App Store

Google Play

DK - Details page - Device banner - 894x1036

Nyd den ubegrænsede adgang til tusindvis af spændende e- og lydbøger - helt gratis

Lyt når som helst, hvor som helst 

UR – Utbildningsradion

Om populärkulturens stereotyper och blinda fläckar i historien.

Fejk

Om historier som medvetet planterats för att lura oss. Det kan vara i syfte att göra reklam, väcka uppmärksamhet eller helt enkelt för att någon tycker att det är kul att luras. Vi pratar bland annat om Kim Anderzon, Tommy Nilsson och Ernst-Hugo Järegård som medvetet lurats. Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström berättar om när de själva gått på saker och delat dem vidare. Vi pratar också med filosofiprofessorn Åsa Wikforss om varför vi är mindre kritiska till sådant som bekräftar vår egen världsbild.

Plantering

Vi pratar med utgångspunkt i filmen Blair witch project. Vid lanseringen av filmen lekte man medvetet med gränserna mellan verklighet och fiktion för att skapa uppmärksamhet. Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström går också tillbaka i tiden och nystar i det kaos som radiodramat Världarnas krig sägs ha orsakat. Vad är sant och vad var propaganda? Och hur kommer det sig att uppföljaren är mindre känd, trots att den fick långt allvarligare konsekvenser?

Skrämsel

Vad är kopplingen mellan Hollywood-regissören Elia Kazan och Anna Charlotta Gunnarsons släkting Malin Burgesdotter Bagge som anklagades för häxeri på 1700-talet? Den gemensamma nämnaren är häxjakt och det är också vad vi pratar om. Genom exempel ur populärkulturen undersöker Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström jakten på oliktänkande som bedrivits på många platser över världen, genom hela mänsklighetens historia.

Häxjakter

Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström fortsätter att gräva i häxjakter som bedrivits på olika sätt genom historien och den angivarkultur som uppstår i häxjaktens kölvatten. Vi tittar närmare på epoken i Hollywood då jakten på kommunister pågick som mest och många i nöjesbranschen var rädda för att hamna på den så kallade "svarta listan". Varför vann en påhittad person en Oscar och hur kan vi koppla ihop det med den moderna myten om den vita skåpbilen som lurar utanför skolor?

Angiverikultur

Vad hände egentligen hösten 2016 när vi plötsligt såg mördarclowner i varje hörn? Drog horder av clowner runt i hela världen eller var det bara en masspsykos? Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström gräver i vad det finns för förklaringar till att clownskräcken uppstod just när den gjorde och vad den fick för konsekvenser.

Mördarclowner

Den vita rocken är en symbol för vetenskap och kunskap, men hur används den idag? Från drömmiga läkare i tv-serier till sminkförsäljare, alla har de använt sig av vita rockar för att signalera något till oss. Vad sitter i en sådan yta? Och hur kommer bilden av den långärmade vita rocken förändras när riktiga läkare inte längre använder sig av den? Det tittar Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström närmare på.

De vita rockarna

Vad är det med vetenskapen, eller framför allt naturvetenskapen som lockar när man vill sälja något? Vad ÄR vetenskap och vad händer om vi inte längre litar på den? Varför uppstår misstro mot långsiktig metodik? Och vad har allt det här att göra med en ituklippt giraff? Det är några av frågorna som Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström tar sig an.

Den ituklippta giraffen

Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström ställer sig frågan varför den historiska personen Vlad III Dracula blev förlagan till vår tids vampyr. Varför inte till exempel Elisabeth Báthory som har rykte om sig att vara en av historiens värsta seriemördare? Varför beskrivs män och kvinnor på så olika sätt i uppslagsverk? Och vad kan vi göra åt det?

Vem är vår vampyr?

Om kändis- och missbrukarparet Sid Vicious och Nancy Spungen. Hon dödades på ett hotellrum 1978 och han anklagades för mordet. Fortfarande lever bilden kvar av Nancy Spungen, som en galen groupie och Sid Vicious som en cool punkikon. Varför? Anna Charlotta Gunnarson nystar i mytbildningen då och nu och vad okritiskt beundrande kan leda till. Till sin hjälp har hon David Silva, som inte får veta dagens ämne förrän han anländer till studion. Vi följer med i deras gemensamma sökande efter svar.

Bilden av Sid och Nancy

Om nationalhjälten Pavel Morozov, som i 30-talets Sovjet var så trogen kommunismen att han angav sin egen far. Släkten mördade honom, men hans martyrskap har hyllats i Sovjet. Men hur pass hjältemodig var han egentligen? Varför finns det så många varianter av berättelsen? Och varför ser fotografiet av honom inte alls ut som bilderna i på frimärkena? Anna Charlotta grunnar på hur unga människors öde kidnappas i propagandans tjänst och David Silva kastas in i dagens ämne och hjälper till att gräva djupare i historien.

Den döda pojken

Anna Charlotta Gunnarson och David Silva fortsätter att berätta om Askungen. En gång i tiden gjorde klacken skillnad på folk och folk och under historiens gång har den gått från att vara en statussymbol till att ses som något löjeväckande. I alla fall på män. Vi får också veta vilken position klacken haft i yrkeslivet och inom musiken. Kan klacken påverka jämställdheten i en symfoniorkester och har den kanske större inflytande över normer och beslut än vi kan ana?

Askungen - klacken som bytte kön, del 2

Lyt når som helst, hvor som helst

Other podcasts you might like ...