt teknologi och ritningar för något som liknade en surfplatta. Men det fanns ingen insikt om konsumentvärdet i en sån produkt och andra kom före ut på marknaden. Matthias fortsätter:

– Man behöver få in externa perspektiv, vara nyfiken och öppen så att vi har förmågan att omtolka våra egna resurser i ljuset av behov vi än så länge kanske bara anar därute.

Tid, resurser, attityder och mandat

Innovation kräver tid och resurser, det är självklart. Och att vi jobbar med attityder så att vi inte fastnar i mentala hinder som klassikern ”så här har vi alltid gjort här och det ska vi alltid göra”. För att öppna upp för innovation behöver ledningen också ge människor mandat att testa saker och våga ta risker.

Innovation handlar om att gå in i något nytt och se möjliga nyttor. Det kan vara ett arbetssätt, en ny tjänst, ett nytt material. Det kan vara en metod och behöver inte alltid vara en produkt. Det kan handla om att hitta ett värde i restprodukter och avfall vi brukar slänga.

Rusta verksamheten för innovation

Mattias råd är att organisera och rusta verksamheten för innovation både på kort och lång sikt. Man behöver ha en struktur och nyckeltal men också en konkret plan för vad vad man ska göra den kommande månaden och veckan. Kan innovation vara en stående fråga på möten? Kan man avsätta pengar i budgeten för innovation? Hela systemet måste sitta ihop för innovation är ett extremt strukturerat arbete och nästan alltid ett maratonlopp.

Samtidigt som det är avgörande att vara uthållig ska vi inte glömma snöbollseffekten. När bollen väl är i rullning kan det hända alla möjliga saker, men de blir aldrig verklighet om du inte börjar någonstans.

Vår samarbetspartner Twitch Healths erbjudande Twitch on Demand är en plattform som samlar hela företagets hälsoerbjudande för medarbetarna. Den får igång träningen därhemma eller utomhus. Och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa. Alla hittar sina program och mäter framsteg utifrån behov och läge, allt ifrån mindfulness och pausprogram till intensiv konditionsträning. Chatt med hälsocoach ingår. Läs mer om Twitch on Demand här.

Vår samarbetspartner motivation.se har många intressanta artiklar om innovation. Vi hittade en om att psykologin är avgörande för att innovera.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

379: Frigör er dolda potential (repris)

Tänk vad skönt det är när vi känner att livet håller ihop. Meningsfullhet, tydlighet och resurser är några nyckelord.

KASAM, “känsla av sammanhang”, är en modell som kommer från sociologin och ett favorittema som vi ofta återkommer till. Modellen hjälper oss att få tag i våra friskfaktorer, det som skyddar oss från att må dåligt när verklighetens alla törnar obevekligen kommer.

Känslan av sammanhang på jobbet

Veckans avsnitt handlar om hur vi kan uppleva den där känslan av sammanhang på jobbet. Det handlar om att känna till exempel:

 • det jag gör är viktigt
 • vi gör det tillsammans
 • jag får återkoppling på mina ansträngningar

För att vi ska komma dit behöver vi skapa tydlighet kring vad vi ska göra som individer, arbetsgrupper och organisationer. Vi behöver också ha en bild av vad det leder till och ha tillgång till både inre och yttre resurser för att klara av våra uppgifter.

När KASAM är på plats mår vi inte bara bättre, det blir dessutom lättare att nå framgång och lönsamhet. I det här avsnittet tar vi en titt på några vanliga problem på dagens hybrida arbetsplatser och analyserar dem med hjälp av modellen.

Inventera ditt KASAM

Till dig som lyssnar har vi en uppmaning: Inventera hur det står till med ditt KASAM på jobbet just nu. Vad är meningsfullt? Vad har du koll på och vad har du inte koll på ? Vad är dina inre och yttre resurser? Vad kan du stärka och vad kan ni i teamet stärka?

Vår samarbetspartner motivation.se har många intressanta artiklar- det vet ni. Idag har vi valt en som handlar om hur meningsfullhet och motivation kommer inifrån - och så bör det göra för att hålla. Det passar bra ihop med vårt snack om KASAM i det här avsnittet.

 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

243: Få (arbets)livet att hålla ihop

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...